Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Avatarland eller Pelaren mellan himmel och jord.

Den snabba utomhushissen i föregående inlägg tog oss alltså upp 326 meter på knappa två minuter, var ju skönt att slippa gå eller klättra den biten. Redan där vi klev av hissen kunde vi se att det var en fantastisk utsikt här uppe.

Molntussar svävade under oss och man ser mängder med stenpelare. Långt, långt där nere kan man ana bussarna som är på väg upp mot hissen.

Här finns ogripbara klippor, klara bäckar, mångfaldig fauna och ett behagligt klimat. Landskapet av höga sandstenpelare möts av djupa raviner.

Vi vandrar utefter gångvägar och stigar som klänger sig fast utefter bergväggen, jag är imponerad av de som byggt allt det här.

Med jämna mellanrum finns det utsiktplattformer så man kan gå ut och få sig en hissnade och lite magkittlande känsla av att titta ner i djupet. Fast ibland blir det trängsel på dessa plattformar då kineserna verkar vara mer intressera av att få vara med på bild än att fotografera utsikten.

Hur blev det med regnet då, jo det slutade regna och vi kunde vandra utan att bli blöta.

Det är ett helt otroligt landskap vi vandrar i, känns nästan som ett sagolandskap.

Inte undra på att det var dessa berg som inspirerade filmen Avatars skapare och att de var här för att spela in filmen.

Kan mycket väl föreställa mig hur man med fantasins och lite molns hjälp kan få dessa berg att sväva.

Det finns inga ord som kan beskriva skönheten av parken men det känns som om man är på en annan planet. Zhangjiajie National Forest Park är en plats man inte får missa.

Del 1 - Del 2 - Del 4 - Del 5 - Del 6 - Del 7

Postat 2017-05-16 10:04 | Läst 4462 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera

The Hallelujah Mountains och Hundra drakarhimmellyft

Idag ska vi bege oss till Zhangjiajie National Forest Park, vi vaknade upp till en regnig morgon och det kändes väl inte så där häftigt. Skulle vi se något av de vackra bergen eller bara gå omkring i dimma och dis? Hur som helst, vår guide väntade på oss så det var bara att ta på sig regnkläderna och åka iväg. Först en biltur och sedan gällde det att hitta rätt buss vid entrén till parken. Den saken hade vi aldrig klarat om vi inte haft vår kinesiska guide Carol. Hon lotsade oss smidigt genom biljettluckor och till den buss vi skulle ta. Fanns en del att välja på och alla hade kinesiska tecken där fram.

Kineserna är fyndiga, då det är regniga dagar säljer de skoskydd som man kan dra på över sina skor.

Bussen slingrade sig fram uppför och uppför, det var flera stopp på vägen upp men Carol bad oss sitta kvar till sista stoppet. Då var vi framme vid den höga bailonghissen, "hundra drakarhimmellyft".

Den här hissen lär vara världens högsta hiss med sina 326 meter. Jag har inte kollat om det är riktigt men nog var den hög och med utsikt hela tiden under den snabba färden upp till toppen. Färden upp tog ungefär två minuter och trots att jag hade kameran beredd och försökte filma så gick det så fort att av den filmen var inte mycket att se.

Medan vi väntade på att få komma fram till hissen övergick regnet till duggregn och vi fick en föraning om hur bergen här ser ut. Inte var det någon nackdel med regnet heller för annars hade vi missat de låga molnen som omsvepte de pelarformade bergstopparna.

Stenpelarna är över 200 meter höga och är resultatet av tusentals år av erosion. Erosionen huvudorsak är från is som expanderar under vintern och växterna som växer på dem. Andra orsaker är jordskred och vattenerosion.

Eftersom det är fuktigt här året runt finns det tät vegetation.

Dessa sandstenpelare är ett självklart kännetecken av det kinesiska landskapet och man kan hitta dessa i många antika kinesiska målningar. I hela området finns det fler än 3000 stenpelare och klippor av sandsten, det är så många att man brukar kalla området för skogen av sandstenpelare. Parken togs upp i Unesco:s världsarvslista 1992.

Men nu vill jag inte stå här nere och titta längre, jag vill åka upp och se hur där ser ut.

Fortsättning följer.

Del 1 - Del 3 - Del 4 - Del 5 - Del 6 - Del 7

Postat 2017-05-15 10:52 | Läst 3379 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Föregående 1 2

Bloggar

Maggan mellan isbjörnar och pingviner

Avatarland eller Pelaren mellan himmel och jord.

The Hallelujah Mountains och Hundra drakarhimmellyft

Margareta Cortés

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Maggan mellan isbjörnar och pingviner

Avatarland eller Pelaren mellan himmel och jord.

The Hallelujah Mountains och Hundra drakarhimmellyft

Margareta Cortés

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier