Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Hammerfest - Världens nordligaste stad.
Vi hade altså kommit till Hammerfest, där kan man gå med i Isbjörnsklubben om man vill, men eftersom jag redan är medlem där så drog vi iväg till kyrkan istället.
Man kan även ta en promenad upp på berget, det ska vi också göra, men först kyrkan.
De har en pampig, modern och stor kyrka här i Hammerfest.
Väggmålningar och graffiti finns det här också.
Visserligen finns isbjörnsklubben här och stan är så nordlig, men några vilda isbjörnar finns det inte ändå de finns bara som dekor.
Det finns en väg som leder upp på berget, den kallas för Zig-Zagvägen och byggdes av byns befolkning 1893, en skylt vid vägens början säger att, här färdas man på eget ansvar.
Klart vi måste gå upp där. Kan vara fin utsikt där uppe.
Här kan man studera hur snöskydden är konstruerade. Behövs rejäla doningar för att skydda stan när snön börjar kana nedför fjällsidan.
Utsikten här uppifrån kan man inte klaga på, tur att det klarnade upp och inte blev en regning dag.
Där borta har vi Snövit också.
Mycket snöskydd på det här berget.
Kul staty, där fartyget ser ut att ha fastnat bland isflaken.
Nu har de vaknat borta vid Snövit också, lågan i toppen syns på långt håll.
Meridianstöttan restes 1854 till minne av den störst internationella mätningen av jordens form och storlek. Det här är en av de 34 platserna som utgör minnet av Struves meridianlinje. Meridianstöttan finns med på UNESCOs lista över världsarv. På stöttan står det så här:
«Det nordligste endepunkt av en meridianbue på 25 ° 20`fra det nordlige ocean til Donaufloden – gjennom Norge, Sverige og Russland. Etter foranstaltning av HM Oscar I og keiserene Alexander I og Nicolaus I ved uavbrutt geometrer. Bredde 70° 40` 11,3``».
Morgon mellan fjällen.
Vaknar ganska tidigt och dagen ser lite färglös ut. Nästan som om jag har svartvit film i kameran.
Men trots regntunga skyar så anar jag en sol där bakom molnen.
Se där, mitt antagande om bättre väder stämmer nog för där kommer det en regnbåge.
Mäktiga berg och djupa dalgångar här.
När det duggar ute är det ganska skönt att sitta uppe på däck 8 i utsikstsloungen och titta på landskapet som vi flyter förbi.
Det är så pass grått ute så mina färgbilder ser nästan svartvita ut, testade att göra om till det och det blev inte någon större skillnad.
Det dagas mer och mer, fler vaknar och kommer upp till 8:e däck.
Vi möter norrgående Vestervålen, tradition är att man samlas ute på däck och vinkar då man möter ett hurtigrutenfartyg, men den här morgonen är det inte många som känner sig lockade att gå ut.