Engelska parken

I dag på promenaden mötte jag kungen, han hade lite bråttom och hade ingen krona på sig. Men ståtlig var han även om han såg ganska ung ut.

Men vi tar det från början, dagens promenad gick i Engelska parken. Lite lummigare där än runt slottet.

I dag hade vi en promenadkompis med oockså. Alltid trevligt ned sällskap. Ronja har hunnit bli 11 år och lite grå om nosen,  men pigg fortfarande. 

En trevlig sak med Drottningholmsparken är att de satt upp en hel del informationsskyltar. Alltid kul att få läsa och veta mer om det man ser.

När Gustav III tog över Drottningholm  hade han stora planer, det var då idén om Engelska parken kom till. Den skulle efterlikna ett naturligt landskap med skog, gräsfält, kullar, sjöar och floder. Möblerat med exotiska byggnader och lusthus. Det som då hette Karusellplan och där karusellspel anordnades ( historiska skådespel), där är det nu en stor parkeringsplats. Förr var det många som använde den som infartsparkering, men efter att en avgift på 15 kr/timme infördes så är den ofta tom. 

Runt Karusellplan anlades geometriska boske'r, med höga väggar av klippt lind. Men efte Gustav III död fick det mesta av det förfalla, nu försöker man återskapa så mycket som möjligt. I bilden under ser man stenläggningen efter en stor rund plan som var omgärdad av klippta lindar och i gräset kan man på flera ställen gå och följa där det fanns gångvägar förr.

På andra sidan om Ekerövägen ligger Hemmet som var ståthållarbostad, efter 1960 stod det övergivet men renoverades på 80-talet för att användas som magasin av Kungl. Husgerådskammaren. Nu är det bostäder och läkarmottagning där.

Lite längre fram på promenaden ser vi något på andra sidan en bäck och vid rododenronbusken som står och spanar på oss.

Ronja är van vid rrådjuren på vår tomt så hon bryr sig inte, rådjuret verkar mer intresserad av henne.

Vi kommer till Götiska tornet,  från det här hållet syns det bättre än där vi gick häromdagen.  Det började byggas 1792, men blev aldrig färdigt inuti.

På taket finns en optisk telegraf, med den kunde man sända meddelanden. Första sändningen gick från  Katarina kyrktorn till Drottningholm  slott med en födelsedagshälsning till Gustav IV Adolf.  Huvuduppgiften för den optiska telegrafen var inte att sända födelsedagshälsningar utan att varna för eventuellt fientliga angrepp. Fanns många olika mellanstationer, såg vid ett besök vid Vaxholms fästning att det finns en där.

Eftersom jag ska undvika att gå i backar nu så får jag nöja mig med att gå runt det och se tornet från flera håll.

Vi går tillbaka genom Ormholmen, men som kallas för Hundholmen för där får man släppa hundarna lösa.

Ronja är inte på lekhumör utan vi kikar på  Monumentholmen, där skulle det bli ett kärlekens tempel men blev inte mer än en skiss och en stensockel. Inte ens något minnesmonument för Gustav III blev det. Lite tråkigt att han inte hann fullfölja alla sina storståtligaoch romantiska planer. Tänk vilken praktfull par det skulle ha varit. 

Har du orkat läsa ända hit så förstår jag att du undrar lite över det där kungamötet. Jo det var verkligen en stor överraskning när vi fick syn på den här. Tänk att skogens konung tagit sig till Drottningholm. 

Visst har jag sett älgar förut men aldrig i Drottningholmsparken. Först sprang den så det såg ut som om den tänkte sig ut på den starkt trafikerade Ekerövägen, men ändrade sig och kom mot oss.

Den såg ganska stressad ut och fortsatte med stora kliv bort mot slottet och parkeringen. Såg inte vart den tog vägen sedan. Vi mötte en man som sa att han skulle gå och varsko jägmästaren så han kunde hjälp älgen på något sätt. 

Saknade verkligen riktiga kameran och telet i dag.

klarar att gå 3 km nu, men får inte bära tungt ännu.

Livet på landet.

Har tillbringat några stillsamma veckor på landet. Bara kopplat av och även kört träning för mitt knä med lyckat resultat. Kameran var med men användes ganska sparsamt, har med andra ord haft en skön och fin sommar. Kanske var det lite för fint väder, för de få regndroppar vi fick räckte inte till för att kantarellerna skulle ploppa upp. Några få och små fick vi innan allt torkade bort.

