9:32 till Simon's Town

Nu ska vi ut och åka lokaltåg. Järnvägsstationen är stor men vi lyckas köpa biljetter till rätt tåg och även leta oss fram till rätt utgång och perrong för vårt tåg.

Jag har hört en del om att det inte är helt ofarligt att åka lokaltågen i Sydafrika och vi frågade personalen på vårt hotell om hur det var med det. Vi fick rådet att åka vardag på dagtid. Det var ungefär lika farligt som att åka pendeltåget här hemma i Stockholm om man väljer att åka på vardagar och på den ljusa tiden på dygnet.

Det är morgon och folk strömmar in till stan.

På perrongerna kan man köpa med sig reskost. Ser att det är de små chipspåsarna som är storsäljare.

Vårt tåg kommer in.

Ingen lyxklass, men det är gott om plats.

Man får inte vara för stor då man ska gå mellan vagnarna. Dörren är så smal så man får gå på tvären.

Man kan inte beskylla fönstren för att vara välputsade, de är så grå att om man vill se ut får man öppna dem.

Plötsligt hörs det sång, jag vet inte vad det är men gör mig beredd med kameran. Det tar ett tag innan jag inser att det är en person som leder en Blind person genom vagnarna och att de samlar in pengar. De sjunger bra, så hade jag förstått det innan de försvann så hade de fått en peng. Klicka på länken så finns det en liten filmsnutt.

Det är 28 stationer på vägen, tåget stannar vid alla så resan tar en timme och kvart.

Jag har hört att det ska vara en väldigt vacker tågresa, men i början av resan så ser det inte så speciellt ut. Lite hus...

...en hel del stationer.

...lite landskap.

Men så kommer vi ner till kusten.

Vi åker förbi små hamnstäder.

Vissa sträckor åker vi väldigt nära havet.

Här finns en liten Filmsnutt. Man får passa sig för stolpar då man sticker ut huvudet genom fönstret.

Ibland åker vi så nära så att vågorna slår in genom det öppna fönstret.

På en del ställen finns det små bassänger byggda. Jag kom aldrig underfund med vad de hade för funktion. De kanske var till för bad.

Det här är verkligen en vacker tågresa.

Så vacker så det är nästan lite synd att vi redan är framme i Simon´s Town.

Vad vi ska göra här och hur det ser ut i Simon's Town, det är en annan historia. Kommer kanske i morgon. ;)

Olympiastadion och en hälsning från Bob.

Olympiastadion i Helsingfors är Finlands största idrottssarena. Den brukar kallas världens vackraste stadion och den var klar 1938. Det var meningen att de Olympiska sommarspelen skulle anordnas här 1940 men andra världskriget kom emellan och de fick vänta ända till 1952 innan det kunde förverkligas.

Nu när vi var här var det massor av barn och ungdomar som kommit hit. Det var de svenskspråkiga skolorna i Finland som hade idrottstävlingar.

Finlands stolthet, löparen Paavo Nurmi, står staty vid stadion. Han anses ofta som Finlands störste idrottsman genom alla tider. Han tog 9 olympiska medaljer och det hade kanske blivit fler om det inte var för den tidens stränga krav på när man var amatör eller proffs.

I dag så kan jag förstå varför han ser ut att ha så bråttom, vem vill stå bredvid alla dessa "major".

Efter att ha tittat på stadion känns det fint att ta en promenad genom Hesperiaparken. Där möter vi söta små barn i snöflingeskynken och är det inte Bob som varit här före oss.

Här i parken finns en skulptur som ser ut som en orm.

Det var en något lång förklaring till ormen så jag lägger in den här så de som är intresserade kan läsa.

Här har man också fin utsikt över sjön mot nöjesfältet Borgabacken. Ett mycket populärt utflyktsmål med fritt inträde. Såg hur attraktivt det var då vi åkte spårvagn. Vagnen var fullproppad med folk men när vi kom till hållplatsen vid Borgabacken så klev nästan alla av.

Orsaken till att vi tog den här vägen var att jag ville se Finlandiahuset. Det är ett konsert- och kongresshus som Alvar Alto ritat.

Det är täckt med marmorplattor, men dessa plattor tålde uppenbarligen inte den finska vintern och har nu slagit sig. Det var inte meningen att det skulle bli så, men med en amatörs ögon så ser det ganska snyggt ut. Risken är att de ska lossna och börja falla ner, så jag förstår att det var en miss i konstruktionen.

När vi bilade runt i Finland så såg vi mängder av björkskog, här hittar vi en flaggstångsskog.

Promenaden fortsätter och vi kommer till riksdagshuset. Framför det en märklig skulptur,

Jag tycker att fågeln där uppe på skulpturen lever lite farligt.

Vi fortsätter till Centralstationen.

Där är det full rulle. Folk kommer och folk åker.

Finns en del olika tåg att titta på där...och härliga skuggor från taket.

Brasilien-São Paulo, bara en glimt.

Alla resor blir inte riktigt som planerat, lite av tjusningnen med att resa. Kanske inte då man står på en flygplats sent på kvällen eller mitt i natten och ser att ens plan gick för fem minuter sedan.

