Varningar

Mycket tal om tsunami just nu och det är inte så konstigt eftersom det snart är tio år sedan den stora katastrofen inträffade. Många svenskar tänker på Thailand och alla som drabbades då men även Indonesien råkade mycket illa ut. När vi promenerad vid stranden vid Nusa Dua så såg vi att de tagit faran på allvar.

Stranden där vågorna kom in från söder var tydligen extra utsatt.

Där hade vågorna fritt spelrum utan att något hindrade dem.

Tog man en promenad här så kunde man se tydliga tecken på att de tagit faran på allvar.

Med jämna mellanrum fanns det skyltar som varnade för faran och vart man skulle bege sig om det var fara å färde.

Nu var det lugnt, inga faror som hotade.

Vandra vidare.

Stärkta efter ett glas vitt på vinkällaren Gloria traskar vi vidare ut på stan. I Tallinns gamla stad finns det så mycket att titta på.

Här runt hörnet finns det en wienerschnitzelrestaurang, dit ska vi nog gå i kväll.

Men till kvällen är det långt så vi hinner gå runt lite mer. Här ligger Svenska kyrkan i Tallinn såg på deras hemsida att under sovjettiden så användes den till gymnastiksal. Finns bilder från det här.

Många gatufasader påminner mig om Amsterdam.

Men det är både kul och trevligt att gå runt här i de trånga gränderna, vingla på kullerstenar och kika in i de många hantverksbutikerna.

Tycker man om choklad så bör man inte missa att slinka in på Chokolateriet och värma sig med en kopp choklad. Min favorit är deras chilicholkad.

Området runt den här kyrkan var bebyggd av en mängd hus före kriget men en intensiv rysk bombräd förvandlade de flesta till pulver, 20.000 människor blev hemlösa. Det bestämdes att området skulle sparas som torg och grönområde.

I dag drar vi oss ner mot färjehamnen för att titta.

 En färja har kommit in och ligger där och väntar på att bli fylld igen med folk och bilar och tuffa tillbaka till Sverige.

I maj fick Tallinn en ny attraktion för de som vill komma upp sig lite och få fin utsikt. Det är en heliumfylld ballong som är förankrad i marken och tar 20-30 passagerare upp 120 meter i luften. Vid klart väder lär sikten vara 20 km.

Det är inte så värst klart väder och ganska fint här nere på marken också så vi tar ingen flygtur.

Blir man trött i fötterna så finns det spårvagn och har man Tallinnkortet åker man fritt.

Opolitiskt valreportage.

Det här blir nog dagens mest opolitiska valreportage, eftersom det finns en tydlig regel om bloggarna som lyder som så här, "Bloggar eller blogginlägg som används mer som politiskt verktyg eller för att agitera för sin sak är också regelbrott". Därför är jag en lydig medlem och tar ett valreportage som inte tänker påverka någon i någon riktning angående deras val i dag.

Men mitt val den dagen det här hände var kanske inte helt övertänkt ändå. Jag bestämde mig nämligen för att följa med på en valsafari.

Sjösjukepiller delades ut före avfärd och redan där borde jag har tänkt till lite mer. Inte ens när det kom en person och började dela ut påsar så hade jag några betänkligheter om att följa med.

Vi tuffade i alla fall ut med vår båt och fick se lite av Reykjavik från havssidan. Ett stort fartyg från kustbevakningen låg förtöjd framför Harpan. Harpan som är Reykjaviks nya konserthus ska vi besöka senare.

En märklig grön kulle som man tydligen kan bestiga åkte vi förbi.

När vi kommit lite längre ut från hamnen har vi fin utsikt över staden och Hallgrimskyrkan sticker upp sitt torn som ett riktmärke och bakom den skymtar Perlan.

Den här lite speciella kyrkan vet jag tyvärr inte vad den heter.

Vi kommer längre och längre ut till havs och får syn på en fin fyr. Dit kan man gå till fots när det är lågvatten.

Men nu var det här ju ett valreportage, så hur var det då med valen...

Ja vi spanar och spanar och utkiken spanar och det gungar och gungar ganska rejält. Sådana här varma overaller fick vi alla att ha på oss och de värmde gott i blåsten.

Det är faktiskt så att minnet från den trippen vaknar lite väl mycket nu när jag skriver och även ser bilderna. Märklig känsla men det är en klen tröst att veta att jag inte var ensam om att inte må så bra och även fick erfara varför vi fick påsar. En ung kille var så medtagen att han fick ha hjälp för att ta sig ner till undre däck.

Men jag förstår att vän av ordning nu börjar bli lite irriterad över om hur det gick med valen. Jo, vi såg två vikvalar och ett gäng vitnosdelfiner. Bildbevis hör jag nu att det ropas om. Njae, det var tunnsått med det. Gungandet gjorde att jag hade fullt sjå att klamra mig fast i relingen och med två händer krampaktigt fastklamrade där vid relingen så fanns det inga händer kvar till att lyfta upp kameran.

Tur att jag passade på att fota lite val på torra land innan avfärd annars hade det här blivit ett valreportage utan någon val. Kan det vara ett gäng blåvalar som jag lyckats fånga på bild...måntro?

Sensmoral: De som avstod från valsafarin gjorde det bästa valet.

Finlandsbåtarna eller Sverigebåtarna som de heter i Helsingfors.

På eftermiddagen då det är dags för båtarna som går över till Sverige att lägga ut är det ett populärt nöje att gå ner till Salutorget och titta. Många köper sig något att äta och slår sig ner på kajkanten till fåglarnas stora glädje. De som sitter där får inte sitta ifred så länge. Till att börja med närmar de sig lite försiktigt.

Men efterhand blir de lite mer kaxiga.

Det är inte bara på land som det kommer sådana som vill se de stora båtarna lägga ut, även på vattnet dyker det upp lite åskådare.

Först ut är Silja Line, men det var förskräckligt vad den eldar på. Undrar vad den har i tanken. Svart rök väller ut när den startar upp. Den puffar ut moln efter moln med svart rök.

Jag vänder blicken bort mot Viking Line men den har tydligen något annat i tanken för röken där är inte ens hälften så svart.

Måsarna tittar också men jag tror att de har något annat i blicken än båtar. Under dem sitter det människor med lite mer frestande godsaker för en mås.

- Ska du eller jag attackera först, ser dessa måsar ut att tänka.

Även jag blir inkollad.

-Kan den där manicken du har i ansiktet vara något ätbart.

-Får jag inget så kommer jag att skrika högt.

Någon slänger i lite ätbart och det är bra att vara beredd.

Sikta in sig på bytet.

Och vara först på det.

- Nu tar jag dig!

De stora båtarna tuffar iväg.

Snart är det bara Gerda som ligger kvar.

Jakten på J.

Fortsätter på vår lilla biltur från i går, en fin dag i solen.

Vi styr kosan till Nacka strand. Där står Carl Milles skulptur "Gud Fader på Himmelsbågen". Den skapade egentligen Milles som ett fredsmonument för att stå utanför FN-byggnaden på Manhattan. Skulpturen visar Gud stående högst upp. Bågen föreställer himlavalvet och vid dess fot står en ängel och räcker stjärnor till Gud Fader, som placerar ut dem på himlavalvet.

Båttrafiken är livlig här nere vid Nacka strand och det är många som vill njuta av det fina vädret i skärgården.

Kaptenen på den här båten skojade till det lite och jag tror nog att de som står längst bak blev lite fuktiga.

Fjäderholmsexpressen drar förbi.

Sedan for vi hem.

Jakten på J då, den blev resultatlös.