Hantverk

Där, in bakom den lilla kyrkan ska vi gå nu.

Där inne hittar vi ett litet hantverkställe. Där väver man fantastiskt vackra bonader, mjuka sköna halsdukar och stickar gosiga tröjor.

För att färga garnerna använder man en liten lus som håller till på kaktusar, för övrigt samma lus som fixar den röda färgen i läppstift. 

Här har vi den lille gynnaren. Den ser ganska oansenlig ut tills den blir krossad...

...då kommer den röda färgen fram.

Sedan blandas lussmeten med lite olika beståndsdelar,  så som vulkanaska, fårurin, lime och annat och får då fram en hel del olika färgnyanser.

Det blir fina garner att väva med.

Vi förflyttar oss till en annan typ av hantverkare. 

Det handlar inte om matlagning och inte ens vitlök,  den flätan och flugan råkade bara vara där just då. Nu ska det handla om musik. Först får vi en lektion i hur man gör en liten panflöjt av några bamburör.

Färdig för provspelning.

Sedan lite uppvisning i hur man spelar på en del olika traditionella instrument. 

Och till slut en musikuppvisning av familjen, även lille sonen är med. 

Fast han är inte så road av det i början,  vill helst hjälpa till och stämma gitarren när mamma spelar.

Fast till slut rycks han med i rytmen och går lös på sin lilla gitarr.

Hittar en del trevliga väggmålningar i den byn.

Mysigt när hönsen går fritt omkring.

Finurligt placerad målning i tredimensionell tappning och integrerad med levande blommor.

Skön slapp stil på hundarna vid fiket.

Å så dessa skyltar.

Regnskog, skyltar och några hoppande djur.

Världens äldsta tropiska regnskog finns här i Daintree nationalpark, den fanns även här under dinosauriernas tid och är ungefär 400 miljoner år gammal. Den är hem för jordens största urval av växter och djur. Är ett världsarv.

Det känns som om det växer så det knakar här. Slingrande växter lindar sig runt andra träd och tar över för att bli ett nytt träd.

Terrängen är svårforcerad om man skulle lämna stigen och man får passa sig för vissa växter, den tunna trådliknande växten som Magnus håller i handen har sylvassa piggar som gärna krokar fast i kläder och hud. På den infällda bilden i nedre hörnet kan man se hur vassa de är.

Har man tur så kan man träffa på den stora fågeln kasouaren, den strutsliknande fågeln med blå hals., sådan tur hade inte vi men vi fick se frukten som den äter. Den är vackert blå men giftig fast kasouaren kan äta den ändå. Cirka 92% av fröna gror när de har passerat genom en kasuar. Endast 4 procent gror om de inte gjort det. Man vet inte varför. Frukten kallas för idiotfrukt, varför är lätt att gissa, man mår tydligen inte så bra om man äter den.

Alla växter är inte så vackra, den här är ganska så taggig.

Det finns ingen bro över Daintee River, men det finns en färja, vi har åkt över den och ska tillbaka fast nu är färjan på andra sidan så vi hinner ut för att fota lite skyltar.

Australien är ett paradis för den som har snöat in på skyltar. Här finns det en hel samling som varnar för krokodilerna och det är inte helt obefogat. För några år sedan var det en tonårspojke som fick för sig att bada här och han blev byte för krokodilerna.

Vi åker över och har en liten fripassagerare med oss.

Nästa stopp för oss är Port Douglas och en skyltsamlare blir inte besviken där heller.

Här kan man bada och njuta av det sköna havet trots att farliga maneterna Stingers finns vid den här kusten just nu. Ett område är säkrat med nät.

Badvakter finns det också.

I träden vimlar det av papegojor.

Även några fina duvor kikar ner på vad jag sysslar med.

Strax innan vi är åter till Cairns, efter en dag späckad med intryck, så träffar vi äntligen på några kängurur. Inte så få heller, man kan nästan tro att vi hamnat i en djurpark, fast när vi passerade här i morse så var den ängen tom. De är alla vilda och har nog legat och vilat i skuggan under dagen och kommit ner hit för att äta i den svala kvällsluften.

