Sista kvällen i Molde.

Vår sista kväll i Molde var det lite dimmigt och disigt, men färgorna gick sin rutt fram och åter mellan Molde och Vestnes ändå.                                

Fjällen i horisonten var stundvis lite svåra att skönja.

Ett kryssningsfartyg seglar förbi utan att svänga in till lilla Molde.

Långt där borta i diset ser det nästan ut som ett spökskepp.

En kanotist kommer paddlande och borta vid horisonten börjar vi skymta Hurtigruten.

Paddlaren har bra fart och håller undan för det stora fartyget. Kul att se vilket fartyg det är som kommer i kväll.

Hon kommer närmare och jag ser att det är Nordlys, den åkte jag Hurtigruten med 2010. Kul att återse henne.

Vi gör som norrmännen, går ner till kajen och möter upp fartyget.

Förtöjningarna kastas iland.   

De här killarna vet hur man angör en brygga.

Nordlys ligger inte vid kaj så länge och i kväll är det bara ett fartyg av Hurtigrutbåtarna som kommer för Lofoten är fortfarande på utflykt till Danmark.

Flera stora kryssningsfartyg har vägarna förbi den här kvällen.

Det är bara en av dem som angör kaj i Molde.

Nu lovar jag att det blir inte fler Hurtigrutfartyg från den här resan, men det var lite kul att få se så pass många som vi gjorde.

Utflykt med fåglar och krigsminnen.

Omgivningarna runt Molde är värda att undersöka, så vi gör en dagsutflykt.

Vi har hamnat i Bud, en liten fin fiskeby.

Där träffade jag på en gåsakarl.

Han var lite nyfiken och kom och kollade vad jag var för en. Vred nästan halsen ur led när han skulle inspektera mig.

Han var inte så ensam i sin damm som det såg ut, utan av allt väsen som han förde lockades lite damer upp också.

Men det var inte populärt för gåsakarlen, han ville vara ensam herre på täppan och damerna fick sig ett tjuvnyp och lång tunga.

Vi lämnade gässen och fortsatte till Ergan kystfort. Det ligger högt upp och med fin utsikt över omgivningen.

Fortet byggdes av tyskarna under andra världskriget 1941-1945, är man intresserad av krigshistoria så finns det mer information att läsa här.

På berget upp mot fortet häckar det en hel del fåglar, tretåig mås antar jag att det är.

Fast vi tar och kollar in fortet lite, finns en hel del utrustning kvar från krigstiden.

Var nog inte så trevligt i dessa fina små byar under ockupationstiden.

Den gula bygganden bakom det här fästet är Bud museum och där inne kan man få mycket information om belägringstiden och fortet.

De har även humor, för så här ser toaskylten ut.

Vi lämnar fortet men  jag vill kika lite mer på fåglarna, ser att jag är inte ensam om att vara nyfiken på fåglarna,

Blev det någon bra bild?

Fåglarna verkar inte bry sig om att vi kikar på dem, de ruvar lugnt vidare.

Verkar lite sömnigt där på hyllan.

Grannsämjan är god.

Ovanför sitter pappa mås och håller koll.

Vi lämnar måsarna och fortsätter färden utefter kuststräckan, kommer till Kjeksa  och ute på en klippa sitter det en örn. Eftersom det är ute vid havet så antar jag att det är en havsörn.

Den sitter inte där så länge, den flyger iväg.

Flyger bort över klipporna.

Färden går vidare och det är kul att se hur en del löst infarten till huset.

Lite ostadigare väder i dag, men moln är också fint.

Vi återvänder till Molde och även en molnig dag så är det fint att blicka ut över havet.

Molde och Hurtigruten...igen.

Om Molde finns det inte så mycket att säga mer än att de har ett ganska pampigt kulturhus som heter "Plassen". En bred och pampig trappa har det huset.

Trappen fortsätter ända upp på taket av kulturhuset.

