Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Kommer inte färjan snart?
Eftersom vi är i Stromness så passar vi på att kolla in färjekön.
När vi kommer ner till kajen är det redan några som står där och väntar.
Försök inte att komma och tränga er före!
Nä, färjan verkar vara sen i dag.
Hallå killar, nu kommer den! Jag ser den där borta.
Stromness utan regn.
Stromness är en liten och lugn stad, Orkenys andra i storleksordning.
Mysigt att gå omkring där och njuta av den fina staden och möta dess befolkning. Så vi återvänder dit en dag utan regn.
Admiral Robert Fitzroys barometer.
Solen blänker i havet den här dagen och även på fyren på ön Graemsey.
Ganska enhetliga färger även i den här staden.
Ser att båten var viktig för innevånarna eftersom alla hus vid havet har någon form av ramp för båtar.
Huvudgatan är inte bred, men inte avstängd för biltrafik.
Återvinning vid ytterdörren. Här har de små behållare för papper, glas och plast som ställs ut och de hämtas vid ytterdörren.
Katten övervakar trädgårdsskötseln.
Här tror jag att det bor en konstnär eller en sakletare.
Så här fint är det på kyrktrappen.
Mannen vi mötte här, tyckte att det var en "mysterious cat".
The 44 steps.
Det är så fint i Stromness så dit återvänder vi gärna. Även om det regnar.
Regnet strilar men de personer vi möter hälsar glatt ändå.
På Orkney är det vanligt att man har fräscha och fina grönsaker uppställda utanför butikerna.
Den här grändens namn kändes som titeln på en film.
Stromness - Orkney
Stromness är Orkneyöarnas näst största stad. Namnet får mig att tänka på Norge, och det är inte så konstigt för det kommer från det nordiska Straumsnes. Straum kommer av tidvattenströmmarna och Nes betyder udde, så Stromness blir "udden som skjuter ut i tidvattenströmmen".
Vi gör vårt första avhopp av bussen här i Stromness...
...och tar en liten promenad för att få en första titt på staden. Tanken är att vi ska ta en annan linje härifrån sedan, men under tiden vi väntar så kan vi få en kort blick av hur Stromness ser ut. Det första vi får syn på är det pampiga "The Stromness hotel".
Framför hotellet får jag syn på en lite rolig lyktstolpe med inbyggd blomlåda.
Den har dessutom hovar som fötter.
En av stadens stoltheter står staty här. Trots att jag är mycket intresserad av Arktis och dess äventyrare så får jag erkänna att jag inte hört talats om honom. Det är Dr. John Rae.
Den som vill fördjupa sig i hans äventyr kan läsa lite här.
Om Stromness kan man läsa att den består av en huvudgata kantad av stenhus från vilken prång och gränder förgrenar sig. Det stämmer också och det är en mycket smal huvudgata.
De smala gränderna leder ner till havet.
Vi går en liten sväng. Vi är där ganska tidigt så det är inte så mycket folk ute men alla vi möter hälsar med ett glatt "God morning" och ett leende.
Det verkar vara tillåtet att parkera alldeles vid ingången till kyrkan.
Nu är det snart dags för vår buss att komma så vi återvänder mot hamnen och färjeterminalen. Här kan man ta färjan över till fastlandet och Scrabster.
En skolklass är ute och tränar rodd.
Ser att det är en fyr långt där borta, det måste vara ön Gremsay som den finns på.
Zoomar in men det är långt dit över.
Stromness är en fin liten stad och vi kommer med all säkerhet att komma hit igen.
Men nu kommer vår buss och vi drar iväg till nya mål. Lite lustigt är att det är samma busschaufför som på den bussen vi åkte hit med.
Hyra bil och åka buss!
För att komma runt lite på Orkney så beslutade vi oss för att hyra en bil och traskade iväg till biluthyrningsfirman. Kan väl säga redan nu att det gick inte så bra, fanns inte en bil att hyra på hela ön. Fem olika uthyrningsfirmor och vi kollade även den i Stromness, men alla bilar var uthyrda. Det var festival i Kirkwall. Jag undrade vad folk skulle med bil till för att vara på festivalen i Kirkwall, stan är inte större än att man lätt kan gå runt hela, fast det fick jag ingen förklaring på.
Jaha, ingen bil vad gör man då? Jo, kollar upp om det går några bussar! Vi fick fatt på en busstabell och såg att bussnätet var rikligt utbyggt på den lilla ön. Vana som vi var från stockholmstrafiken och med rånrisk på bussarna, så undrade vi var och hur man köpte bussbiljett och fick svaret från en förvånad dam på turistbyrån "På bussen av chauffören, så klart!"
Vi bestämde oss för att bli Megarider, då får man åka buss så mycket man vill och orkar i 7 dagar.
Undrar om den här passageraren var megarider eller dayrider?
Jodå, det fanns gott om bussar. Bara att välja och vraka och besluta sig för vilken ort som vi skulle besöka först.
Vi hoppar på en buss och köper vår megabiljett.
Ibland hade vi privatchaufför på hela rundan...
... fast oftast hade vi sällskap på bussen.
Träffade på många trevliga människor, inte den här tidningsläsande mannen, men en annan glad man ville bjuda min man på skotsk whisky.
Träffade även på en fripassagerare.
Ibland var vägarna raka och breda.
Ibland var de så smala, backiga och kurviga så att bussen fick stanna vid mötesplatserna för att släppa fram mötande trafik...
...ibland var det vägarbete (fast det fanns det bara på ett enda ställe).
Om det inte regnade och bussfönstren var helt igenimmade...
...så fanns det mycket att se under resans gång.
Men framför allt så träffade vi på så många trevliga busschaufförer, som gärna berättade om sin ö.
Så slutklämmen i det här inlägget är; vilken tur att det inte fanns några lediga hyrbilar för vi hade så trevligt på våra bussturer och fick se så mycket.
Nu har vi i alla fall kommit fram till Stromness, som är en liten färjestad och Orkneyöarnas näst största stad.