Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Stadspromenad i Chivay.
Större delen av vår grupp åkte och badade i varma källor, med baddräkten lämnad hemma så tog jag och några till en stadspromenad i stället. Nu är Chivay ingen storstad och eftersom vi är på hög höjd med tunn luft så är den tillräckligt stor för en promenad.
Det var tur att vi inte gick in här för en fika, jag visste inte vad funeraria var för något, nu vet jag att det är bårhus.
Runt omkring torget står det statyer liknande den här och när vi vandrade vidare så såg vi att de fanns överallt i den här lilla staden.
Vad den klippta busken föreställer klarade jag inte av att lista ut, öron som en kanin men svansen stämmer inte riktigt.
Vi lämnar torget och letar efter marknaden.
Slinker in i gångarna på marknaden och hittar stadens slakteri. Inte riktigt samma regler av kötthantering där som vi har här i Sverige.
Stadens hundar hjälper till att hålla rent på golvet hos slaktaren.
Träffar på några små barn vid marknaden som tydligt visar att de vill bli fotograferade. Små är de men har lärt sig att då kan man få pengar, vår lokala guide har bett oss att inte ge pengar till barn så de får ett litet virkat djur i stället.
Det är kul att strosa runt och se vad som är till försäljning.
Den här lilla tösen kom ut ur porten till vänster och började fingra på något på kaklet.
Där plockade hon loss något som jag gissar var ett tuggummi som hon stoppade i munnen och tuggade belåtet på.
Det är lite jobbigt att andas och gå omkring i den här tunna luften för oss som inte är vana, så jag vilar lite och fortsätter promenaden sedan. Fanns mycket att se i den lilla staden.
Arequipa - Den vita staden.
Arequipa är den näst största staden i Peru med sina en miljoner innevånare, den är även känd som "Den vita staden" för dess vackra vita väggar av vulkanisk sten. Eftersom staden ligger på 2380 meter över havet kan besökare som anländer från kustområdet ibland behöva ta det lugnt och vila ett par timmar för att vänja sig vid den tunna luften. Fast ännu så länge kände vi inte av höjdskillnaden.
Arequipa centrum är placerat på Världsarvslistan av UNESCO och där finns många barrockkyrkor och herrgårdar från kolonialtiden.
Torget i staden är vackert omgivet av dessa vita hus och torget liknar mer en park.
Några stora fåglar som jag tror är någon sorts gam, seglade ovanför oss. Är det någon som vet vad det är för art så berätta det gärna.
Några av dem slog sig ner högst uppe på kyrkan vid torget.
Vi slank iväg för en lunch istället.
Har man inte trafikljus så går det lika bra med mänskliga vägvisare. De här två stod och visade bilisterna hur de skulle köra med hjälp av skyltar med pilar på.
I parken var det gott om duvor.
Alla hus är inte vita, det fanns några gula också.
Husen runt den lilla parken hade fina valvgångar.
Vi försökte gå in i kyrkan för att titta, men turister fick inte gå in där.
Verkade inte vara så många andra som fick komma in heller, för prästerna där man kunde bikta sig och samtala satt utanför kyrkan.
Den andra bron - Brig O 'Balgownie.
Eftersom Aberdeen ligger mellan två floder och eftersom vi gick till den gamla bron över floden Dee så vill jag också gå och se den gamla bron som går över floden Don. Promenaden dit är längre och går mer genom grå stadsbebyggelse. Men det finns en del växtlighet även i den grå delen av staden, fast då får man höja blicken.
Dessutom kan man träffa på lite vilda djur.
Det är söndag och vi ser att alla kyrkor inte är övergivna, till en del så strömmar det folk.
Ser en lite ovanligare varningsskylt.
Undrar om de varnar för att de äldre är lite våldsamma här eller kan det vara långsamma.
Efter ett tag kommer vi fram till floden Don. Då vet vi inte om det, men det är till byggnaden som syns efter flodkröken som vi ska.
Vi kommer till en lummig gångväg som följer floden.
Några ska ut och paddla kanot och vi börjar skymta målet för vår promenad.