Den här kängurusorten är lite mindre än den röda och kallas då för vallaby. Generellt betecknas kängurudjur som vallaby när de är mindre och kraftigare byggda.

Av tyngden att döma så ser det ut som flera av dem har en unge i pungen.

Och se där, kikar ju en unge fram.

___________________________________________________

Great Ocean Road

Nu ska vi iväg på en två dagars bussresa längs Great Ocean Road. Den anses vara en av världens vackraste vägsträckor. Vi ska åka från Adeleide till Melbourne.  Inte i ett sträck utan med en övernattning på vägen.

Det tog de återvändande soldaterna från första världskriget 13 år att färdigställa vägen till minne av sina stupade kamrater. Great Ocean Road invigdes 1932 och är idag en av Australiens främsta sevärdheter.

Vi korsar Murray River som är Australiens längsta flod.

Gör ett fiakastopp i Tailem Bend, där kan man, om man hoppar över fikat, gå och titta på en nyöppnad utställning av Australiens djur.

Man kan också få se en gris i svart spetsklänning som klipper gräsmattan.

Färden går vidare och landskapet förändras allt eftersom.

Vi dundrar förbi den rosa sjön Pink lake, där är stoppförbud så jag slänger upp kameran och får en bild genom fönstret.

I Robe finns jättehummern Larry. Bakom honom finns det en restaurang och om du är på jakt efter en sådan i Australien så är den till salu.

Här i Robe tar vi ett lunchstopp och vi går ner till stranden.

Det går bra att bada här men plocka inget från havsbotten.

Vi är bevakade av måsarna när vi äter, några ropar även till oss att spara lite till dem.

Lite fick de smaka och då blir man törstig.

Sedan kollar vi in väderutsikterna för kommande dagar...

...och festar slutligen på lite glass.

En liten fågelunge undrar om det inte blev någon glass över till den.

Och vi beger oss ut på vägarna igen, ser nya landskap susa förbi.

Undrar om det inte är dags för de där hoppande djuren ska dyka upp snart.

En sista titt på Fremantle.

En blandad kompott av bilder från Fremantle.

Metoorörelsen har inte nått Australien ännu, så det går bra att slå sig ner och ge Bella en liten kram.

Skyltar av annorlunda slag finns det gott om här och här i hamnen är det inte så mycket man får göra. Men titta får man.

Alla fåglar flyger inte högt.

Varför slösa när man kan rationalisera ner "Herr Gårman" till ett par ben.

Någon tyckte också att det skulle var jämställt på den här skylten. Kan bero på att Australien sa ja till samkönade äktenskap då vi var där.

Cyklar, bilar och det hjärtliga samsas i trafiken.

Maskerad. I alla fall maskerade bilar på rad.

Graffiti och husmålningar är jag lite svag för och efter ett tag så såg jag att det fanns en hel del här i Fremantle.

Å så det där med skyltar, kan inte låta bli dem.

Fast nu ska vi packa väskan och flyga vidare,  Australien är stort och det finns så mycket att se.

Viktig kunskap inför en kinaresa.

Ska du till Kina så finns det ett tecken som är väldigt bra att kunna, för det är inte alltid som det finns någon förklarande text eller bild som kan hjälpa dig då du står där utanför två dörrar med benen i kors. Ska jag gå till höger eller vänster, kan då bli ett riktigt huvudbry är det bråttom så kanske det inte finns någon tid för att vänta och se vilka som går in var.

Det är inte alltid som det är så här bra skyltat som på Yu Garden, med förklarande text till dessutom. Så Här var det alltså Damer till vänster...

...Och herrar till höger.

Varför de valt att skriva damer med benen i kors vet jag inte  men det var i alla fall ett bra sätt för mig att komma ihåg vilken dörr jag skulle välja.