Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Båtvård
Fiske var mångas levebröd här på Zanzibar. Fiskarna for ut på kvällen med tidvattnet och kom tillbaka på morgonen när tidvattnet återvände.
Deras båtar var enkla och alla verkade vara av trä.
När fisket var över och fisken omhändertagen så var det dags för vård av båtarna.
För att få bort parasiter som satt sig på skrovet och borrat in sig i träet så eldade man under båtarna.
Första gången jag såg det så trodde jag att det var vrak man skulle elda upp, men båtarna såg för bra ut för att det skulle stämma. Så vi frågade och fick veta att det var enda sättet att hålla skrovet rent.
Ibland såg det ut som om båten skulle fatta eld också, men de hade bra koll på vad de gjorde.
Vi tar en till strandpromenad
Att tillbringa semestern vid poolen är inte det som jag mest uppskattar med att vara ledig och på resa, då är det trevligare att promenera på stranden. Speciellt här där stranden är fri från solstolar och det är mer lokalbefolkning än turister.
För att fiska så behövs det agn, en del gräver upp sitt i sanden. Här är det de små kräftorna som är bytet.
Som man ser den kvickt kila ner i .
Men även en liten kräfta kan behöva mat, dagens fångst är en fluga.
En del fiskaffärer görs upp redan på stranden.
Strandfynd en vacker stjärna, de sveptes upp med tidvattnet och hamnade i små pölar på stranden.
Havet har grävt sig in i klipporna.
Coco Cabana istället för Copacabana.
Kvinnor på väg ut mot sitt fiske.
Man tager vad man haver, kanske det nya hattmodet.
Även kvinnor kan fiska.
Det är inte bara männen som fiskar i Zanzibar.
Även kvinnorna fiskar, men de åker inte ut med fiskebåtar som männen gör utan de vadar ut i vattnet. En del samarbetar med ett tygstycke och skrämmer in fisken till mitten av samlingen med kvinnor.
Går tätare och tätare ihop för att samla fångsten där.
Andra vadar längre ut beväpnade med spjut och fiskar bläckfisk. Bläckfisk är det bara kvinnor som fiskar.
Medan andra vadar utefter stranden och fångar fisk som blivit kvar när tidvattnet dragit sig tillbaka.
Strandpromenad.
Bor man vid havet för en gångs skull så är det klart att man måste ta en strandpromenad. Havet var så blått och vattnet så varmt och skönt, sanden så vit och mjuk. Det var nästan så man stämde upp i sången om att det är så härligt att gå i solen.
På stranden fick vi en bekräftelse på var vi var, tur det så att vi inte trodde att det var bara en dröm. För det kändes som om vi hade hamnat i paradiset.
Där nere vid stranden mötte och träffade man på lokalbefolkningen. På kvällen gick de ut med sina fiskebåtar med tidvattnet och på morgonen kom de åter med sin fångst.
En del hade mycket enkla båtar.
Blå kväll
Solen har visat sig lite sparsamt, men vi har sluppit ruskväder. Snart ska vi ut på det omtalade Loppahavet. Där kan det gunga rejält, men än är kvällen stilla och landskapet är så blått.
Bara en liten krusning på vattenytan.
Allteftersom vi förflyttar oss blir skuggorna och färgerna förändrade, blått i olika toner.
Eftersom vi ska komma sent till Tromsö har personalen sen underhållning uppe i utsiktsloungen. Det blir modevisning och vår yngste medresenär Christoffer får vara med och visa, lite stor keps men mjukishunden var i rätt storlek.
Det är mörkt när vi kommer till Tromsö, väldigt mörkt.
Stan ser mer ut som om den består av lysande prickar.
Vi åker under den pampiga bron.
Ishavskatedralen är upplyst för dit ska några åka på midnattsmässa.
Vi andra går och lägger oss och låter Loppahavet vagga oss in i drömmarnas värld. Sover man så känns inte sjösjukan.