Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Jag reste till Dubai.
Den här gången gick resan till Dubai. Ska inte trötta ut er med någon beskrivning om själva flygturen med försening i London, men vi hann med vårt flyg vidare och när vi klev av på flygplatsen i Dubai så stod det folk redan vid flygplansdörren och väntade. Många fick en egen ledsagare därifrån. Visst hade jag hört att man blev väl mottagen vid ankomst i det landet men det här var nog lite mer än väntat. Min man och jag och en person till blev välkomnade av damen till höger här nedan.
Hon lotsade oss fram till en sådan där bil som kör handikappade och kvinnor med barn. Till vår förvåning var det mening att vi skulle få åka. Hon erbjöd inget val så om jag inte skulle springa efter var det bara att hoppa ombord och åka iväg.
Lyxigt också att bli lotsad genom passkontroll och ledd till där det inte var någon kö.
Lite skillnad mot när vi skulle åka hem en vecka senare, då var det full kaos och köer och åter köer och ingen som brydde sig om att lotsa fram någon passagerare. Skulle man hem så fick man klara sig bäst man ville tydligen.Men mönstret från de tomma köplatserna var lite kul.
Väskan kom och även den fick vi hjälp med, en helt otrolig service. Undrar om de är så hjälpsamma alltid eller om vi vunnit högsta vinsten i välkomstlotteriet.
Allt i Dubai verkar vara flottast och bäst och bilen som hotellet hade sänt för att hämta oss var ganska så flott den också. När vi satt oss så blev vi serverade vatten och svala handdukar.
Om det är någon här som tänkt sig en resa till Dubai så kan jag med gott samvete rekommendera det hotell vi bodde på Grosvenor House.
I rumspriset ingår det, om man bokar premiumrum, frukost, Afternoon tea och Pre-Dinner Drink. men om de i Dubai gillar att vara störst och bäst så underdrev de här, för inte var det bara någon liten bit till lunch och inte bara drink före middagen utan man kunde äta sig rejält mätt och även få testa på landets specialiteter. Kan återkomma till det senare om någon är intresserad. Gå ut och äta i Dubai är dyrt.
Blomsteruppsättningarna på hotellet var magnifika.
Fick ett tips av killarna nere i entrén om att gå in mellan rulltrapporna och få en fin spegling till bilden. Kul!
Sedan gick vi ut för att se hur den närmaste omgivningen såg ut.
Trotts att det var vad vi trodde en dimmig dag så blev det mer att se upp än se ut.
Med att se upp menar jag då att titta upp på alla höga hus, så höga att min lilla kamera med 18mm inte räckte till.
Fast dimman fick vi senare veta att den var "dust" alltså sand som fanns i luften.
När inte ögonen räcker till...
...då är kameran bra att ha.
Jag hörde den där uppe i trädet och tog en bild. Hade bara lilla kameran med mig och som mest ett 50 mm objektiv.
Först när jag kommer hem och börjar gå igenom bilderna så ser jag att det var verkligen en fågel som satt där i trädet.
Ni som kan fåglar kan det där vara en rallhäger?
Piff och Puff.
Det finns även fyrbenta djur på Bali, inte bara fåglar att titta på. Riktigt gott om ekorrar fanns det. Små söta och nyfikna. En hel drös med Piff och Puff fast med svans.
Hungriga var de också men nog lite bortskämda för en av hotellgästerna beklagade sig lite snopet att de inte ville ha hans bröd.
De fanns lite överallt och for fram som små blixtar i träden. Ute på landsbygden gick de på ekorrjakt eftersom de åt upp kokosnötterna. Gissar att det var innan nötterna hunnit bli riktigt stora.
Nyfikna var de som sagt, här hade jag inget att erbjuda i matväg och räckte fram mitt linsskydd och då blev det lite för nära än vad min lilla Sony klarade av.
Efter det så såg jag till att alltid ha lite nötter i fickan då jag gick ut och det var tydligen godare än torrt bröd.
Bamboo Forest Restaurant
Vi har åkt på små bygator, genom små byar, vackra risfält och förbi stora äggfabriker nu när vi ska leta oss fram till lunchstället så smalnar vägen av mer och mer och det känns som vi är ute på en liten skogsstig och åker.
Vi kommer längre och längre in i bambuskogen, kommer förbi ett häftigt tempel.
Till slut efter en skumpig färd på skogsvägar så parkerar vi bilen och vandrar iväg in i skogen.
Vägen går uppåt och vi försvinner in i den djupa bambuskogen förundrade över att det ska finnas en restaurang här.
Ser att restaurangen behöver påfyllning. Det finns ingen bilväg dit upp så det blir till att bära varorna.
Stigen går mellan olika exotiska växter.
Härliga dofter når oss och nerifrån bambuskogen hörs det spröd balinesisk musik. Långt där nere sitter det någon och spelar för oss. Mycket riktigt här inne i skogen med bara en stig som väg dit där ligger det en restaurang.
Förföriska dofter sprider sig i lokalen och den mat vi får här omvänder mig helt från att inte varit så värst förtjust i asiatisk mat till att verkligen gilla den. Är den så god som på Bali så kan jag äta det varje dag.
Vi börjar med en kycklingsoppa.
Sedan plockar jag på mig lite av varje, favoriterna kan jag ju hämta mer utav.
Äppelkaka och svart rispudding som avslutning före kaffet. Kan det bli så mycket bättre.
Mätta och belåtna tackar vi för maten och återvänder till bilen. En innehållsrik dag är inte slut ännu, vi ska besöka modertemplet också innan det är dags för hemfärd.
När vi var på besök i den lilla byn och familjen där så tittade mannen upp mot himlen och sa, molnen drar in, vid tre kommer det att börja regna. Jag tittade också och undrade lite om han inte överdrev, var väl inte något speciellt molnigt. Nu när vi ätit klart är klocka nästan tre och visst hade han rätt, det börjar regna.
Hembesök.
Ett trevligt avbrott i bilåkandet var en fikapaus hemma hos en balinesisk familj. Huset rakt fram är sovrummet, där hålls också alla religiösa ceremonier och det till vänster är till för förvaring av ris.
Här blir vi välkomnade av den alerta vakthunden Ben.
Titta bara så han visar tänderna...
...innan han gör sig beredd för anfall...Gäääsp!
Far i huset hälsar oss välkomna och berättar att hans familj består av honom hans fru och deras två söner 6 och 12 år gamla. Stora sonen är i skolan men lillkillen är hemma och smyger lite blygt runt oss och kikar nyfiket på vad vi är för några. Innan vi gick så vågade han sig fram och hämta en liten leksak.
Hon håller mest till i köket och tycker om att det kommer gäster. Hon gillar också att bli fotograferad.
I dag ska hon laga små pannkakor.
Vi får smaka på pannkakorna, de serveras med kokosflingor och smält brunt socker. Mmm så goda de var.
Farmor blir så glad när jag säger att de var goda.
Så glad så att jag får kika in i hennes skafferi med de vackra handflätade förvaringskorgarna.
Frun i huset tillbringar förmiddagarna med att iordningställa de olika vackra och konstfärdigt gjorda offergåvorna till dagens religiösa ceremoni. De kallas för Canang.
Det är bara vid speciella tillfällen som man besöker de större templen, till vardags och de dagliga ceremonierna håller man vid husets egna lilla tempel. Något som finns vid de flesta hus i Bali.Varningsskylten är till för att man inte får gå dit under "women period".
Strax ska vi gå en liten vandring bland risfälten...men vi tar en fikapaus med nybryggt balinesiskt kaffe och en nybakade traditionell kaka först.