Det var inte mening att vi skulle ha någon övernattning i São Paulo på vägen hem men flygbolaget hade andra tankar om hur vår flygresa hemmåt skulle gå till. Först var planet rejält försenat i från Bunes Aires så när vi kom fram till São Paulo stod personal från flygbolaget och väntade på oss för att lotsa oss fram till det väntande planet mot Stockholm. De skulle lotsa oss genom alla kontroller, men där tyckte man att det var viktigare att öppna väskor och gå igenom hela min fotoutrustning (en gång till, det var ju redan gjort då vi lämnade Buenos Aires. Vad trodde de att jag skulle ha kunnat skaffa mig under flygturen). Köerna var långa och ingen fick gå före, att missa planet, en sådan bagatell brydde de sig inte om. Nu tog det sådan tid så plantet kunde inte vänta utan for iväg utan oss.

Vi fick efter mycket om och men åka till ett närbeläget hotell, få lite mat och en säng att sova i. Inte mycket att se men det är utsikten från vårt hotell.

Vackra blommor utanför hotellet.

Är man nu i São Paulo så ville vi se lite av staden också, vi hade inte så många timmar på oss men en taxirundtur bestämde vi oss för att ta. Vi upptäckte ganska omgående att man ska inte ha bråttom här. Enorma bilköer som sniglade sig fram, fast går det långsamt på motorvägen så hinner man se lite av omgivningen. Upptäckte att de hade busshållplatser på motorvägen och även övergångställen där. Trafiksäkerheten vär väl inte så överdriven heller. Såg den här långtradaren bredvid vår taxi, ser ut att vara radiobilar som är på väg till något nöjesfält.

Känns lite osäkert att ha en av dessa bilar som sin sovplats under färd.

Utrymmet mellan motorvägsfilerna är väl utnyttjat. Där fanns det åtskilliga provisoriska hem uppbyggda.

Eftersom tiden var begränsad och trafiken seg fick vår taxichauför bestämma vad vi skulle se. Den här parken med lite spännande skulpturer var det första han visade.

Hade bara mitt 24-70 mm på kameran så några närbilder på de vackra fåglarna i parken blev det inte.

På andra sidan parken låg järnvägsstationen och dit tyckte chaufören att vi skulle gå.

Vilket vi gjorde, inga tåg var inne men chaufören hamnade i bild.

Sedan åkte vi runt och tittade.

En hel gata med butiker som sålde brudklänningar.

Något fängslande.

Kommersen är livlig i stan.

Utanför stan breder kåkstäderna ut sig.

Gävle tacklar och bockar.

Filip och Fredrik var i Gävle och vips hade Gävle en ny slogan, "Gävle tacklar och bockar". Nog är den ganska passande och kul också. Gick runt lite i Stan och många bockar var det, hittade inte alla men ett litet urval här.

Vår övernattning blev i Högbo, eller "Höggsbo" som det tydligen uttalas. Det ligger nära Sandviken. Där finns det, förutom mysiga stugor att bo i och god mat, även en fin park med mycket att titta på.

Änderna i dammen behöver inte gå hungriga, för jag såg att de fick allt överblivet bröd från restaurangen.

Kul är också att kika in till Smé Johan i smedjan.

På kubbarna som står utanför växer det otroligt färggranna svampar, här borde jag haft makroobjektivet med mig.

Där inne i smedjan var det kurs på gång, men vi fick kika in genom dörröppningen.

Eleven skulle tillverka en drakljusstake.

Utanför Sandviken hittade vi Rosenlöfs tryckeri, det är ett bruksgrafiskt museum numera. Tyvärr stängt.

På väg därifrån går bommarna ner och det här fordonet kommer tuffandet på rälsen.

På Statoil kan man äta billig frukost, tydligen något som den här fågeln tagit fasta på.

Jädraås.

Reser man runt i Sverige på annan tid än det som brukar kallas semestertider så får man vanligtvis nöja sig med att titta utvändigt på sevärdheter. Det mesta är stängt. Här i Jädraås vid museijärnvägen var det också stängt och öde men att titta gick bra och de hade dessutom många informativa skyltar så att man visste vad det var man tittade på.

Som den här.

Här är den omtalade vagnen.

Det här rundlokstallet är från 1888.

År 1899 byggdes stallet till eftersom de fått fler lok och då kom även övervåningen till. Det användes som övernattningsrum för personalen.

Det här är troligtvis det enda lokstall som har spetsgardiner.

Det finns även del vagnar som man kan titta på, visserligen regnar det igen men det är kul att titta på de gamla vagnarna här. Det här är en malmvagn (P 95).

På den här vagnen hade man ved till loket.

Där borta är vattentornet, kikar man uppe vid det röda så syns det även på bilden att det nu regnar ganska rejält. Har dessutom fått vatten på linsen.

Fin vindflöjel på taket.

Gamla verkstaden.

Röda längan.

Det är inte så långt hit så det blir kanske att återvända någon annan gång då tågen rullar och följa med på en färd på den smalspåriga järnvägen. Det får bli en söndag i juni-augusti då det är verksamhet här.

Fina blommor hade de.