Florens stolthet - Il Duomo

Ja, vad var det alla tittade på i förra blogginlägget om inte den pampiga och vackra Katedralen Santa Maria del Fiore.

Mer känd som Duomon, som är ett italienskt ord för katedral.

Den magnifika kupolen, dominerar Florens siluett och för oss var det bra, eftersom vi bodde nära katedralen var det aldrig svårt att hitta hem.

Så gott som hela dagen ringlade sig kön lång för att komma in i katedralen. Vi hade inte så många dagar på oss här i Florens, så trots att det var lockande att få klättra upp för kupolens 463 trappsteg (det finns ingen hiss) för att få en fantastisk utsikt över staden, så avstod vi från ett besök där inne. Det får bli någon annan gång.

Den rosa, vita och gröna marmorfasaden var nog så imponerande och det finns mängder med detaljer att beundra där.

Även kvällstid var torget vid katedralen välbesökt och framför allt så vimlade det av försäljare, de flesta sålde selfiepinnar.

Trots att jag hade en lins med 24 mm så...

...fick jag backa rejält för att få med hela taket.

Som sagt, där det finns mycket folk och turister finns det också försäljare.

Många ambulerande som lätt kunde packa ihop sina varor då det kom poliser.

Inte alla sålde något, men de var inte många som tiggde. Tror jag bara såg tre-fyra stycken i hela Florens.

De här killarna spexade inför en fotograf.

Alla ska vara med.

Till slut.....

Återfärd och Salty Sea Dog.

Vi lämnade pingvinerna och begav oss på väg mot tåget för hemfärd till Kapstaden.

Det är en ganska lång promenad genom stan från tåget och till pingvinstranden, på återvägen så började min fot göra väldigt ont. Jag överdriver inte när jag säger väldigt ont. Något irriterande eftersom den varit så bra och jag hade äntligen kunnat börja gå långa härliga promenader och även bygga upp min kondition igen. Vad jag inte då visste, var att jag hade brutit foten, men eftersom jag bara trodde att det börjat göra ont igen så traskade jag på. Fick väl bita ihop och linka på så gott som det gick, Stiff Upper Lip liksom. 

Eftersom vi nu började bli hungriga så var det skönt att vi hittade The Salty Sea Dog som är en berömd restaurang för sina goda fish and chips. Det här lilla fina huset var allra först fiskmarknad; när den stängdes så blev det en parlamentsledamots kontor och också en dykskola. Men sedan 1998 är det denna restaurang som huserar här.

Vi slank in och fick ett ledigt bord.

Jag lovar; ingen av oss behövde svälta den här dagen.

Vi hade blivit rekommendera att om vi träffade på snoek så skulle vi passa på att äta denna sydafrikanska fisk. Jag gjorde det och den var utsökt.

Mätta och belåtna drar vi vidare.

Går en sväng ut på piren, såg ingen säl denna dag men jag hade nog inte tänkt klappa den även utan denna varning.

En dykare står staty längts ut på piren. Han står där som en symbol för alla forna och framtida sydafrikanska dykare. Den lilla hummern vid sockeln var gullig.

Det finns en hel del souvenirförsäljare i stan, inte så konstigt eftersom pingvinerna lockar hit många turister. Den här pysslade med att tillverka hajar av ståltråd och pärlor.

Nästan alla prylar vid den här muren är tillverkade av ståltråd och pärlor.

Vi hade tur med vädret den här dagen.

Vi fortsätter vår promenad mot järnvägsstationen.

Träffar på något som kallas The HMS Cornwall Mystery Stone. Den här stenen hittade en bulldozerförare 2007. Han fick syn på att den bumling han hade framför sin maskin hade en inskription inristad. Efter en del efterforskande så insåg man att den härstammade från 1946 och att denne APJ som ristat in sina initialer, förmodligen var en som överlevde förlisningen av HMS Cornwall 1942.

Vi går vidare, fast jag linkar nog mer.

