Maggan mellan isbjörnar och pingviner
New Delhi med India Gate.
India Gate är triumfbågen som står på den pampiga paradgatan Rajpath. Med ett späckat program så får det bli en bild från bussen när vi passerar gatan på den avspärrade sidan.
Triumfbågen byggdes till minne av de indiska soldater som stupat i första världskriget och de indoafghanska krigen, och deras namn är inhuggna i monumentet.
Vi åker runt och hoppar av bussen och kan se triumfbågen från andra hållet.
Från det här gathörnet kan vi även beskåda Presidentpalatset, Rashtrapati Bhawan.
Även den runda parlamentsbyggnaden finns här.
Vi återvänder till vår buss och hittar en charmig bil.
En Hindustan motors Ambassador Classic.
Djur gillar jag att fota och i den här staden finns det gott om hundar som verkar få klara sig bäst de kan. Den här lyfte på ena ögonlocket och verkade inte bry sig så mycket om oss turister. Den sov lugnt vidare när vi hastade vidare till nya äventyr.
När kvällen sänkte sig och vi åter var på väg till vårt hotell och den väntande middagen så passerade vi India gate igen och nu hängde månen där också.
Promenad i Dubai Marina
Då man fotograferar husen i Dubai så ser det nästan ut som om det är folktomt på gator och torg, det kan bero på att husen är så höga så folket syns knappast. Människorna ser ut som små myror i förhållande till de höga husen.
Men det är mycket folk ute på promenadstråken runt kanalen. Häng med på en promenad där vi inte bara tittar på de höga husen, kan vara skönt att vila nacken lite. Fast vi kan börja med en blå häst.
Jag är inte ensam om att fota.
Men de flesta bara strosar runt.
Så kan man slå sig ner på någon servering och vila benen.
Att röka vattenpipa är populärt.
...han kanske är på väg till Zoya som fyller år.
Vakten har en gullig liten bil, blåljus har den.Fast han jobbar för en firma som hyr ut trampbilar och liknande.
Så det vore fel att säga att det inte syns till ens en katt här.
Dubai Marina
Vi tar en promenad i Dubai Marina, det är den stadsdelen i Dubai, som vi bor i, och den som nämns som den plats med största ansamlingen av skyskrapor på så litet område där de flesta är bostadshus, i hela välden...naturligtvis. Vi tar en promenad och tittar på alla dessa hus.
Det är ganska trevligt att bo här som turist. Fina promenadstråk runt omkring kanalerna, som är utgrävda i öknen, och småbåtshamnarna. Ja småbåt är lite underdrift, de har ganska stora båtar här och självfallet så är det också världens största konstgjorda småbåtshamn. Det är dessutom nära till badstrand som inte är privat och gott om restauranger kaféer och butiker.
Gångvägen runt kanalen är nästan 8 km lång och den slingrar sig fram i mjuka böljande stråk så där kan man promenera och titta på folklivet och alla båtar som ligger i den vidsträckta marinan. Även myllret av höga hus kan man titta på.
Det är inte så konstigt att man får lite ont i nacken här. Om man inte räknar med dekorationen upptill så har det här vridna huset 74 våningar.
Alla husen har egna namn som Princess Tower, Supertall Pentominium, Dream Dubai Marina och liknande.
När man traskar runt på promenadstråket här så förändras vyn och det dyker upp nya hus undan för undan.
Så även om man har det vridna huset i blickfånget så känns det som om husen runt omkring byter plats.
Och det byggs fortfarande nya hus.
Ibland när man går omkring här så får man nästan intrycket av att husen kommer störtande över en.
Det gula huskomplexet är också något av ett rekord, för det är det längsta sammanhängande bostadshuset i världen. Det har dessutom en egen shoppingarkad inne i byggnaden. Såg inte ut att gå så bra för det var många tomma lokaler där.
På lite håll ser man lite mer av storleken på det gula huskomplexet, även om de ser ut som fristående skyskrapor så sitter de ihop nertill.
Vi går tillbaka ner till promenadvägen nere vid kanalen, här ser man hur den slingrar sig fram utefter vattnet.
Här finns även en hel del hus med alldeles speciella byggnadsstilar, som det här huset med hål i.
Från sidan ser man hur smalt det är, undrar om det svajar då det blåser.
det slutade regna.
Regnet upphörde men alla fina blänk i gatan fanns kvar i blötan.
Är det inte Marilyn Monroe som visar var man ska gå.
Med dessa gigantiska markeringar så är det nog ingen som missar var man får gå eller cykla.
Regnet förstärker höstkänslan. Klottersanering.
Husen i det området vi nu kommer till på vår promenad tillbaka mot Gamla staden ser slitna och nästan förfallna ut, men tittar man på bilarna som de som bor där har så är de inte några skrotbilar precis.
Vi kommer till en gata där alla husen är K-märkta.
Ovanlig placering på skorstenen.
Här är hela gatan med de K-märkta trähusen.
Så har vi kommit tillbaka till Gamla staden och stadsmuren och Långa Hermann med den estniska flaggan på toppen.
Hippt område
Vi fortsätter promenaden i regnet och kommer till där det varit lite fabriker och där det är en del stora industrihus, där växer det nu fram en del inneställen och där de lite modernare folket tycker om att vistas. Slitet men uppiffat en förändringar är på gång.
Andra hus är det inte så mycket gjort åt men har en tydlig bohemisk charm och jag ser att det förekommer verksamhet där av något slag.
Där bara skalet av ett hus är kvar ramlar vi på en fotoutställning.
Bilder som väcker frågor och bilder som blicken har svårt att slita sig ifrån.
Känns som om det är passande väder för att bese denna utställning Och att regnet och vattendropparna borde vara här konstant. Även om du aldrig förstorar annars gör det gärna vid den här bilden så syns vattendropparna bättre. Det finns lite att läsa om utställningen här.
Foddy Allen ser ut att vara ett lika hippt inneställe som resten av de som håller till i området, ska enligt skylten i fönstret servera "street food". Har de lika bra fantasi som när skylten skapades så är det nog kreativ mat också.
Kan gissa att när vi återvänder hit något annat år så har hela områdets slitna industrilokaler förvandlats till populära ställen för de unga innefolket.
Kul skylt, undrar om man tar bort krysset över förbudet ibland eller om det är permanent tillåtet att köra in där numera.
Vi lämnar trähusområdet och börjar leta oss tillbaka mot gamla staden. Passerar över järnvägsspåren som kom till på 1870-talet och förband Tallinn med S:t Petersburg, den förbindelsen ledde till att fabrikerna börjde växa fram här.
Även här i utkanten av området finns det några av de klassiska Tallinnhusen med två symmetriska trähus som är åtskilda med ett trapphus i sten. Många av dem byggdes på 20 och 30 talet då det behövdes massor av bostäder åt alla arbetare som strömmade till för att arbeta i fabrikerna.