Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Nathorstglaciären.
Nathorstglaciären ligger längst in i Van Keulenfjorden och är en ovanlig glaciär. Den är 35 km lång och är så ovanlig att den växer. Dessutom är den uppkallad efter en svensk, polarforskaren Alfred Gabriel Nathorst.
Det sägs att den "surger". det är ett cykliskt fenomen och inträffar med 30-500 års mellanrum.
Då det händer kan glaciären komma upp till en hastighet av 1000 gånger fortare än normalt och den spricker fullständigt upp då. Det märks, för det ser ut som om någon jätte varit här och lekt och krossat glaciären och även stuvat om den rejält.
På grund av permafrosten rör sig glaciärerna långsammare här än på fastlandet. Den långsamma rörelsen gör att glaciären inte klarar av att frakta allt snööverskott i glaciärens övre del, fort nog nedåt. Långsamt blir därför glaciärens längdprofil allt brantare, den bygger upp sig och blir brantare och brantare och kommer så till en kritisk punkt då glaciären lossnar och börjar glida fort nedöver, alltså den surger. På Svalbard kan en cykel ta upp til 500 år.
Det har alltså inget med den globala uppvärmningen att göra.
Den här glaciären har flyttat sig 15 km ut i havet. Såg lite kul ut på sjökortet.
Vi lämnar den märkliga glaciären och går mot Fleur de Lyshamna.