Nu ska vi ut på äventyr...

...ja vi ska ut och flyga.

Nu är det mörkt kring stad och land,
nu sover folk så gott de kan.
Då drar vi väg med
vår säck och vår spann. För vi ska ut och flyga.

Vi drar iväg till Oslo stad...för vi har så goda nerver.

Jo det stämmer att ska man mellanlanda i Oslo så får man ta och utrusta sig med både goda nerver och tålamod. Förra gången vi mellanlandade där sa de att vi skulle ta ut bagaget och checka in det på nytt. Då gick det direkt och vi gick genom säkerhetskontrollen helt i onödan.

Nu trodde de att vår bagage skulle gå direkt, men sa att vi skulle kolla det för säkerhets skull. Vi var 8 personer som checkat in gemensamt och av dessa var det tre som kunde gå till nästa gate direkt och vi andra fick vackert traska ner till bagagebandet och hämta våra väskor, checka in på nytt och även en vända genom säkerhetskontrollen. Turligt nog så hjälpte personalen till så vi fick gå lite före och slapp missa planet.

På planet kom vi, och flög vidare.

Norrut flög vi och landskapet där nere ser ganska kargt ut.

Lyckligt landar vi så i Kirkenes.

Får våra väskor och det är bara en som gått sönder.

Även taxibeställningen fungerar problemfritt.

Vi kom lyckligt fram till vårt hotell också.

Lite kallare i Kirkenes än i Stockholm, så innan vi ska ut och kolla in stan är det bäst att packa upp jackorna.

In med väskorna i bagagerummet tills våra rum är klara och så drar vi ut på stan. Någon passar på att jaga lite Pokémon.

Se så praktiskt de har ordnat det för alla Pokémonjägare här i stan. Laddstationer. ;)

Fulladdade och fulla av äventyrslust kan vi nu börja utforska den här nordliga staden.

Roligt i kön.

För ovanlighetens skull så skulle jag ut och flyga 😉 och har man ögonen öppna så kan man få sig ett gott skratt även i kön till säkerhetskontrollen. Nu får man inte fotografera vid säkerhetskontrollen, så ni får nöja er med min berättelse med ord och använda fantasin.

I kön bredvid mig var det en ung man, runt 20-25 årsåldern, där säkerhetskontrollanten ville att han skulle ta av sig skorna. De verkade ha lite språkproblem men med engelska och gester försökte de förklara att han skulle ställa sina skor i en sådan låda som de har till att lägga prylarna på bandet. Personalen ställde lådan på en bänk och visade att han kunde sätta sig där bredvid och ta av skorna och sedan placera dessa i lådan.

Killen ser lite förbryllad ut, men efter lite funderingar kliver han upp och ställer sig i lådan uppe på bänken. Där står han och ser glad ut, han har ju förstått instruktionerna. Det ser lite lustigt ut med en ung man uppe på bänken, ståendes i nästan givakt. Säkerhetskillen får då syn på killen på bänken i lådan och har väldigt svårt att hålla sig för skratt. Försöker igen att förklara att det är bara skorna som ska i lådan och visar på platsen bredvid på bänken, där kan du sitta och ta av dig dem. Killen ser ut att förstå galloppen och hoppar glatt upp på bänken bredvid lådan, nu kan inte säkerhetskillen hålla sig för skratt längre, skrattande lyckas han förklara att det är bara skorna som ska i lådan. Killen tar av sig skorna och får upp lådan på bandet. Han gjorde nog säkerhetspersonalens dag och de resenärer som inte observerat den unge mannen stående i sin låda på bänken såg lite förundrade ut över att all personal var så glada och hade ytterst svårt att hålla sig för skratt. Det fnittrades hejdlöst, dessutom så fick de i personalen som inte sett vad som hänt, historien återberättad. Det var nog den gladaste passering genom Arlandas säkerhetskontroll som jag haft.

Efter den lite skojiga starten så kan det väl bara bli en bra resa.

Vi hittar våra platser.

Men är det bara vatten som serveras på den här resan.

Får ta och roa mig med en film då. Sådan tur att de hade två svenska filmer som jag inte sett innan. En man som heter Ove hade jag ju tänkt gå och se, men det hade inte blivit av.

Vi hade tur, vi fick mat. Börjar med en soppa.

Huvudrätten på kyckling var god. Skål!

Ska det vara lite mer vin?

Avslutar med lite ost och Jailhouse Rock.

Den där var inte min!

Efter en behaglig flygning landar vi i ett land där palmerna vajar i värmen.

Bortkommen

När vi kom till Arlanda efter dubairesan så kändes det som om vi haft tur som fått vårt bagage till rätt plats.

Många, många personer stod just då någonstans utan sitt bagage. De här väskorna verkade komma från eller skulle till Ryssland eller Helsingfors.

Väggarna var kantade av bortkommet bagage.

Hoppas de kom fram till sina ägare sedan.

När jag ser alla dessa väskor så börja det kännas som om det vore dags att packa igen och ge sig iväg på något nytt äventyr.

Lejonön

Det var en dag i september, hösten började ge sig till känna och likaså reslusten. Väskan packades och färden gick ut till Arlanda.

Fast om jag ska vara riktigt ärlig så var resan planerad för länge sedan, så riktigt så där spontant var det inte.

Första stoppet blev i London och eftersom vi både hade flera timmar att slå ihjäl och även tillgång till Concorde room så smakade det gott med en smarrig hamburgare där.

Satt där och slappade och undrade om det bara är jag som tycker att den där konstruktionen som är till för att bära upp byggnaden ser ut som Bart Simpson.

Men det är ju klart det var inte till Heahtrow vi skulle den här gången, vi flög vidare och efter 13 timmar damp vi ner i ett betydligt varmare land. Temperaturmässigt skilde det ungefär 30 grader mot där hemma och luftfuktigheten gjorde det även lite tungt att andas. Vi var nu i Singapore.

Det var inte bara temperaturmässigt som det skilde sig även tidsmässig så var det en skillnad på sex timmar. Hemma var klockan 13.00 och här var det kväller. För att försöka komma in i nya tidsrytmen tog vi en kvällspromenad. Där såg vi att Formel 1 tävlingen som nyligen avslutats, ännu hade lite spår kvar.

Såg även den minsta lilla McDonalds som jag någonsin sett.

Något som var skönt var att slinka in i någon av alla luftkonditionerade butiker som kantade trottoarerna. De hade sådan fart på sin kylning så ofta räckte det att stanna utanför dörröppningen och svalka sig. Mycket energi som förbrukas där för att slippa svettas.

Från träden som kantade gatan var det nästan ett öronbedövande ljud på kvällen, där hade alla fåglar slagit sig ner för sin nattvila, Ganska bryskt lärde jag mig att där under träden skulle man inte gå på kvällen. Blev lite tvätt efteråt.

Förstår att arbetarna var aktiva långt in på kvällarna, det var ju liiite svalare då.

Utanför hotellet hade de lite finare bilarna en alldeles egen VIP-parkering. Enligt vår taxichaufför så kostade den här modellen ungefär 4 miljoner skr här i Singapore.

När det är varmt ska man ju dricka mycket så vi drar oss tillbaka och lyder det rådet.. ;)

Någon vän av ordningen undrar kanske över rubriken, Lejonön. Jo det var så att 1390 var det en avsatt prins vid namn Iskandar Shah som utnämnde sig som själv som härskare över ön Temasek som ön hette då. Han tyckte sig se en lejonliknande varelse, en varelse som ser ut som en blandning mellan lejon och fisk och gav då ön sitt nya namn Singapura eller Lejonön som det betyder.