Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Kvällssafari Yala Nationalpark

Vi hade lite otur när vi skulle iväg på kvällssafari, det började regna och då går djuren gärna undan.

Men innan vi var framme vid Yala National Park så slutade det regna och vi fick en fin kväll.

Vi satt högt och bra i bilarna som vi åkte i, alla hade ytterplatser. Men har du försökt att ta dig upp i en sådan där hög bil och bara använda en arm och ett ben. Jag har testat och får väl säga att det var tur att jag hade snälla vänner som kunde putta på, för högt var det och speciellt till första trappsteget.

Bland det första vi träffade på var en Orientibis som spatserade runt i vattnet och letade något ätbart.

Vet inte om krokodiler är någon fara för fåglar, men ibisen verkade inte bry sig om att det låg en och lurade strax bakom den.

Lite längre bort i samma damm passade några bufflar på att ta ett bad.

Fåglarna verkade inte bry sig om att det hade regnat eller så tyckte de att det var skönt att det kommit lite svalka. De var visserligen inte så lätta att få med på bild, för oftast då jag hade lyckats få in dem i displayen på min lilla kamera så var de redan på väg någon annanstans. Men den här biätaren hann jag få en bild på.

På tal om fåglar så ser jag plötsligt något rödaktigt som spatserar borta i bukarna. Vad kan det vara? Ser ut som en tupp.

Nu var det inga tamhöns som hade förirrat sig in i nationalparken, utan det är en djungelhöna, fast här en hane.

Det finns en plats här i nationalparken där man får stanna och gå ur bilarna, det är vid en fin sandstrand och vid Patangala Vila House, fast nu finns det inte så mycket kvar av något hus. Den 26 december 2004 slog Tsunamin till och dödade de 47 turister och besökare som var här och utplånade byggnaden.

Vi gör ett kort stopp där och återvänder sedan in till parken. I några träd upptäcker vi några grå langurer. Otroligt långa svansar de har.

De är glada och pigga och hoppar runt i träden med en väldig fart.

Några bökande vildsvin får vi också syn på.

Söta små ungar har de.

Nu börjar det mörkna och dags för oss att lämna parken, men stannar till först vid en liten sjö.

På andra sidan sjön går det en elefant, fast den behöver man kikare för att se.

Vi åker tillbaka till vårt hotell och i kväll är det gemensam middag. 

Å så var det här med att fylla år i Sri Lanka, man kommer inte undan även om man rest bort från allt ståhej. När jag kommer ner i restaurangen så kommer personalen fram till mig och påstår att jag fyller år. Jag hävdar bestämt att det måste vara någon annan, inte jag den här gången. Men de är bestämda och trots att det var tre dagar sedan så säger de att det är jag som ska sätta mig på den fint dekorerade platsen. Något tveksam är jag, men då de vet vilket datum jag fyllde så är det bara att lyda. Så den kvällen firar vi igen och tårta och sång blir det. Det står till och med mitt namn på tårtan.

Födelsedagsfest till trots så kryper vi tidigt till sängs, vi ska upp i ottan i morgon för att åka morgonsafari. Tänk om vi kan få syn på den lankesiska leoparden då, fast den är väldigt skygg av sig men hoppas kan man väl alltid.

                                                                                föregående

Postat 2019-04-12 10:41 | Läst 5936 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

15. Safari med Rovos och Victora falls.

Det är inte bara mat och dryck som serveras på tåget, vi ska även få göra ett litet stopp och åka ut på en minisafari i Botswana. Kul att få stiga av tåget för ett tag och inte bara försöka fotografera i farten. Kan förståss bli en del kul och oväntade bilder i farten, som här, då jag tänkte mig att ta en bild på ett solrosfält och ett buskage kom i vägen.

Fast nu ska vi byta ut tåget mot "jeepar" och besöka en farm.

Där får vi allra först bekanta oss med gårdens skönhet. En enorm tjur.

Hans husse berättar länge och ingående om rasen.

Tjuren ser ganska så timid ut och står lugnt och låter sig beskådas, nosen påminner lite om en hundnos.

Kalvarna ser riktigt gulliga ut med sina hängande öron.

Efter den ingående beskrivningen av tjuren är det äntligen dags för safarituren. Nu hade vi inte turen att få se så värst många vilda djur men en höggravid giraff korsade i alla fall vår väg.

Förutom giraffen såg vi en hel del fåglar vid ett vattenhål och även vi hade ett eget vattenhål där vi stannade och njöt av den dalande solen.

 Det var kul med en liten utflykt men nu går vår resa vidare. Nya städer och byar åker vi förbi.

Enkla bostäder med parabolantenner på taket.

Kläderna på staketet såg lite obehagliga ut, fast jag gissar på att det är någon form av fågelskrämma.

 Livet i byarna såg ut att gå i ganska lugn takt, som här utanför baren.

Vi har tre dagar ombord på vårt tåg och morgonen den sista dagen vaknar jag tidigt av att tåget står stilla. Tittar ut och ser att det står folk runt en lägereld och på rälsen sitter en kvinna med rejäl packning. Såg senare att de väntar på ett tåg.

 Vi har nu kommit till Zimbabwe och åker genom ett naturreservat. Världens längsta järnvägsraksträcka på över 11 mil färdas vi på. Mängde av vilda djur syns utefter järnvägen fast de är för långt borta för att fotografera, jag nöjer mig med att titta på dem.

I Dete gör vi ett uppehåll och befolkningen strömmar till för att sälja souvenirer till oss.

Träffar på en lite flicka, hon får en docka av mig.

 Sista sträckan före Victoria falls kopplar vi av i baren med något läskande i glasen.

Landskapet förändras nu och flera kolkraftverk susar vi förbi.

 Även här kommer det folk springades för att se på tåget och vinka.

Temperaturen har också förändrats märkbart, om man sticker ut huvudet för att försöka få lite svalka så känns det istället som att ställa sig framför hårfönen.

Nu dröjder det inte så länge innan vi siktar de första sprejmolnen från fallen.

Inte så lätt att sammanfatta dessa tre innehållsrika dagar i några få bilder så därför blev det en hel del bilder istället, men nu är vi framme vid slutdestinationen. Vi kliver av och blir genast överösta med erbjudanden om att köpa Zimdollar.

 Det är klar att vi gjorde det, känns ganska trevligt att få känna sig riktigt rik...:)

Hottellet som vi ska bo på är ett gammalt fint hotell och kallas populärt för “The grand old lady of the Falls”. Det är byggt 1904 i Edwardiansk stil.

 Det ligger på gångavstånd till fallen och med utsikt mot Victoria Falls Bridge.

 

 

 

 

Postat 2012-03-23 08:52 | Läst 7475 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera