Att hoppa på en buss.

När vi sett tillräckligt av Aberdeen, och det var inte så mycket mer än flodturen som var att se och göra där, då var vi lite osäkra på vad vi skulle ta vägen. Ta samma buss tillbaka till Hongkong och hotellet eller hitta på något annat, så varför inte bara ta och hoppa på en buss och se var vi hamnar. Sagt och gjort, vi tog närmaste buss och klev på. Utan att först kolla vart den gick.

Det är alltid bra att påpeka. Kör inte om du druckit.                              

Vår buss närmade sig Hongkong, men istället för att svänga in i stan for den iväg ner mellan husen. Det är nog inte så kul att bo i de höga husen, men att bo här nere där bussar och bilar nästan kommer in i vardagsrummet är nog inte heller så muntert.

Då kan det behövas en stor glad katt som piggar upp på husväggen.

Bussen fortsatte ner i hamnområdet och. Med full fart in i en tunnel.

Upp kom vi i en annan hamn med massor av båtar med kranar.

Här byggs det och nog ser det lite kul ut med den här gångbron utan början eller slut.

Vi hade hamnat i Kowloon, så här hoppade vi av bussen.

______________________________

Aberdeen

Hoppas jag inte lurar in någon scotlandfantast hit nu. För det här Aberdeen ligger en bra bit därifrån, nämligen i Hongkong. Vi letade och hittade en buss som skulle gå till just Aberdeen och hoppade på den.

Kom fram till en plats som var minst lika rörig som själva Hongkong.

Tog därför en promenad ner mot floden...

...och då den här farbrorn vinkade med sitt lilla kort och erbjöd oss en flodtur så hoppade vi på det och in i hans båt.

 Farbrorn var tydligen bara matros för det var frun som var kapten på skutan.

Vi tuffade iväg.

Vår båt var inte den enda båten på den floden.

Det var ganska gott om dem och det verkade bo folk i en hel del båtar.

Vattnet i floden ser måttligt rent ut.

Storleken på båtarna varierar

Likaså prisklassen.

Vi närmar oss de flytande restaurangerna.

Vill man äta gott så ska man inte välja det stället, det lär vara mer ett löpande-bandet-servering som gäller där.

Vi kommer förbi polisens högkvarter.

Vinkar åt en fiskare...

...som sitter borta vid dockorna.

Vårt redarpar ser ut att ha det ganska bra...

..och de svänger in bland fritidsbåtarna som ligger i täta rader.

Märkliga hus.

Och många hus kantar stränderna.

Fler som fiskar.

Så var vår båttur över.

_____________________________________________

Tog lite semester.

En regnig dag efter midsommar packade vi väskorna och drog iväg. På Arlanda såg vi att det var fler som kommit på samma tanke, fast vi hade tur som kommit dit före innan kön till säkerhetskontrollen växte sig så den nästan nådde från terminal två till femman.

Efter en mellanlandning på Heathrow och med diverse förseningar för vårt anslutningsflyg så var vi på väg mot Aberdeen.

Vi hade planerat så det skulle vara gott om tid i Aberdeen men med förseningen så hade vi bara att skynda oss så fort benen bar över till gaten och flyget vidare. Storleken på flygplanen minskade undan för undan och nu äntrade vi ett litet propellerplan.

Det var med hjärtat i halsgropen och med viss ångest som jag var tvungen att lämna ifrån mig handbagageväskan med min lilla extrakamera, laddare och objektiven. Den fick helt enkelt inte plats i det lilla planet, men mannen som tog hand om den lovade att hantera den varsamt och att den inte skulle kastas omkring. Så bar det iväg.

Kort flygtid men lite förtäring hann de med att servera.

Till att börja med var det molnigt, men när vi närmade oss målet så klarnade det upp lite och det var med spänning jag kikade ner på resmålet.

Lite öar började dyka upp.

Såg en hög och brant kust.

Lite mera land.

...och ändå lite mera land.

Nere på backen igen blev vi invinkade mot en lite barackliknande byggnad...

...som visade sig vara flygplatsbyggnaden.

Trots att flygplanet var fullsatt så gick det fort att tömma det på både passagerare och bagage.

Bagaget kom på bara några minuter, först kom vårt handbagage och min röda väska med fotogrejor såg helt oskadd ut ... men något som inte kom var våra incheckade väskor. De hade inte hunnit med vid bytet i Aberdeen.

Hjälpsam personal tog emot anmälan om våra saknade väskor.

Innan det var klart var det nästan bara vi och vår taxichaufför som var kvar i hallen.

Äntligen var alla formulär ifyllda och vi kunde åka in till stan. Ja jag skulle kanske berätta var vi hamnat. Det står med stora bokstäver på flygplatsbyggnaden. Fast inte de bokstäver vi är vana vid.

Utan tandborste, tandkräm så var det lite tur att Tesco hade öppet till midnatt, så vi skyndade dit för att inhandla lite toalettartiklar. Det var ett kallt och regnigt Sverige vi lämnade och inte var det varmare eller torrare här i Kirkwall på Orkneyöarna, så jag hade gärna velat packa upp min jacka och ta på den istället för reskläderna.