Där har vi den, Brig O 'Balgownie. Den här bron har betydligt äldre anor än den gamla bron över Dee, Brig O 'Balgownie har anor från 1300-talet och den är en av de äldsta i Storbritannien. Den var byggd och klar vid tiden för skotska frihetskriget, men med åren så blev den illa åtgången och 1605 var det dags för en omfattande renovering. Bron är konstruerad av granit och sandsten och valvet är i gotisk stil.
Här ser vi också den nya bron. Går man ner på den här gräsplätten så skulle det bli en mycket bättre bild på bron, men det är nog många turister som kommit på det för ägaren har satt upp avspärrningar och även skyltar om att det är privat mark.
Vi är framme vid de husen som vi skymtade från nya bron.
Klart vi måste gå över bron också.
Stilla flyter Don. Här brukar det finnas sälar, men hur vi än spanar så syns det inte till någon.
Vi går tillbaka genom den lilla fina byn som ligger vid bron och önskar att det skulle kunna gå att se hur här såg ut på 1300-talet.
Andlig spis.
Det finns en hel del kyrkor i Aberdeen, en del av dem ser en aning åtgångna åt. Som ‘The Triple Kirks’.
Här var det tidigare tre separata kyrkor men på 80-talet blev dessa kyrkor överflödiga och platsen köptes upp för att bygga kontorskomplex där i stället. De satte igång att riva för bygget och då kom stadssekreteraren på att tornet får inte rivas utan ska stå kvar eftersom det var en viktig silhuett i Aberdeen. Kontorsbyggnaden kom aldrig att byggas och så här har det nu sett ut i ungefär 25 år.
Såg att det är många kyrkor i Aberdeen som står tomma, den här kyrkan Gilcomston South Church har inte ännu omvandlats till något annat än kyrka ännu...
...men man får inte vara höjdrädd om man är byggnadsarbetare och ska upp för att renovera tornet.
Svindlar bara jag ser stegen där högst uppe.
Blir man alltför trött att gå runt och titta på kyrkor och kyrktorn kan man ta sig en pustande vila på någon kyrktrapp.
Eller så kan man få sig lite andlig spis i någon av de ombyggda kyrkorna. Vi slank in på The Soul Bar en Pub som öppnat i Langstane Kirk på Union Street.
Trondheim
Tidig morgon kommer vi till Trondheim.
Vi äter frukost tidigare än vanligt och drar sedan ut på stan. Nidarosdomen är inte öppen ännu men det finns mycket att se där ändå. Själva kyrkan är nog mer eller mindre sönderfotograferad, inte så konstig då den är Nordens näst största domkyrka, även jag har en handfull bilder på den.
Figurerna på framsidan är många och även de flitigt fotograferade...
...så den här gången börjar jag titta på alla de lite underliga figurerna som sitter som utsmyckningar på alla de andra sidorna av kyrkan. En del ser riktigt skräckinjagande ut och andra ser ut att plågas ganska rejält. Även om mina små bilder här är många så är det bara en liten del av alla små figurer som finns på kyrkan. (Alla bilder går att förstora).
Vid sidan om kyrkan finns den gamla ärkebiskopsgården. Här bodde ärkebiskopen under medeltiden.
Husen vid Nidälven härstammar från 1600-talet och skeppshandeln och platsen där handelsskeppen kunde lägga till för att lossa sina varor.
Ser att de lagat cykelhissen sedan vi var här senast.
Vi promenerar vidare bland de gamla husen.
Kommer ner till hamnen och träffar på Den siste vikingen.
Midnatsol har också kommit till Trondheim, hon är på väg norrut och har ett längre stopp här.
Munkholmen, som vi passerar på väg ut från Trondheim, användes i äldsta tid som avrättningsplats, och enligt sagan skall Olav Tryggvason ha låtit spika upp Hakon Jarls och Karkers huvuden på en galge på ön. Redan 1028 skall enligt engelska uppgifter ett kloster ha funnits på ön.
Sedan seglar vi vidare mot nya hamnar och vi passade på att fira min man som fyllde jämna år och var orsaken till resan med barn och barnbarn. De bilderna ska jag inte terrorisera er med.