Uleåborg

Uleåborg eller Oulu som de säger här, är norra Finlands största stad, här är de väldigt djurvänliga för även myggorna är omtyckta och har fått en egen samlingsplats.

Lejonen får bo på balkongen.

I parkerna bor grisarna.

Fast den mest fotograferade figuren i hela stan är troligtvis en polis. Han står på torget utanför saluhallen och övervakar torglivet. Det är en stabil figur och han är gjord i brons. Han är inte en avbild av någon riktig polis utan en symbol för alla torgpoliser.

Nu när vi var här skulle det vara stadsfestival, men hur vi än letade så kunde vi inte hitta något som påminde om någon festival. Uleåborg är finskspråkigt så det var inte så lätt att tyda affischerna heller. Det närmaste något festligt var torgstånden. Även där var det ganska ödsligt.

 Intill torget ligger det några bodar som är från 1700- och 1800-talet.

Vi lämnar torget och går ut över Pikisaarensilta för att titta på Uleåborgs äldsta byggnad, Matilas hus. Där är nu sjömanshemmuseum. Tyvärr är det stängt då vi kommer dit.

Mittemot ligger ett hus med ett häftigt torn.

Efter att ha traskat runt ett tag kan det vara skönt att slå sig ner med en kopp kaffe och vila fötterna på ett trevligt kafé. På Slottsholmen i Ule älv ligger en gammal slottsruin efter ett slott som den svenske kungen Johan III lät bygga år 1590, det förstördes av ett blixtnedslag 1793 och  där på ruinerna byggdes senare ett observatorium, i den byggnaden finns nu ett kafé.

Där kan man slå sig ner för att vila fötterna ett tag eller varför inte sitta i parken och titta på fåglarna en stund innan vi fortsätter vår promenad genom Uleåborg.