Tillbaka till stationen. Järnvägen slutar här och jag kan anta att de har jämt jobb med att hålla spåren fria från sand.

På det tåg vi får på återresan är fönstren ändå sämre än de var på hitresan, här går det absolut inte att se något genom dem.

Men de går bra att öppna så vi kan njuta av utsikten.

Fish Hoek.

Små färgglada stugor susar vi förbi.

Fler och fler passagerare kliver på tåget.

En surfare med sin bräda vandrar bredvid spåren.

9:32 till Simon's Town

Nu ska vi ut och åka lokaltåg. Järnvägsstationen är stor men vi lyckas köpa biljetter till rätt tåg och även leta oss fram till rätt utgång och perrong för vårt tåg.

Jag har hört en del om att det inte är helt ofarligt att åka lokaltågen i Sydafrika och vi frågade personalen på vårt hotell om hur det var med det. Vi fick rådet att åka vardag på dagtid. Det var ungefär lika farligt som att åka pendeltåget här hemma i Stockholm om man väljer att åka på vardagar och på den ljusa tiden på dygnet.

Det är morgon och folk strömmar in till stan.

På perrongerna kan man köpa med sig reskost. Ser att det är de små chipspåsarna som är storsäljare.

Vårt tåg kommer in.

Ingen lyxklass, men det är gott om plats.

Man får inte vara för stor då man ska gå mellan vagnarna. Dörren är så smal så man får gå på tvären.

Man kan inte beskylla fönstren för att vara välputsade, de är så grå att om man vill se ut får man öppna dem.

Plötsligt hörs det sång, jag vet inte vad det är men gör mig beredd med kameran. Det tar ett tag innan jag inser att det är en person som leder en Blind person genom vagnarna och att de samlar in pengar. De sjunger bra, så hade jag förstått det innan de försvann så hade de fått en peng. Klicka på länken så finns det en liten filmsnutt.

Det är 28 stationer på vägen, tåget stannar vid alla så resan tar en timme och kvart.

Jag har hört att det ska vara en väldigt vacker tågresa, men i början av resan så ser det inte så speciellt ut. Lite hus...

...en hel del stationer.

...lite landskap.

Men så kommer vi ner till kusten.

Vi åker förbi små hamnstäder.

Vissa sträckor åker vi väldigt nära havet.

Här finns en liten Filmsnutt. Man får passa sig för stolpar då man sticker ut huvudet genom fönstret.

Ibland åker vi så nära så att vågorna slår in genom det öppna fönstret.

På en del ställen finns det små bassänger byggda. Jag kom aldrig underfund med vad de hade för funktion. De kanske var till för bad.

Det här är verkligen en vacker tågresa.

Så vacker så det är nästan lite synd att vi redan är framme i Simon´s Town.

Vad vi ska göra här och hur det ser ut i Simon's Town, det är en annan historia. Kommer kanske i morgon. ;)

Stadspromenad i Kapstaden.

Det är inte bara promenadstråk utefter havet som lockar till promenader, tog även en liten runda på stan. Passerar en bensinstation på väg dit och ser att här behöver man inte gå ut för att tanka själv, såg att de även kollar däcktrycket.

Vi går en runda och tittar lite.

Gammalt och nytt möts.

Sådana här små mobila polisstationer finns det utställda ute på stan.

Där bakom har måsarna hittat ett bad med egen dusch.

Ser flera små stånd med skomakare.

Parkeringsböter är aldrig roligt att få, såg att här gick parkeringsvakterna ensamma. Kanske inget konstigt i många länder men jag har sett att i Stockholm så går de alltid två och  två eller till och med tre.

En märklig staty.

På torget håller försäljare av hantverk till, en populär produkt är målade strutsägg.

Utanför järnvägsstationen kan man rama in sig själv med Taffelberget som bakgrund, i dag är det dessutom molnfritt på berget.

Avslutar med en blomma till alla läsare. ;)

Över Nepal och Mount Everest.

