Bäverspaning.

Vaknar 2.30. Jag tillhör inte den morgonpigga sorten men den här morgonen slår jag upp ögonen och mer eller mindre står upp, innan jag hunnit säga god morgon. På med kläderna och kängor sedan greppar jag kameran, ja en del Djungelolja hinner jag smeta på mig också. För nu ska vi ut på bäverspaning. Per på Borgagården har efter kvällens middag ringt runt och kollat upp var det finns bäver och med en utförlig vägbeskrivning ger vi oss i väg.

Det har inte regnat men daggen gör att det är blött i gräset men vi traskar iväg och banar oss fram i knähög växtlighet.

Vi går och går tysta, tysta för att inte skrämma iväg eventuella bävrar. Överallt ser vi spår av dem med avgnagda trädstammar men inte en enda bäver syns till. Det är nästan så att vi är beredda på att ge upp och vända tillbaka till sängen, men det är så stilla och vackert ute och vi fortsätter en bit till. Nu är vi blöta upp till knäna av att ha banat oss fram på stigen som nästan är igenvuxen. Då plötsligt pekar min man och viskar "Titta där". Jag slänger upp kameran och får en suddig bild och visst är det en bäver som simmar där.

Bilden blev inget vidare bevis på att det är en bäver men jag lovar det är en. Såg hur den försvann in i gräset och buskarna sedan. Nu var det ingen av oss som funderade på att vända utan vi fortsatte framåt. Där såg vi flera bäverhyddor och även två bävrar till.  Nu lyckades jag inte få någon bäverbild den här morgonen men vad gör det egentligen, jag såg tre stycken och fick en fantastisk morgon ute vid  Avasjön.

För visst är det vackert.

Det var en magisk morgon, spegelblankt vatten, fiskarna hoppade i sjön så högt att vi såg hur de kom upp över ytan och tog myggorna och det var så vackert att jag bara stod och njöt.

Solen började gå upp över Borgahällan.

Inga fler bävrar visar sig och vi vänder åter till bilen för att krypa tillbaka till våra sängar och sova en liten stund till innan det är dags för frukost och en ny dag med nya äventyr.