Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Städdag.
Man ser inte så stor ut i en liten gummibåt ute på Norra ishavet.
Vi har lämnat valrossarna i förra blogginlägget och letar efter någon trevlig strand att gå iland på.
Vi får syn på att det har varit isbjörn på den här ön, för uppe på berget finns det en övergiven isbjörnsgrotta. Isbjörnen går inte i ide förutom när de ska ha sina ungar. Då gräver de en grotta i snön. Snön under grottan ser så ren ut så det är nog ingen bjön där nu.
Vi åker runt och kollar in om det finns några isbjörnar kvar.
När vi kollat runt lite och sett att det inte finns någon isbjörn där just nu, så bestämmer vi oss för att gå iland.
Vår expeditionsledare Axel informerar om hur vi ska bete oss i land. Var vaksam, överallt kan det finnas isbjörn.
Det snöar lite lätt, men vi beslutar oss för att passa på att städa lite på den här stranden.
Det flyter iland mängder med skräp på stränderna här.
Lite av allt det skräpet som vi tog med oss kanske räddar någon framtida ren från att fastna i. Ser att plastskräpet är en fara för dem. Den här renen har inte bara tappat sitt horn, utan även mist livet. Det syns på fästet vid hornet att det inte är tappat och dessutom ligger det en hel del skelettdelar runt omkring.
Vi fick ihop flera säckar med skräp på den här lilla stranden.
Lite får man offra för att få en bra bild.
Ett hjärtligt farväl till denna ö.Kanske någon mer än jag som tycker att det ser ut som ett hjärta där uppe på berget.