The City of Churches.

Nu är det dags att lämna den lilla fina och lugna staden Fremantle och flyga till vårt nästa mål på resan. Upp i ottan och ut till flygplatsen och iväg.

Vi kommer att tappa 1,5 timme i tid så trots att vi tar morgonflyget är vi inte framme förrän på eftermiddagen. Jag försöker se så mycket som möjligt av det vi flyger över och då vi närmar oss resmålet för dagen så ser det väldigt blått, flått och lockande ut.

Det känns som om vi ska landa mitt i villakvarteret.

Men vår pilot väljer flygplatsen och vi välkomnas till Adelaide.

Vi tar en liten titt på stan innan vi åker till vårt hotell.

Går en sväng ut på piren.

Eller varför inte ta en ridtur på hundarna.

Härliga moln i dag.

Ser ut som om man kan bada lugnt här med så många livräddare.

Vi kommer till Adelaide på en lördag och det har varit en julparad som ska vara som starten på julen och hela stan är nu julpyntad. 

Överste William Light är känd för att vara den som valde ut platsen för South Austrailas huvudstad och naturligtvis har han också fått en staty.

Efter att ha installerat oss på hotellet tar vi en liten promenad till parken. Orsaken till att staden kallas för The City of Churches såg jag inte så mycket av men kan vara en orsak till att det var ovanligt många brudpar på stan.

På väg till parken hör jag ett väldigt tjatter från ett träd och där sitter några färggranna papegojor. Rainbow Lorikeets.

I parken är det bröllopsfotografering.

Där traskar en Australisk Ibis omkring.

Lite längre bort går en  ankmamma med sina små och betar.

De små barnen som skulle vara med på fotograferingen är väldigt missnöjda och mormor försöker få dem på bättre humör genom att ömsom banna och ömsom avleda med andungarna och den konstiga fotografen som kryper omkring för att få andungar på bild.

I parkdammen simmar en svart svan.

Ser även några rörhönor.

Innan vi lämnar parken så träffar jag på några töser som svalkade av sig och villigt ställde upp på bild, så det är klart att de ska vara med här.

En sista titt på Fremantle.

En blandad kompott av bilder från Fremantle.

Metoorörelsen har inte nått Australien ännu, så det går bra att slå sig ner och ge Bella en liten kram.

Skyltar av annorlunda slag finns det gott om här och här i hamnen är det inte så mycket man får göra. Men titta får man.

Alla fåglar flyger inte högt.

Varför slösa när man kan rationalisera ner "Herr Gårman" till ett par ben.

Någon tyckte också att det skulle var jämställt på den här skylten. Kan bero på att Australien sa ja till samkönade äktenskap då vi var där.

Cyklar, bilar och det hjärtliga samsas i trafiken.

Maskerad. I alla fall maskerade bilar på rad.

Graffiti och husmålningar är jag lite svag för och efter ett tag så såg jag att det fanns en hel del här i Fremantle.

Å så det där med skyltar, kan inte låta bli dem.

Fast nu ska vi packa väskan och flyga vidare,  Australien är stort och det finns så mycket att se.

Caversham Wildlife park.

I dag ska vi bekanta oss lite med Australiens säregna djur, djur som vi hoppas på att få se under vår resa här i Australien, så vi beger oss till Caversham Wildlife Park. Det finns ungefär 200 olika arter där så det ska bli trevligt med det besöket.

Det första vi träffar på är några kängurur, de är inte blyga utan hoppar glatt fram till kanten på sin äng.

Nästan så att de vill visa upp sig. Jag hoppas på att vi kommer få träffa på några vilda senare under resan.

Djur i bur är väl inte det som jag gillar allra bäst, men samtidigt är det ju kul att få se de djur som man troligtvis inte får se ute i det vilda, som dingon.

Och som kilstjärtsörnen. En pampig fågel med ett vingspann på 2,5 meter.

Vombaten skyndade in i sitt bo när vi kom förbi.

Den lilla dvärgpingvinen hoppas jag verkligen att jag kommer att få se i det vilda sedan, om inte så har jag i alla fall sett den här.

Även den här parken har något som liknar vår Lill-Skansen fast istället för getter och kaninen så är det kängurur som man får klappa och mata. Jag får erkänna att det ar inte bara de små barnen som tyckte det var kul.

När kängurun tog tag i runt min hand och åt av de pellets som bjöds så var det en speciell känsla.

-Å snälla, kan du hjälpa till här. Det kliar så på min rygg.

Som avslutning på besöket få vi en lektion i hur fårklippning går till. Vallhunden hjälper till med att samla in fåren.

Fåret ligger snällt på rygg när den blir av med sin tjocka päls.

Vi får också veta att så gott som all ull exporteras till Kina.

Till slut dagens sötchock, några barn får komma fram och mata de små lammen med nappflaska.

Swan River till Perth.

