Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Diskobay och isberg
I dag ska vi åka båt, vädret ser lovande ut så det ska bli trevligt. Hotellet sköter om transporten av väskorna till bryggan, det är skönt för även om det inte är så långt att gå till bryggan så är det inte slät väg precis. Vi lämnar våra väskor och går iväg.
Bryggan är inte så stor så jag funderar lite på hur båten ser ut för de kallar den för färjan. Lite storstadsvibbar får man om man tittar ner i vattnet.
Tidtabeller fungerar lite som en rekommendation här, båtar och flyg kommer när vädret tillåter. Ibland lite för sent och ibland före, så det är alltid bra att vara på plats i god tid.
Det är lite svalt ca +5 grader, vinterkläderna är på så jag fryser inte, hinner titta lite på vad som finns runt omkring. Hörde att en räkindustri hade flyttat hit från en annan ö, antar att det är de som exporterar sina räkor i dessa container.
Färjan är på ingång, den ser inte så stor ut. Den färjan ska ta oss över till Diskoön.
Båten lägger till och hopp-i-land-tjejen lastar ur lite paket och post, i ett skåp på kajen hämtar hon två säckar med PostNords logga på. Båten fungerar inte bara som färja utan även som postbåt. Våra väskor lastas ombord och försvinner ner under däck.
Båten tar 12 passagerare så vi har inga problem med att få plats. Skepparen har en liten säkerhetsgenomgång, berättar var flytvästar och räddningsdräkter finns. Vi får också veta att det är fritt fram att gå ut för att fota och titta, men om sjögången blir för stor och larmet börjar tjuta måste vi gå in.
Vi passerar det gamla fiskeläget som ligger på en liten ö utanför staden, verkar inte vara mer än fåglarna som håller till där nu.
Längre ut ser vi lite övergivna byggnader.
Det börjar dyka upp små isflak i vattnet. Det här ser nästan ut som en vattenskoter på drift.
En del öar vi passerar ser helt obebodda ut.
Fast alla är inte obebodda, några verkar vara mycket populära.
Vi kommer fram till första och enda stoppet på resan mot vår ö, på Kitsissuarsuit (en gammal valfångststation) ska vi hämta deras avgående post och lämna inkommande.
Man tager vad man haver till postbil.
Det har varit ganska ljust ett bra tag, men på styrbords sida börjar vi ana en soluppgång.
Nu måste jag gå ut och fota, såg lättare ut än vad det var att stå bak på båten. Skepparen håller god fart så det hoppar och skumpar en del. Jag hittar en ledstång där jag kan låsa fast armen igenom och inte studsa omkring. Fast att hålla kameran stadigt och få stadiga bilder blir ett äventyr.
Men när isbergen börjar synas då måste jag försöka få lite bilder ändå.
Isbergen blir fler och fler och större och större.
Av förklarliga skäl åker vi inte så nära dem, då det endast är 10% av isberget som syns ovan vattenytan och dessutom kan de välta eller brista helt plötsligt. Så de här isbergen som vi ser, och tycker att de är helt enorma, är egentligen betydligt mycket större.
Solen går upp och fåglarna vaknar.
Vi ombord på den lilla färjan kan inte sluta fascineras av alla isberg vi ser, vi turas om att hänga fast i ledstång och föreviga minnen.
Så många olika former och färger det finns på dessa jättar.
Tycker att berget till höger ser ut som en gubbe med hatt.
Träffar även på en drake.
Vår resa över Diskobukten tar lite drygt 2 timmar, ofta över öppet hav med endast isberg som sällskap. Men nu börjar det dyka upp små fiskebåtar. Tyder på att vi närmar oss bebodda trakter.
Mycket riktigt, vi svänger in i en vik och där har vi målet för dagen, Qeqertarsuaq på Diskoön.
Här ska vi stanna i två dagar. Vi hoppar i land, men först ska postsäckarna levereras.
.