Där uppe har man en fin överblick av den lilla staden Molde.

Domkyrkan har ett lite speciellt klocktorn, den här kyrkan byggdes 1957 eftersom den gamla kyrkan bombades och förstördes under andra världskriget.

Något som verkar vara mycket populärt i Norge är Pizza, fast jag tror att där kan man dessutom äta de dyraste pizzorna.

Fast den mest spektakulära byggnaden i Molde är nog hotellet Seilet som är utformat som ett segel.

I kväll sitter vi där uppe på balkongen på tolfte våningen och väntar på att Hurtigruten ska komma.

Färjorna till Vestnes kommer och går med jämna mellanrum och nu kommer dessutom Hurtigruten.

Det är fint väder när sydgående Kong Harald kommer inseglandes.

En extra bild till Bo-Lennart. Förstora gärna bilderna för de blir bättre då.

När Kong Harald har tuffat ut igen så dröjer det inte länge innan det nordgående fartyget kommer.

Nu är det Midnatsol som kommer.

När sista färjan för kvällen lämnar Molde...

...är det bara fåglarna och vågskvalpet som hörs.

Kvällen sänker sig över Molde.

Atlanterhavsvegen

Första gången jag åkte Atlanterhavsvegen var det kväll och ganska mörkt, det regnade och vi var hungriga och letade efter något ställe att sova på. Jag viste inte hur speciell den vägen var innan vi hamnade där, men hade hört att det var en vacker väg att åka. Eftersom vägen öppnades 1989 och var avgiftsbelagd i 10 år och det var första året utan avgift så har jag räknat ut att vi måste ha åkt där 1999. Ett bra tag sedan.

En orsak till att vägen byggdes var att fiskeindustrin i området var i behov av bättre vägförbindelser för att befrämja handel och export. Ser att det servas åt oljeindustrin också.

Skulle vara intressant att veta hur de bofasta här tycker om vägen och den ökade turismen i deras område.

I början av vägsträckan är själva vägen inte så spektakulär, men naturen är desto vackrare.

Atlanterhavsvegen är en 8,3 kilometer lång väg mellan Kristiansund och Molde, är utnämnd till nationell turistväg och inte bara det, utan den är också utnämnd till "århundradets norska konstruktion".

Vi stannar lite då och då för att få med oss lite foton av turen på vägen. Förra gången vi åkte här tog vi inte en enda bild. Var både för mörkt och blött. Här börjar vi ana lite av de speciella brokonstruktionerna.

Klättrar upp på en liten bergsknalle för att se om jag kan få en bättre vinkel.

Solen skiner, fåglarna sjunger...

...och matar sina ungar.

Maskrosorna har blommat över...

...men hjortronblommen blommar för fullt. 

Det är åtta broar som förbinder öarna på den här vägsträckan, men det är den här som ser mest speciell ut. 

Flyttar jag mig en liten bit så ser bron ut att svänga på ett annat sätt.

Jag går över till en annan liten bergsknalle.

Där blommar ängsullen. (eller om det är någon annan art av de olika ullgräsen)

Vi fortsätter en bit fram på vägen och där har det byggts en hel del sedan vi var här förut, en rejäl parkering och en gångväg runt ena sidan av ön finns här nu.

Fin utsikt ut över havet, bjuds det på från den gångbron.

Vi går runt ön och ser att i den här vinkeln ser bron inte alls så spännande ut.

Fortsätter att leta vinklar på bron.

Vi åker en bit för att få en annan infallsvinkel på bron och dessutom ska vi ju åt det hållet. Blir lite annorlunda härifrån, men jag vill högre upp och tar mig över vägen.

Här börjar det bli så som jag vill ha min bild.

Nu är jag nöjd och har fått de bilder jag ville ha.

Tar en bild på triften innan vi reser vidare mot dagens mål.

Som är Molde och här i Seilet ska vi sova i natt.