Lite djurliv fick vi njuta av också. Redan samma dag vi kom ut till landet så kom den stiliga råbocken och hälsade på. Han blev nog lite snopen då det var folk i huset, gissar att han ansåg att det var hans mark och att vi var inkräktare på reviret. 

Vi fyllde på fågelmatbehållaren och sedan dröjde det inte länge innan det var full fart vid fågelrestaurangen. Först ut var nötväckan.

Tätt följd av hackspetten.

Sedan fylldes det på med andra fåglar. Lilla tofsmesen.

Grönfinken.

Många fågelungar kom också på besök, fast de satt mest och tiggde mat från sina föräldrar.

En del hade lite problem med landningen.

Andra fixade det galant och hade tagit tiggandet till sin yttersta spets. Det gäller att se liten och hjälplös ut.

Även en duva hittade till fågelmaten.

Ekorrarna här på landet var inte så rädda av sig, de kom och ville också ha del av fågelmaten men den hängde så till att de inte klarade av att ta för sig där. Hur de än försökte så var det för svårt.

En nyinköpt ekorrmatare var lite för svår också. Var tvungen att ta bort den innan ekorren klämde sönder sina små tassar. Lösningen blev en liten plastmugg på verandaräcket. Kanon tyckte Kurre.

Mer om ekorrarna och muggen senare.

I vår Herres hage!

När jag vaknade i morse och tittade ut så trodde jag först att det var räven som brukar besöka vår tomt som stod precis utanför staketet. Hade inte fått på mig glasögonen ännu och tyckte att den såg lite annorlunda ut.

För två år sedan föddes ett litet rådjur på vår tomt, det lilla kidet skadade sig senare och bröt benet. Troligtvis hade hon varit i närkontakt med en bil, viltvårdaren var här och sökte efter henne men då höll de sig undan, men vi såg henne halta omkring här många gånger. Stundtals hoppade hon omkring på tre ben. Det blev som viltvårdaren trodde, benet läkte ihop och hon kunde gå på alla fyra, men hon fortsatte att halta lite så därför känner vi igen henne. Finns ett inlägg om det här.

När jag fått på mig brillorna och även hämtat kameran så såg jag att det här var varken räven eller ett rådjurskid utan vårt lilla halta rådjur hade fått tvillingar.

Hon verkade vara en fin och omtänksam mamma.

-Vänta, du har en fläck till där.

Den lilla familjen upptäckte att vi röjt en hel del busk och vildvuxet och trodde nog att vi lagt ut lite mat till dem, dit tågade de nu iväg.

Mums vad gott.

Den lilla familjen stannade kvar vid vår tomt ett bra tag så vi tog vår frukost inne i köket och inte ute på altanen, så att de fick äta i fred.

Vi får ofta besök på tomten av rådjuren det syns ganska tydligt om  man tittar på våra odlingar, eller brist på odlingar. Vid ett tillfälle hade vi alla fem rådjuren på besök samtidigt på tomten så om alla håller ihop i fortsättningen så kan det bli sju rådjur samtidigt. De fem finns att se här.

Det står ett rådjur ute i trädgården.

Det står ett rådjur där ute sa maken.

Jag tittade ut och sa ETT?

Verkar som de trivs i vår trädgård även då det inte finns några blommor att äta upp.

Bocken, mamma rådjur, årsungarna som blev tvillingar och även fjolårsungen ser ut att trivas tillsammans.

Full fart var det i alla fall.

Var bara tvungen att sticka emellan med vad som hände ute på tomten alldeles nyss. Tyvärr så blir det inte så bra bilder genom våra fönster som är av den gamla handblåsta varianten.

Kommer mer från Road tripen senare.

Vi satte upp en kärve till småfåglarna...

Vi satte alltså upp en kärve till småfåglarna till jul..

-Vad sa du?

-Jo, jag sa att vi satte upp en kärve till FÅGLARNA!Bilderna blir inte så bra genom fönstret här, med de gamla handblåsta och lite ojämna glasen.

I natt kom den efterlängtade snön och med spåren i den snön så kan jag tydligt se vem som kom tillbaka och gjorde slut på fåglarnas kärve.

Fast fåglarna får väl skylla sig själva som inte bevakade sitt revir...

...och min cypress, som rådjuren redan fixat en snygg midja på, fick vara ifred.