Ballestasöarna del 2.

Ballestasöarna har sedan 1800-talet exploaterats för sin guano (fågelspillning), som anses som ett av världens förnämsta gödningsmedel och en gång den största exportvaran från Peru. När exploateringen börjades fann man guano ned till 70 meters djup. Guanon ansågs tidvis som lika viktig som guldet för Peru. Nu ser vi mest reser från den industrin, de enda som vistas på öarna, förutom fåglar och djur är några vakter som ser till att ingen går iland.

Dröjde lite mellan del 1 och 2, men när Montezumas hämnd slår till tryter orken för både att skriva blogginlägg och kommentera. Har hitintills klarat mig från det under alla resor, men någon gång ska väl bli den första, hoppas även den sista. 

Det sägs att öarna producerar 20 ton guano per år! Det kan man förstå, för gott om fåglar är det verkligen här.

De både hörs och syns. 

Sälarna verkar trivas bland alla fåglar. 

De klättrar så vigt upp på klipporna.

Den lilla lilla ungen kommer efter.

Men sveps bort av vågorna och ropar förtvivlat på mamma.

Hur det gick för den lilla ungen vet jag inte för vi åkte vidare.

Kom till mina favoriter, pingvinerna.

Det här är Humboltpingviner och en art som är utrotningshotad därför pågår ett bevarandeprojekt där arten, bland annat, föds upp i fångenskap världen över.

När jag berättade för guiden att jag samlar på pingviner, såg han ganska imponerad ut och frågade om jag hade dem hemma hos mig i huset. Fast han såg lite lugnare ut då han förstod att samlingen bestod av bilder. Det är den nionde arten som jag sett. Bara åtta kvar då. 😀

På en klippa har inkatärnorna samlats. En skarv har satt sig på deras hörna och då kan vi se att tärnan inte är så stor. 

En väldigt vacker fågel tycker jag.

En blåögd skönhet som jag glömt namnet på.

Pelikan.

Ett otrolig vimmel av fåglar. 

Avslutar dagens inlägg med en trött liten säl.

.

Boulders Beach

Orsaken till att vi åkte till Simon's Town var för att där finns  Buolders Beach.  Gillar man pingviner så bör man absolut passa på att göra ett besök där om man är i Kapstaden.

Eftersom vi är här på egen hand och inte har någon buss eller grupp som vi måste anpassa tiden till, så som det var förra gången jag var här,  så passar vi på att besöka badstranden där man kan bada med pingvinerna. Det hann vi inte med vid förra besöket. Nu var det ganska tomt vid stranden men en ensam liten pingvin var där för att bada ändå.

Den verkade föredra barnpoolen före havet.

Men den var tydligen ingen badkruka utan fortsatte förbi den lilla pölen och ner till vågorna...

...och simmade iväg.

Eftersom stranden är så tom på både mänskliga badare och pingviner, så går vi upp bland klipporna för att se hur där ser ut. Där möter vi en ensam liten vandrare.

Den har varit iväg för att hämta lite bomaterial.

Den blir lite fundersam då den får syn på oss...

...den stannar upp en stund och verkar tveka om den ska välja trapporna ner till havet eller fortsätta med sitt bobyggande.

Men så ändrar den sig och går iväg och hämtar lite mer bomaterial. Kul att få ha pingvinen så nära inpå så den nästan trampar mig på fötterna.

Vi lämnar stranden och beger oss iväg till den andra delen av stranden. Där tar de inträde och det är iordninggjort med träramper så man kan till och med ta sig fram med rullstol på vissa delar. På vägen dit träffar vi på några pärlhöns. De är så vackra i sina prickiga "klänningar".

Den sydafrikanska glasögonpingvinen är 60-70 cm hög och väger ungefär 2,5 kg.  År 1982 kom det två par häckande pingviner hit.

De upptäckte tydligen att det fanns gott om mat på platsen och då i början så traskade de små pingvinerna omkring lite varstans i staden. De blev så vana vid människor och tog sig in både i trädgårdar och om det fanns en dörr öppen så gick de även in på jakt efter mat. Kolonin har ökat från dessa två pingviner så att i dag finns det ungefär 3.000 st.

Pingvinerna här är inte inhägnade utan det är snarare befolkningen på orten som blivit inhägnad.  Guanostanken och pingvinernas skriande fick markpriserna i det fina bostadsområdet att sjunka i rekordfart. Man gjorde försök att flytta på kolonin men pingvinerna simmade bara tillbaka till favoritstranden, då gav man upp och hägnade in området. Nu är de uppskattade grannar till lokalbefolkningen och man kan ju tänka sig att det inte var särskilt populärt att få besök inomhus av en liten pingvin. Även om den är mycket söt och charmig så är de inte speciellt rumsrena och kan även nypas till ganska rejält med sina små näbbar.

De har en ganska stor strand och även gott om utrymme, ändå gör de sina bohålor nära varandra.

