Strosa i Sydney

Australienresan avslutades i Sydney och där hade vi några dagar på oss för att uppleva staden och dess hjälpsamma och trevliga befolkning. Vi tar en liten rundtur med bildkavalkad. Börjar i den botaniska trädgården för en morgonpromenad. Fåglarna kvittrar och blommorna doftar.

Tittut, vem kikar fram där.

En Rainbow Lorikeets som passar på att äta lite frukost.

Lite fågelfotografering.

Fågelporträtt i all ära, men jag tycker det är lite roligare då det händer något. Som här där fågeln har lite svårt med balansen.

Många olika blommor och träd växer i den parken.

En del träd var väldigt stora.

Den parken var rent av fängslande.

Den rymmer även ett sagoslott, som egentligen är Government House.

I en skuggig hörna sitter Pan och ser ut att njuta, hörde ingen flöjtmusik och inte lyckades han skrämma mig heller

Vi promenerar vidare och kommer till Darling Harbour igen.

Stannar inte där utan fortsätter upp till The Rocks som är den äldre delen av Sydney.

Får syn på en julgranskula med så vackert innehåll att alla turister stannar upp för att fotografera, de flesta tar förstås en seflie framför kulan.

En bild under Harbour Bride är väl också obligatoriskt.

Och de äldre husen här måste ju också vara med.

Målningen på det här huset var väldigt förvillande, den släta väggen var förvandlad till en veranda och framsidan ser ut att ha en ingångsdörr. Skickligt målat.

Här träffar vi också på Biggles, "A loved friend of The Rocks". Står det på skylten. Måste ha varit en mycket älskad hund som fått en egen staty.

Här i The Rocks har de en slags adventskalender för barnen, sådana här skåp står det på olika platser runt om och då de öppnar dörren till skåpet finns det en saga där inne.

Men nu börjar det bli dags för lunch så vi tar en liten paus.

Fortsätter promenaden sedan.

Sydney och Darling Harbour.

Blev en paus i bloggandet igen, inte jag som tappat sugen utan min dator som gjort det och är hos datadoktorn just nu. Hoppas att det inte är obotligt. Jag hade dessutom lite annat för mig ett tag. Men tänkte fortsätta med lite till om Sydney. Vi börjar med en liten promenad i Darling Harbour.

Det är en plats i Sydney som pulserar av liv nästan dygnet runt. På dagen strosar folk omkring, äter lunch, går på museer eller bara njuter av solen och på kvällen kommer innefolket och trängs på alla restauranger. Jag trodde först att namnet darling var för att sydneyborna älskade sin hamn, men fick veta att den är uppkallad efter Ralf Darling som var guvernör i New South Wales från 1825 till 1831.

En del trivs så bra här att de till och med kramar om statyerna.

Som sagt så finns här en hel del restauranger även lite butiker.

Lite konstverk också som den här finurliga fontänen där man kan gå torrskodd in i mitten.

Eftersom i var där strax före jul så var det en hel del julpynt, en julgranskula som man kunde fylla med det man själv gillade.

Förutom att Sea Life (i förra inlägget) finns här vid hamnen så kan man också besöka marinmuseum.

Där man även kan gå ner i en ubåt eller titta på en fyr.

Vi går tillbaka in mot stan.

Mycket folk ute på stan i dag, som alltid här, men vad nu då?

Vad är på gång!

Sea Life Sydney Aquarium

Nu ska vi gå på zoo, fast ett som visar livet under ytan. Sea Life Sydney Aquarium ligger i Darling Harbour och utvändigt ska byggnaden likna en stor våg. Det är ett av världens största akvarier och om man inte vill trängas allt för mycket så är det lämpligt att gå dit då de öppnar.

Bland de första vi träffar på är några sköldpaddor. Undrar just vem som tittar på vem.

Här finns också de små dvärgpingvinerna.

Jag gör tappra försök att försöka få en bild på dem då de syns både under och ovan vattenytan, men det var inte lätt på dessa snabba och små varelser. Blev ju inte lättare av att jag inte fixar att sitta på huk så bra efter min meniskoperation.

Moon Jelly tror att de heter öronmanet på svenska.

Den här lilla filuren ser ju bekant ut, clownfisken blev ju väldigt populär i och med filmen Hitta Nemo och visst är den söt. För oss icke dykare är det här ett utmärkt tillfälle att få se och fota undervattenslivet. Fick visserligen se en del då jag snorklade ute vid Stora barriärreven men har ingen undervattenskamera och här behöver jag inte blöta ner kameran.

Några fler maneter.

Mudskipper en lite ovanligare varelse, den ser ut att ha något som liknar ben och kan förflytta sig både på land och i vatten

Den här mudskippern såg ut som om den hade en liten pussmun.

Australian pilchard, är en slags sardin.

Estuary stonefish, den kan man nog inte med bästa vilja i världen kalla för söt.

Crown of Thorns, Törnekrona. Den tycker jag är lite vacker.

Här som på många andra akvarier så har de tunnlar som man får gå igenom och se hur fiskarna simmar runt omkring en.

Några dugong finns här, Jag är osäker på om det är det samma som sjökor eller en egen art. Vet i alla fall att de tillhör ordningen sirendjur. (Lena kanske vet)

De här vet jag inte vad de heter men de var färggranna och fina.

