Att göra upp eld

När vi på Mongolietresan kom längre norrut blev det kallare. I Gobiöknen visade termometern runt 30-strecket mest hela tiden,  här är det svalare och på morgnar och kvällar närmar det sig noll. Kollade i bilen en morgon och då hade vi +3℃ och då hade vi ändå varit uppe några timmar. Då kan man behöva en brasa i kaminen till natten. Jag ville gärna ha bilder på när kaminen tändes, så när de frågade om vi ville ha tänt i kaminen så tackade vi ja.

Första kalla kvällen kom Solongo och Buya och tände i vår kamin.

De hade lite bestyr med att få elden att ta sig, men tillslut så fixade de det.

-Se där vi fixade det.

Sedan somnade vi skönt utan att frysa. Det blir väldigt fort varmt i Geren när kaminen är tänd och det blir lika fort kallt igen när den slocknar.

Men nu var det inte sådana bilder jag ville ha, utan jag ville ha en i traditionella kläder som kom och tände vår kamin. Jag blev bönhörd. För klockan fem knackade det på vår dörr och ägaren av campen kom med famnen full av ved.

Han ordnar med veden och lite papper, ska ta fram tändstickorna...tror jag. Men vad gör han, jo ur rocken plockar han fram en gasolbrännare.

Och på fem sekunder så brinner en skön brasa och vi kan morna oss i värmen.

På nästa ställe hinner vi inte mer än komma till vår Ger så kommer någon och tänder en brasa i kaminen, det behövs för där är det kallt.

Sedan tycker vi att det räcker med tändhjälp och tänker tända själva. Vi har ju en tändare, men upptäcker att gasen i tändare är slut, så jag går upp till matsalen och hittar Buya. Han är guide i en grupp och kan engelska och kan översätta åt mig.

Jag ber om tändstickor och då han undrar vad jag ska ha dem till så berättar jag att jag ska göra upp eld i kaminen.

Han sätter upp en frågande min och frågar:

-Can you???

-Yes I'm from Sweden

-Oh Sorry, svarar Buya och godtar det som förklaring på att även en turist kan göra upp eld.

Är man uppväxt med vedspis och även har varit scout så vore det illa om jag inte skulle kunna tända i en kamin.

Senare på kvällen kom en tjej och skulle göra upp eld, men då brann redan en skön brasa, vi fick kort till TV,n  för i den här Geren var det så lyxigt att vi både hade el och TV, fast det fanns bara mongoliska kanaler.

                                                                       föregående --- nästa

Lunch vid varma källor.

Vi ska göra ett lunchstopp vid Jargal Jiguur hot spring. När jag hör att vi ska stanna vid varma källor och kunna bada, där så kommer genast Blå lagunen på Island upp i mina tankar.

Campen vi stannar vid är en ganska enkel sådan, den enda som finns här vid de varma källorna.

Men har man badat i Blå lagunen, så känns det här som ett litet badkar. Vi träffar på det Amerikanska paret igen och jag får en bild på något mer än en tom pool. Vattnet var varmt och skönt, ska vara välgörande för kroppen också.

I väntan på maten tar vi en promenad  och träffar på en mongoliskt katt .... fast det är nog egentligen bara en katt i Mongoliet.

Vi tänkte gå bort till källorna, men floden fram till den sista ön var för djup och strid för att komma över torrskodda. Trots att vi hoppat och skuttat och byggt små egna övergångar med sten så ger vi upp och går tillbaka till campen och den väntande maten. Rören som går där borta, är de som leder det varma vattnet upp till campen och dess bassäng. Man får passa sig för att ta på rören, för de är heta.

Fast innan så passar vi på att hälsa på jakarna.  En av dem tar sig ett skönhetsbad.

De andra tittar bara lite förvånat på oss.

Jag brukar inte tycka att dumplings är goda, men de vi fick här var mycket goda.

Efter lunch tar vi bilen över floden och kollar in den varma källan. Här är det tvätt på gång.

Sköljer gör man som förr, i det rinnande vattnet.

Vattnet i hålet är väldigt varmt. Amdraa försöker känna efter hur varmt, men 70 grader stoppar man inte ner fingrarna i.

Vi lämnar de tvättande och åker vidare.

                                                            föregående --- nästa

Vita sjön

Sjön Great White Lake som vi såg uppifrån vulkanen i förra inlägget är vi på väg till nu. men först ska vi ta oss uppför den här backen med alla dess möjligheter att välja väg. Min tro och förhoppning är att Amdraa ska ta någon av vägarna i mitten, men varför göra det lätt för sig om det går på något annat sätt tycks han tänka. Han tar vägen som går längt till vänster. Den är minst sönderkörd, men den lutar och den lutar rejält. Uppe vid träden sitter jag och klamrar mig fast i bilen och väntar på att vi ska välta, men som vanligt; Amdraa fixar biffen och vi kommer upp.

Före backen träffar vi på en av alla grottor som finns i området, den här är inte så stor. I alla fall inte vid öppningen, men barnen där tycker det är spännande.

När vi väl kommit uppför vår backe så får vi en fin utsikt över sjön, den är bländande blå sitt namn till trots. Som det mesta här i landet så finns det en legend även om den.

En gång tog en jätte en stor sten och slängde den bort. Stenen gjorde ett stort hål där den landade. När jätten såg sig omkring såg han en vit yta och han utropade: "Se en vit sjö!"

Den verkliga historien bakom bildandet av den här vackra sötvattensjön i Khangaibergen är inte så mycket annorlunda än legenden: Lava välde ut ur den närliggande Khorgovulkanen, lavan dämde upp en gammal flod och sjön bildades. Sjön förblir frusen en stor del av året - därmed den vita delen av namnet.

Sjön är 20 km lång, med en svepande strandlinje, den ligger på2060 meter över havet och vattnet sägs vara exceptionellt rent.

Nere vid sjön har folk byggt hundratals med små stupor av lavastenen.

En kärlekshälsning på en av de större stuporna.

Man få inte bada här och inte göra så mycket annat heller...

Då återstår väl bara att kasta macka.

Hittar en slända.

När vi stannar för att titta på den här bamsiga stenen som kallas "grandfather rock".

Får jag syn på en, även den bamsig, råtta....trodde jag då i alla fall.

Vi kommer farm till vår Camp, Maikhan Tolgoi Ger camp, som ligger vackert vid den Vita sjön.

Vi får Ger nummer fem, som är vår nionde Ger.

Och installerar oss, här har vi även fått ved och det kan behövas för det är kyligt vid sjön.

Solen värmer och jag går ut för en liten promenad, då upptäcker jag en sådan där "råtta" igen.

Den är på väg in i en Ger och jag tänker att det är nog bäst att stänga dörren...

...men upptäcker sedan att det är ju inga råttor utan söta jordekorrar och det vimlar av dem här.

Campen har tvättdag, vilket de förmodligen har varje dag. För det blir mycket tvätt.

Vår promenad tar vi upp på det lilla berget bakom vår camp.

Och får en fin utsikt. Det går att bada i sjön, men man får bara bada inom ett avgränsat område eftersom det för några år sedan var en badolycka här med dödlig utgång.

Kvällen avslutas med en vacker regnbåge.

Vi gör kväller.

                                                                föregående --- nästa