Siam Reap i Kambodja och på väg till Tonlé Sap.

Åter en morgon med tidig väckning. Klockan 4.40 plingade telefonen och vi studsade upp för att äta frukost för att strax därefter sitta på bussen ut till flygplatsen. Flyget går nu via Pakse därför att där finns kontrollen för utresa vilket inte finns i Vientiane. Därför får vi en mellanlandning med lite pappersifyllande.

Här är det viktigt att vi har med oss de dokument som vi fick vid inresan uppe vid flodövergången från Thailand. Har man tappat bort dessa så är det bara att återvända till den gränskontrollen för att få nya

.

Nu är vi klara och beredda att resa vidare till Siem Reap i Kambodja. Mest känd är den för ruinstaden Angkor, men i dag ska vi till en annan sevärdhet, nämligen Tonlé Sapsjön. Men lika sevärd som själva sjön, med sin flytande bebyggelse är, så upplevde jag vägen dit också som en eget litet äventyr. Eftersom det är mycket vatten i dessa områden just nu, så var vägen dit vi skulle en enda lervälling och inte alls så lättforcerad för vår buss. Ibland var det tveksamt om vi skulle ta oss fram överhuvudtaget.

Så här skumpade vi fram i en halvmil ungefär.

Nu var det inte bara själva vägen som var intressant på väg ut till sjön, utan även livet och bebyggelsen där utefter var lite annorlunda än vad vi sett innan. Ställningen med flaskor till vänster i bild är inte någon läskförsäljning utan bensin.

Det smugglas en del bensin från Vietnam där det är lite billigare än i Kambodja och den säljs i lite varierande sorter av flaskor. Det gäller att inte ta fel då man ska köpa Coca cola.

Översvämningarna gör att det finns gott om vatten att fiska i.

Vid varje dike ser vi barn som är ute och fiskar, som de här pojkarna med sina fiskenät. Det syns antagligen inte här i bilden, men det är ett litet dike framför dem.

Det kan se idylliskt ut ibland.

Som här.

Men i verkligheten är det mycket fattigt och inte så lätt när allt är blött runt omkring.

En del hus har till och med försvunnit ner i vattnet.

Den som byggt det här huset verkar ha kommit upp sig lite, men har även de lite problem med att ta sig hem.

De flesta verkade ta problemen med ro och har man inte så många kunder kan man ta igen sig lite, som den här ägaren till bil-och cykelverkstaden.

Har man tvätteri så är det ingen brist på vatten så här års. Det här är inte den vanliga hushållstvätten utan damen som står där och hänger tvätt har ett tvätteri och tar emot tvätt för 1 dollar kilot.

 Nu ska vi ut på sjön och solhatt anbefalles.