Raj Ghat - Indien.

Mahatma Gandhi som var en indisk advokat, politiker och andlig ledare, han blev mördad i New Delhi den 30 januari 1948,  är tydligen väldigt populär fortfarande och hedras med att ha fått sin födelsedag (den 2 oktober) som nationaldag. FN har även utnämnt den dagen som den "Internationella dagen för icke-våld".

Mahatma Gandhi hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi och ordet mahatma som man ofta tror är ett förnamn är ett ord i sanskrit där maha betyder stor och atma betyder själ.

Hur aktad och omtyckt Gandhi är förstår man lite av när vi åker förbi Delhi Police Headquarters och ser den stora bilden av honom där.

Vi har nu tänkt oss att åka till Raj Gath som är ett minnesmärke över platsen där Gandhi kremerades. Trafiken i Delhi är intensiv och högljudd. Att den är högljudd är inte så konstigt när det på nästan alla lastbilar står antingen står Horn Please eller Blow horn.

Det går inte så fort fram och man hinner se en hel del under resans gång.

Att möta en stor elefant i den här trafiken känns inte så konstigt men en aning ovant.

Hur som helst så kom vi fram till Raj Ghat.

Gandhi sköts till döds den 30 januari 1948 av den hinduiske extremisten Nathuram Gods; han ansåg att Gandhi gynnade muslimerna i Indien. Dagen efter sin dödsdag kremerades Gandhi på den här platsen.

Man får gå ända fram till platsen där en evig låga brinner och där den svarta marmorplattan finns, men då måste man först ta av sig skorna. Att gå runt på den uppbyggda muren går bra med skorna på.

Indien - Delhi - Qutab Minar

Vi har alltså kommit till Indien och Delhi. Visserligen är alla trötta efter en lång resa hit men varför sova bort tiden när man kan bege sig ut och uppleva staden. Vi beger oss till Qutab Minar som är en minaret och där finns det högsta tornet som är byggt av sten i Indien.

Tornet är 72,5 meter högt och började byggas år 1199 av Sultanen Qutb al-Din Aibeg för att markera sin seger över Rajputs. Det finns trappor som går upp till toppen av tornet men numera får man inte gå upp dit. Det är utnämnt till ett världsarv sedan 1993.

Qutb Minar och Alai Darwaza.

Pelargång.

Tjusig frisyr.

Järnpelaren som finns på det här området har också sin historia, den kan vara så gammal som från 912 f.kr. Pelaren stod först i mitten av ett tempelkomplex med 27 tempel som förstördes av Qutb Al-Din Aibeg, och byggnadsmaterialet användes för att bygga upp den islamiska moskén. Pelaren består av 98% smidesjärn.

Att det har återanvänds en hel del av det hinduiska templet kan man se om man tittar sig omkring och fördjupar sig i detaljer.

Vår svenska guide, Anne-Sofie, berättar med inlevelse om allt som vi vandrar runt och tittar på.

Det står också ett halvfärdigt torn här, det var den indiske härskare Alauddin Khilji som började bygga det och hade tänkt sig att det skulle bli två gånger högre än Qutb Minar men det blev bara 24,5 meter högt när han avled 1316 och bygget fullföljdes aldrig.

En del stressar runt för att hinna se så mycket som möjligt.

Andra tar det ganska lugnt.

Ville du något?

Tittar man lite förbi alla gamla byggnader så finns det också en hel del djurliv också.

Har varit ute och rest lite.

Har varit lite tyst från mig i bloggvärlden ett tag. Har varit på resande fot och inte haft mycket tid över för vare sig kommentarer eller ens att läsa några blogginlägg men upplevt desto mer den tiden. Tänkte börja lite smått att gå igenom mina bilder och även skriva lite om resan.

Denna resa gick med Finnair med mellanlandning i Helsingfors och jag blev imponerad över vilka vackra glas de serverade sin dryck i på flyget.

I glasen Iittala Ultima Thule såg det så inbjudande ut. Likaså är Marimekkos servetter snygga.

Resan gick bra utan några komplikationer. Bra det, men ska man ha något att berätta om så måste det ju till lite händelser och ovanligheter så vi hoppar direkt till ankomsten. Där nere ser vi landet och staden som vi nu ska landa i.

Vi brukar oftast resa på egen hand, men till vissa resmål är det lättast att ta sig med en organiserad resa. Så här blir vi mötta av en reseledare vid ankomsten.

Alla är en aning förväntansfulla inför vad denna resa ska bjuda på.

Vi och bagaget lastas in i en buss och vi beger oss ut i den hektiska trafiken. Det tutas och körs runt omkring oss som om det inte fanns några som helst trafikregler.

Du som varit i det här landet och den här staden har nog redan gissat var vi hamnat men ni andra, kom gärna med en gissning. I det här landet får man inte bli överraskad om man möter en elefant lite lugnt lufsande mitt i trafiken.

Man ska väl inte heller bli förvånad om man möter en gris eller två på parkeringen. De betraktas som stadens renhållningsarbetare.

Efter att fått en liten inblick i vad vi har att vänta oss de närmaste dagarna kommer vi till vårt hotell och inser att här går säkerheten främst. Både skanning av väskor och visitering av oss gäster blir det innan vi får komma in. Vi pustar ut lite i foajén i väntan på våra rumsnycklar.

Ser att luften är ganska så förorenad och diset ligger tät över staden. Inte konstigt med så mycket trafik men gladorna seglar friskt på jakt efter byten och en av dem slår sig ner utanför fönstret till vårt rum.

Efter att ha beundrat gladan utanför fönstret och tvättat av oss resdammet så är det dags att dra ut på stan och inspektera några sevärdheter.

Det kommer mer om det bara jag hunnit titta igenom mina bilder, då ska jag även berätta var vi hamnat om det inte redan kommit några bra förslag. Den här platsen är nu bara ett delmål före vårt egentliga resmål.

Sista sucken från Dubai.

Man förstår hur varmt det kan bli i Dubai på sommaren eftersom de ha luftkonditionering i busshållplatserna.

Det kan bli upp mot 45-50 grader och med väldigt hög luftfuktighet, då är det nog skönt att kunna vänta i en sådan här kur.

Det hänger någon där.

Stabil telefonkiosk.

God natt Dubai.

Jag hade inget stativ med, men ville trots det få lite kvällsbilder med mig hem.

Tog en promenad i Dubai Marina

Huset i mitten på den här bilden är The Torch (Facklan). Det hus som brann nyligen.