Vi blev inte hängandes kvar i luften på resan från Bhutan men eftersom vi hade så fint och klart väder på återresan blev det en hel del bilder där uppifrån ner på Himalaya. Strax efter drinken och maten så meddelar piloten att om vi nu tittar ut på höger sida så kan vi se Mount Everest. Jag spanar ner och där kan man även få en aning om hur höga dessa berg verkligen är för molnen hänger liksom mitt på dem.

Där borta har vi giganten och den klassiska snöröken liggen som en strut ut från bergstoppen.

Då när vi flög där över var det lugnt och en hel del bestigare var nog där nere vid baslägret och kanske också en bit upp för att acklimatisera sig inför sina toppförsök. Sedan kom katastrofen med jordbävningen och lavinerna, där så många omkom och skadades. Undrar om berget blivit något högre nu.

Så var det dags för ett besök i Delhi igen.

En kortvisit den här gången.

Eftersom det hade varit ett haveri av något slag på Kathmandus flygplats före vår avresa till Indien så blev det ändringar i vår resa. De besök vi skulle gjort i Indien efter Bhutan blev lagda till före avresa till Bhutan, därför hade vi nu bara en övernattning här.

Har märkt att det blivit vanligare och vanligare på de olika flygplatser jag besöker med buss vid landning.

Det blev lite  strul när jag skulle in genom passkontrollen, passpolisen ansåg att jag redan hade utnyttjat mitt dubbla visa trots att det klart och tydligt framgick av stämplarna att jag bara varit där en gång. Efter en hel del dividerande så gav han med sig och släppte in mig. Undrar om jag fått sitta kvar på flygplatsen och vänta in de andra om han inte hade gått att övertyga om att han hade fel. Han var inte värd någon blomma, men det var tydligen vi i gruppen, för nu när vi kom ut till vår buss så blev vi blomstersmyckade.

Det första vi ser på vägen in till stan är en stor soptipp bredvid flygplatsen där en familj håller på och letar igenom soporna. Även några barn är där; det är så jobbigt att se när barn far illa.

Gissar på att det är ett nytt flygledartorn som byggs här.

På motorvägen in till Delhi blir det plötsligt stopp i trafiken.

Vår chaufför går ut och skyndar över den starkt trafikerade vägen. Han måste in i det lilla huset till höger för att visa upp sina papper.

Förr hade de vägtull på den här vägen, men det stoppade upp trafiken så fullständigt så den skrotades. Var kanske bra, men det de nu har med kontrollpunkt på andra sidan om sex trafikerade filer verkar något farligt och omständligt.

Han tar sig helskinnad tillbaka och vi anländer till hotellet och beger oss ut på stan.

I parken här finns det djur. Lite ovanligt att se grisar gå omkring där och böka. Grisarna måste vara släkt med vidsvinen för det är håriga och några har även något som liknar betar.

Träffar på en gulligt rosa Tuk-tuk.

Alla andra är grön/röda.

I det här området vimlar det av små barn som tigger.

De är inte lika försynta som barnen i Bhutan, utan är mycket påflugna. Antar att de ser turister som lättfångat byte. En beklämmande och jobbig syn; de har ett liv som de delar med många barn i Indien.

Jag har ingen HD och området vi hamnat i är inte så gästvänligt så vi återvänder till hotellet.

Nästa morgon är det tidig hemresa, utanför fönstret ligger dimman tät.

Vår rumsgranne utanför fönstret plirar lite yrvaket då vi drar undan gardinerna. Den verkar bo på vår fönsterkarm.

Det var inga problem att komma ut genom passkontroll och ingen försökte hålla mig kvar heller, trots problemet med att komma in i  Indien dagen innan.

Vi flyger med Finnair och det var en trevlig bekantskap, kul att de har både glas och servetter med finsk design. Så snygg så det lockar till att unna sig en drink

Äter lite och sover en stund.

När vi vaknar är vi över Ryssland och det är snöigt.

Sedan tar det inte så lång tid innan vi mellanlandar i Finland...

...och kommer hem och laddar för nya äventyr.