Jag flög min väg.

Mycket politik och val, både här i bloggarna och i alla tidningar. Jag gjorde ett val och flög iväg hoppades på lite andra val och framför allt lite nya vyer. Färden gick lite norrut men mest västerut.

De här vyerna har jag inte sett från ovan förut men det var lite kul att molnen lättade och jag fick se de norska fjällen uppifrån, de var vackra även där. Enligt kartan i flygplanet så var det Jotunheimens fjäll vi passerade.

Stiger man upp lite tidigt kan det vara svårt att hålla sig vaken och titta på utsikten. Sovstilarna varierade.

Vi närmar oss resans mål som är Island. Satt på fel sida i planet för att kunna få en glimt av Vatnajökull och Bárðarbunga men Vestmannaeyjarna var på min sida.

Även den lilla vulkaniska ön Surtsey som dök upp ur havet på 60-talet fick jag se.

Sedan hopade sig molnen och jag såg inte land innan det var dags att landa. Jag kikade nyfiket ner på detta land som vi skulle utforska i några dagar.

Jag var verkligen nyfiken på det här resmålet. Mellanlandade här på väg till USA för många år sedan och har velat komma hit sedan dess. Så det är med spänning vi går genom ankomsthallen i Keflavik.Inte hade jag en aning om att jag uttalat det namnet fel i alla år. Eftersom det är ett fl i namnet så ska det uttalas Keblavik. Men det har jag lärt mig nu på min korta vistelse på ön.

Vi stannar förstås inte på flygplatsen utan åker iväg för att ta ett varmt bad.

Men det tar vi i nästa inlägg.