Packisen.

Vad är det alla spanar efter.

Vi har styrt kosan norrut och tänker ta oss upp till packisen.

Nu gäller det att spana efter isbjörn.

Vi ser att det finns isbjörn någonstans här för det finns spår efter dem på de isflak som flyter omkring.

Spåren blir fler och fler, vi är beredda och skjutklara.

Spänningen stiger. ismåsarna börjar dyka upp och det brukar vara ett tecken på att det finns isbjörn i närheten.

Fler spår.

Fler ismåsar.

En tretåig mås landar på ett isflak.

Vackra isflak flyter förbi vårt fartyg.

Vackra färger.

Vi passerar 81:a breddgraden N och ser på skärmen att vi är långt ifrån land nu.

Här finns det bara is.

Fast inte bara is. Där långt borta på isen syns en lite gulvit fläck.

Vi har siktat resans först isbjörn.

Han verkar inte vara så nyfiken av sig eller så är han redan mätt.

Han kommer inte närmare utan traskar iväg.

Fast jag tycker att det är fint, för det är så här isbjörnarna ska leva. ute på isen och egentligen inte vara intresserad av oss som kommer för att se dem.

 Isbjörnen är ett vandrande djur och det är ju just det som den här bamsen gör.

Oväder

Det blåste en hel del den här dagen, pingvinerna kurade i grupper och de som varit iväg på jakt efter mat kämpade på i vinden.

Varför det finns en kryssled på ön, det vet jag inte men gissar att det härstammar från den tiden då det var säljakt eller så är det någon forskningsstation som satt upp dem.

Jaha! Då har jag tagit mig upp hit.

Men vad sjutton skulle jag egentligen hit upp att göra.

Sedan ljöd mistluren borta på Professorn. Den signalen betyder: Gå genast till gummibåtarna! Det var oväder på gång och det här var första gången under resan som vi blivit tvugna att avbryta en landstigning så nu måste det vara något ordentligt oväder på gång. 

Vinden ven och piskade på land men det var inget emot vad den åstadkom ute på havet. Väl i gummibåten, med kameran inpackad i vattentät väska och fastklamrad i alla tampar jag kom åt, började vi färden tillbaka till vår Pofessor. Vinden piskade upp vågor som stänkte över oss och det vattnet kändes mest som isbitar som skulle ha passat i kvällsdrinken istället. Kallt och vått var det, dessutom började det snöa rejält, eller var det någon som startat snökanonen. Jag tror att det inte bara var jag som var våt ända in på bara kroppen. Trots kläder som var anpassade för Antarktisbruk så räckte det inte till.

Där satt vi ett gäng och frös, blöta och ...nej jag ska inte skriva eländiga. För när jag tittade mig omkring på mina vänner i båten så önskade jag att jag kunde ta fram kameran. Över alla ansikten spred det sig ett stort leende. Det här var folk som älskade äventyr och var lyckliga.

Åter ombord fick vi veta att vinden ökat till 20 m/s.

Hård kuling och beskrivs i tabellen "Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar. Våghöjden blir 2-2,5 meter på öppet hav".

Yankee Harbour

Efter att ha både tittat och fotograferat leopardsälen så styrde vi kosan mot Yankee Harbour. Vädret var lite oroligt och det var lite besvärligt att komma iland bland alla isblock som samlats vid stranden och vågor som sköljde över stenarna där. Men iland kom vi.

Lite får man offra för en lyckad landstigning.

Ön är täckt med ett metertjockt lager av snö.

Professorn ligger där ute och väntar på oss och håller koll på vädret. Vi vet att om en signal ljuder från fartyget så ska vi som är i land, genast ta oss till gummibåtarna för att åka tillbaka. Än så länge har ingen signal ljudit.

De mindre isberg och isblock som ligger och skvalpar runt stranden har vågorna skapat fina mönster i.

Is till drinken.

Vinden ökar och vågorna plaskar genom isblocken.

Livingston Island och blött om fötterna.

Vädret växlar snabbt då man är i dessa trakter. Ena stunden busväder med rejält snöfall och nästa ett vackert "Jesusljus".

Ett märkligt isberg gömmer sig bakom en klippa vid Livingston Island.

Är det ett isberg egentligen? När det flyter fram och vänder lite på sig så ser det mer ut som en ubåt.

Där, intill den enorma klippan ska vi iland.

Några kelptrutar sitter och iaktar oss.

När vi kommer iland ser vi att några makaronipingviner har valt att bosätta sig tillsammans med hakremspingvinerna. Lite ovanligt.

Som synes så är inte pingvinerna så bra på att hålla rent där de bor. Tur att det kommer en del snö emellanåt och döljer det.

De är inte så stora de här hakremspingvinerna.

Blev nog en bra bild.

Elefantsälarna var inte så många här, den här såg ganska så godmodig ut.

Kom inte närmare än så här!

Längre än dit fick vi inte gå, glaciärer är oberäkneliga och man behöver mycket kunskap för att vandra på dem.

Det här gänget har valt att häcka med "nära strandläge". Får hoppas att vågorna inte når upp till dem.

Ganska blöt syssla att vara Zodiakförare.

Berg och glaciärer är så fascinerande tycker jag.

Glaciären här är lite extra spännande...

...för om man tittar på de olika lagren så ser man hur det finns svarta linjer i den. Det är minnen efter vulkanutbrott som varit för mycket länge sedan.

Penguin Island

När man kliver iland på en ö där det fullkomligt kryllar av pingviner, med kameran i högsta hugg och är inställd på att nu ska det fotas. Då står man där först alldeles handfallen och undrar, var ska jag börja?

Kanske sikta in sig på den pingvinen som står där ensam på en sten och trumpetar.

Eller försöka få med ett isberg så att det helt klart framgår att man är i Antarktis.

Eller få med snöstormen som härjar på bergstoppen på ön bredvid.

Man kanske ska backa och få med hela pingvinkollonien. En zodiak ute på havet kan väl inte heller vara fel.

Så går tankarna nästan vid varje landstigning, hur ska man fotografera för att spegla hur det är i en pingvinkoloni.

Här på Penguin Island var pingvinerna väldigt kärleksfulla och oblyga. Något avskilt privatliv har de inte heller. Här kan man tala om att slå klorna i någon och uttrycket "hoppa på" verkar vara hämtat från pingvinvärlden.

Det var inte alla som hade hittat någon livspartner, somliga vandrade ensamma...

...eller åt varsit håll.

Det drar ihop sig till oväder, vädret kunde ändra sig väldigt snabbt.

Bäst att återvända till vår trygga "Professor".

Mer bilder från Penguin Island kommer...