Påsk i Vadstena - Det fanns mer att se där.

I vårt program för påskvistelsen i Vadstena ingick det en historisk odysse och jag måste säg att den var riktigt givande. Guiden var en vältalig man med röstresurser så att man verkligen hörde honom och han berättade på ett sådant sätt att man levde sig in hur det var på den tiden då klostret var i full gång och även tiden före då unge kung Valdemar höll hov där.

Vi började inne i matsalen och fick en berättelse om hur munkarna bodde, där hade de sina celler och nischen där urnan står var det ett litet fönster.

Slottet såg helt annorlunda ut på den tiden, det enda som är kvar av den ståten som rådde då är teglet som det var byggt i. Tegel var dyrt och ansågs väldigt fint. När heliga Birgitta fick sin vilja igenom så lät hon förändra hela byggnaden. Inget av prakten som rådde under kungens tid fick vara kvar. Kungen hade tydligen en enda tanke med slottet, det var att ha roligt och festa och i Birgittas synsätt var det väldigt syndigt.

Inne i det, som nu var vår frukostmatsal, finns i alla fall platsen kvar där kungen hade sin tron.

Ute på den nuvarande gården finns rester kvar av den enda platsen där abbedissan och munkarna hade någon form av kontakt med varandra. Vid gallret kunde de pratas vid och här fanns även en anordning som gjorde att de kunde överlämna föremål utan att träffas.

Birgitta Birgersdotter som numera är mer känd som Heliga Birgitta. När hennes make Ulf Gudmarsson dog fick Birgitta en av alla sina uppenbarelser om att grunda en ny klosterorden i Sverige. Nu var det inte så lätt att få till stånd en orden och ett  klosterbygge, bland annat satt hon 20 år i Rom och väntade på att påven skulle komma till henne för att bevilja tillstånd för sitt kloster. Problemet var bara att påven sedan 1309 residerade i den franska staden Avignon samt att kyrkan förbjudit inrättandet av fler ordnar. Detta hindrade dock inte Birgitta som redan tidigare i en uppenbarelse fått veta att hon skulle få se påven och kejsaren mötas i Rom. Birgittas envishet segrade till slut och hon fick träffa påven i Rom och hon fick sitt tillstånd.

Fast Birgitta återvände inte till Sverige utan påbörjade en pilgrimsresa till det Heliga landet. Men klostret byggdes efter noggrant nedtecknade föreskrifter från Birgitta. De nunnor som bodde här hade det inte lätt. Nunnorna i klostret hade en mycket sträng och strikt tillvaro. De fick aldrig lämna det inhägnade klosterområdet och bön och arbete kantade deras dagar. Vid de fönsterliknade luckorna bakom guiden skulle de bikta sig inför munkarna. Jag undrade i mitt stilla sinne vad de kunde ha att bikta sig för. Fanns inte så mycket de kunde synda med i det liv de levde.

Innanför dessa luckor satt ordensbröderna och tog emot bikten.

Vi går in i kyrkan och högt uppe på väggen kan vi se rester av den dörr och läktare där nunnorna tidigt varje morgon kom in i kyrkan för att höra gudstjänsten, för de såg inte själva gudstjänstförrättarna.

De åtta nunnor som numera bor här i klostret, har det betydligt trevligare än på Birgittas tid, de driver ett B&B och får vara ute på stan och även träffa andra människor.

Vi lämnar klosterområdet och går ner till Vadstena slott som byggdes som en försvarsanläggning på Gustav Vasas tid. Den lite skira grönskan som började framträda på träden då var som ett fint filter framför byggnaden.

Starkt solsken och titta på en mobiltelefonskärm är väl inte det optimala, svårt att se något i det ljuset, men lite spegling blev det ändå i vallgraven.

Vi går in till borggården och titta.

Jag klickar upp mobilens vidvinkel och får med nästan hela slottet. Tyvärr var det inte öppet så vi kunde inte gå in och titta.

Får nöja oss med att bara gå runt och titta.

Museijärnvägen är inte heller  igång.

Sedan kommer vi ner till stan igen och fastnar för en vacker byggnad som kallas för Rödtornet. Den byggnaden har tydligen varit både kyrka och skola.

Alla bilder är tagna med Huawei Mate 20 Pro, visserligen ett enkelt sätt att fotografera då man kan ha mobilen i fickan och inget tungt som hänger på axeln eller håll med onda händer, men inte lika roligt som med systemkameran.