I dag ska vi ta en flodtur på Swan River, vi åker från Fremantle till Perth. Floden hette från början Swarte Swaene Revier efter de svarta svanar som lever här. Vad den holländske upptäckresesaren Willem de Vlaming tänkte när han kom hit 1697 och fick se de svarta svanarna, kan man bara föreställa sig.

Vi tar oss ner till hamnen och spanar ut över Indiska oceanen, skulle vi segla ut här så hamnade vi troligtvis på Madagaskar så småningom.

Fast i dag är det tydligen storfrämmande på ingång.

Det är ett franskt örlogsfartyg som kommit på besök.

Här nere vid hamnen finns också det Maritima museet, arkitekturen får mig att tänka på operahuset i Sydney.

Vi får en trevlig tur på floden, jag spanar efter de svarta svanarna, men än så länge ser vi mest lyxiga hus som kantar stranden. Gina Rinehart en australisk multimiljardär bodde här men sålde nyligen sitt hus för summor som man knappt kan föreställa sig i fantasin. Om inte jag missuppfattade summan så lär det huset ha gått för 85 miljoner dollar.

Finns fler stora och överdådiga hus utefter floden.

Men nu var det de svarta svanarna jag ville se och spaningen ger resultat, de finns här fortfarande.

Alla svarta svanar härstammar från Australien. Churchill lär ha fått med sig några hem när han var hit på besök.

Det finns även andra som håller till på den floden, alla är inte lika vackra och stillsamma som svanarna. Den här mannen med sin leksak var tämligen irriterande där han lekte i svallvågorna efter vår båt. Han var värre än flugorna i Fremantle där han zick zackade fram bakom vårt båt.

Vi kom i alla fall fram till Perth.

Vi tuffar in till hamnen.

Här står Swan Bell Tower där tolv av de arton klockorna härstammar från  St Martin-in-the-Fields i London. 

I Perth tar vi en liten promenad och beundrar arkitekturen.

För de shoppingsugna finns det gott om tillfällen här.

Men shopping och traska i staden  är inte så skönt så vi åker till Botaniska trädgården. Här som på mängder av ställen i Australien finns det minnesmärken över alla de som stupat i krigen.

Här har man fin utsikt över Perth också.

Trädgården prunkar av blommor, träd och en hel del fåglar.

Röd kängurutass.

Gul kängurutass.

Red Wattlebird eller Rödflikig honungsfågel.

Men det är varmt och soligt och några vill åka och bada så vi styr kosan till stranden, en del skyndar snabbt ner till vattnet...

...fast jag har hört att här ska finnas en del papegojor och går iväg och letar efter dem.

Fast papegojorna hade dragit iväg till den närliggande golfbanan så jag fick nöja mig med några rödflikiga honungsfåglar. De är också fina.

Fast när några damer poserar för en bild nere på stranden så kan jag inte låta bli att hänga på. Damerna skrattar gott då de ser det. Glada australiensare som bjuder på sig själva.

Sedan återvänder vi till Fremantle.

Promenad i Fremantle

Som så många andra städer i Australien så var Fremantle först en fångby, och många av de vackra byggnaderna som idag ger Fremantle sin unika atmosfär byggdes av straffångar. Fremantlefängelset byggdes på 1850-talet och det stängdes 1991. Har blivit utnämnt till Världsarv. Klart vi måste ta en promenad dit och titta hur det ser ut. En riktigt pampig uppfart leder upp till entrén. 

Gissar att fången kände sig bra liten då han fördes upp till  den stora porten.

Själva fängelsebyggnaden ser enorm ut.

Tur att det var en bil som skulle passera in dit så vi kunde rymma ut och uppleva lite annat än fängelsemiljö.

Utanför murarna i och i frihet så möter vi hop-on-hop-off turen som här ser ut som en spårvagn.

Solen skiner och fåglarna kvittrar så vi avstår från en tur och promenerar istället. Vi träffar på en flöjtkråka som också rymt.

En stor och pampig fågel som höll på att skrämma slag på mig för den låter mer som ett litet barn i nöd än som en sjungande fågel.

Den här lilla Willy Wagtail (Ärlesolfjäderstjärt) var lite mer diskret av sig.

Vi börjar bli lite hungriga så vi beger oss ner till hamnområdet, statyerna där påminner om att det var en fiskehamn förut.

Lite annorlunda båtar som ligger här nu.

Fåglarna här ser mer lika ut de vi är vana vid hemifrån, men de här är lika sugna på att få i sig en matbit, snabba är de också.

Senare ska vi ta en tur på Swan river för att besöka Perth men först svalkar vi oss lite i parken.

Ett gäng vita duvor traskar omkring där och pickar i sig frön.....

....men ser inte de här duvorna lite ovanliga ut. Tar en närmare titt och inser att det är nog inga duvor utan papegojor. Tror att det är någon sorts kakadua

Fortsättning följer.