En som ville konkurrera om uppmärksamheten och de små flydde.

Skyltar har jag svårt att låta bli, tycker bilden med den förvånade dugongen var kul.

Det går också att komma upp och se de stora akvarierna från ovan.

Så kommer vi till restaurangen, den har ett verkligt varierat utbud för dagen.

En snyltgäst som smitit in.

Dags för matning av dugongerna, stora tråg med sallad sänks ner.

Men de är väldigt nödbedda, hur än tjejerna lockar och försöker få dem att komma fram och äta så vill de inget ha. Hörde av flera i vårt sällskap som var där senare att de inte var hungriga då heller.

Men vad hände här då?

Vi vandrar vidare och kommer till pingvinerna, gillar inte att se dem instänga men de har i alla fall riktig snö på sitt område.

Det här är klapp och kelhörnan.

Vacker fisk.

Färgglad fisk med en liten luftbubbla.

En firre som har sågen med sig.

Vi lämnar akvariet och går ut i solen igen.

Operan

Nu ska vi besöka Sydney operahus.

År 1955 utlyste man en tävling om ett nytt operahus i Sydneys hamn. Dansken Jørn Utzons hade lämnat in ett förslag som först förkastades av domarna, då man ansåg det vara alltför extravagant och omöjligt att bygga med dåtidens teknik. Den finske arkitekten Eero Saarinen sällade sig emellertid till domarskaran, och denne ansåg däremot att Utzons förslag var utomordentligt. Saarinen lyckades ändra juryns åsikt och 1959 sattes spaden i jorden.

Många tycker att formen på huset liknar segel, men lite av mussla tycker jag att man kan se också. 

Projektet kantades av problem och förseningar då den komplicerade konstruktionen var svår att lösa plus en del politiska konflikter. Trots alla problem så blev ändå huset klart och invigdes av drottningen 1973. 

Vi får en guidad rundvandring i operahuset med en ingående berättelse om hur allt gick till vid tillkomsten och alla turerna.

Man får inte fotografera på alla platser, men uppe i lobbyn utanför stora konserhallen går det bra.

Även på balkongen utanför går det bra, och extra kul att leka lite med speglingarna i glaset.

Både speglig och verklighet.

Även innifrån lobbyn blir det kul bilder.

Ingen repetition eller konsert är på gång så vi får även besöka och fota inne i konserthallen. 

Vi vandrar vidare i huset

Ser en mängd spännande vinklar, får en känsla av katedral. 

Klart vi måste ut och kolla in om vi hittar spår av det svenska inslaget i detta bygge.  Huset är ett danskt mästerverk klätt i svenskt kakel från Höganäs.

Innan vi lämnar byggnaden spanar jag in lite vinklar och vrår .

Många spännande mönster.

Kaffekopparna påminner lite om husets utformning.

Dags att söka sig ut i solen igen och spana in Sydney.

Här blir det rent hus.

Till havs, till havs, fast ingen storm.

För oss är det lunchdags och den tänkte vi avnjuta ombord på den här båten samtidigt som den tar oss på en rundtur.

Sydney Harbour Bridge är ett av Sydneys mest kända turistattraktioner. Genom bron förbinds shoppingkvarteren i centrala Sydney med affärs- och bostadsområdet North Shore vid Sydney Harbour. Lokalt kallas den för "galgen" på grund av brons bågform. Bron var stadens högsta byggnadsverk fram till 1967.

Tillsammans med operahuset är det Australiens mest kända byggnad.

Brons utformning användes också vid bygget av Tyne Bridge i Newcastle, England och den bron är också nästan identisk förutom storleken. Bron här i Sydney är en av världens bredaste. Bågvalvet sträcker sig 503 meter och väger 39 000 ton. Valvet går upp till 134 meter över havet men på varma dagar expanderar stålet och höjer bron med upp till 180 millimeter.

De två pylonerna är ungefär 89 meter höga och gjorda av betong och granit. Pylonerna fyller dock ingen funktion för att hålla bron uppe utan tillkom främst av estetiska skäl.

Vår båt tuffar på och vi får se Sydney från havssidan.

Vår båtfärd passerar under bron flera gånger och det är lite kul att veta att Paul Hogan (Crocodile Dundee) varit byggnadsarbetare på den bron.

Vi får veta att man kan gå upp ovanpå bron också. Den kassiska versionen av BridgeClimb tar 3,5 timmar och är det mest populära alternativet. Då går man uppför mer än 1 000 trappsteg längs brons yttre båge på den sida som vetter mot Operahuset. Njuter av utsikten i 360 grader och poserar för bilder högst uppe på bron. Det lät väldigt frestande och om det inte varit så varmt hade jag nog gjort det.

På den här ön finns det en fin restaurang.

Även operahuset passerar vi flera gånger så jag kan få bilder på det från många vinklar.

Det är en fin dag och många båtar ute.

En fin udde.

Så åter in mot stan.

Någon i en italiensk grupp blev så inspirerad av operahuset så att hon drog några arior. Är inte för kunnig i ämnet för att kunna bedömma om det där var skönsång, men det lät inte lika vackert som då jag varit på opera.

Operahuset och bron samtidigt.

Vill man så kan man även åka hjulångare.

Operahuset från sidan.

Men nu tänker vi gå till operahuset.