Förra gång vi var här  då låg många av pingvinerna på ägg och de ungar som fanns var ganska stora, nu har de små ungar och de håller sig intill föräldrarna.

Många är de.

En del har redan fått en unge...

...och har samtidigt ett ägg att ruva på.

Någon står på stranden och spanar.

Kanske de spanar efter sin partner som varit ute på fisketur.

Inte bara en som kommer, det är kanske lunchdags på pingvinstranden.

Pingvinerna ser ganska små ut mot de stora stenblocken.

Hur kul det än är att vara här och titta på de charmiga pingvinerna så är det dags för oss att återvända till tåget och återfärd till Kapstaden.

Det var bättre förr.

Jag har, sedan jag var i Kapstaden för ca. tre år sedan, skrutit om att Two Oceans Aquarium var så fint och att det var så vackert där. Därför ville jag återuppleva det och njuta av friden, stillheten och allt det vackra en gång till. Men som sagt, ibland var det bättre förr och det hade varit bättre att fortsätta att leva på minnet. Det blev ett ganska snabbt besök där inne. Kikade lite snabbt igenom de lite mindre akvariumen. Hälsade på muränan.

Kikade på de andra fiskarna också, men valde att kila ner till pingvinerna.

Där gick det även en strandskata omkring och pickade.

De flesta pingviner är här för att återhämta sig efter någon skada. Det syns på den här sydafrikanska pingvinen.

Här finns också några av mina favoriter i pingvinvärlden, nämligen klipphopparna.

De är tre stycken och kallas för Roxy, Hopper och Bubbles.

Grym uppsyn, eller hur?

Gulliga fötter och en liten guldkrona har den här fått av lampan.

Det som jag blev mest imponerad av vid förra besöket och som nu mest blev en besvikelse var de jättestora akvariumen. Då hade jag kunnat sitta där i timmar och bara njuta av fiskarna som simmade förbi och lyssna på den klassiska musiken. Nu var vattnet ganska grumligt och musiken kunde man inte höra på grund av att det var så stimmigt. Fast vid hajakvariet blev jag lite nyfiken och ville titta lite närmare.

Där simmade två dykare omkring.

Även under vattnet kan man ta en selfie.

Vi  gick ut i solen istället. Hej då!

Dubai Mall, Underwater Zoo

Djur i bur är inget som jag egentligen är så värst förtjust i men fiskar i fångenskap känns lite annorlunda. Vet inte om de har känslor och vantrivs i fångenskap, har nog inte tänkt på det egentligen. Men ändå så känns det annorlunda än när stora djur som dessutom har som instinkt att ströva på stora vidder blir instängda. Så eftersom inträdet till akvarietunneln även inkluderade undervattenzoo så traskade vi upp två trappor för att kika. Vi kom dit precis när de här fiskarna fick lite mat. Det blev ett rejält vimmel i deras tank. Det vita som ser ut som små maskar är maten.

Här uppe fanns det inte bara fiskar. en bäver låg här och sov.

En ödla kikade fram bland grenar och blader.

Annars så fanns det en hel del vackra och spännande fiskar att titta på.

Tror att några tittade på mig också.

Inte bara fiskar utan en hel del andra vattenlevande djur.

Undrar om man får fiska här?

Vi frågade papegojan och den sa ja.

Fast den här ville vi inte få på kroken. King Croc är över 40 år gammal och väger 750 kg och är 5 meter lång. Den såg visserligen inte så farlig ut när den låg och vilade. Jag visste inte att de kan sova under vattnet som den här gjorde.

Man kan gå på lite olika hängbroar och se allt från ovan också.

Som avslutning hälsade vi på pingvinerna. Dessa här är Humboltpingviner som i vanliga fall lever utmed Perus och Chiles kuster. Det är en av de arter som jag inte sett i vilt tillstånd så det var kul att få se den även om de kanske helst hade velat slippa vårt möte här.

De verkade ha gott om utrymme så det kanske inte gick någon nöd på dem trots att de mest lever ute till havs och bara kommer in till land då det är häckningsdags.

Den här pingvinen hade lite svårt att bestämma sig, den vandrade utefter kanten och verkade fundera på om den skulle hoppa i eller stanna på land. Det blev land, till slut.

Bokstavsresan P-Q-R

Det här inlägget hade kunnat heta det samma som Hasse Alfredsons bok "Varför är det så ont om Q". Det tog lång tid innan jag hittade ett endaste Q och hitta något djur på Q som jag själv hade fotograferat var verkligen svårt. Så i dag begav jag mig till Skansen och fick ett Q-djur.

P som i pingvin.

Q som i Quail?

På Skansen hittade jag mitt Q-djur, mörkt var det där de höll till och oftast gömde de sig bland bladen och i mörkret men trägen vinner och till slut var det en som kilade fram och visade sig där det var lite mindre mörkt Så här är en quail som är engelska för vaktel.

R som i ren.

A B C - D E F - G H I - J K L - M N O - S T U - V W - X Y Z - Å Ä Ö