Dags att gå på karneval.

Den mest berömda karnevalen är väl den som hålls i Rio de Janeiro, varje år före påskfastan. Ordet karneval kommer av latinets "carnis" (kött) och "valles" (lustar), och antyder att man ska ladda på lite mer inför fastan, än med bara en semla som vi gör i Sverige. Karnevalen här håller på i fyra dagar.

Vi åker ner till sambastadion, Sambádromo på Avenida Marques de Sapucaí, för att se var detta berömda evenemang håller rum.

Ser ganska tomt ut i dag men kan tänka mig hur färgglatt och livligt det är då det är karneval.

Det är stans olika sambaskolor som tävlar här vid stadion. De delas in i fem grupper, samt en specialgrupp med de allra bästa.  Skolorna laddar, tränar och repeterar under hela året för att briljera under de 80 minuter som de har på sig att dansa sig genom Sambódromo. Varje skola i specialgruppen har 5000 deltagare som var och en klätt upp sig till världens största fest. Det ska glittrar, sprakar och brinna av energi. Trots att det heter skolor så är det egentligen inte det vi tänker på med skola utan mer sammanslutningar av människor från olika stadsdelar i Rio, ofta är de från de olika favelorna.

Skolorna bedöms av domare i tio kategorier som kostymer, trummor och ledning. De färgade facken i läktarsektionerna är domarbåsen.

Bågen i början på dromen kallas lite skämtsamt för "Black womens butt".

Även om det är långt kvar till nästa karneval, som  är den 5-9 februari 2016, så får vi en liten sambakänsla och en minkarneval.

Det är inget evenemang  som de ordnat för turister, utan man kan hyra kläder och låtsas att man är med i karnevalen. Strax efter att vi kom till stadion så kom det ett helt gäng turister som passar på att leka lite karneval.

De här lever in sig ordentligt i rollen, det både dansas och sjungs.

Om jag klädde ut mig?

Nä, jag avstod! ;)

Sedan återvände vi genom stan till hotellet. Man hinner med ganska mycket på fyra timmar.

___________________________________________

Gregoriansk sång och guld, massor av guld.

Det finns en mycket vacker klosterkyrka i Rio, Mosteiro de São Bento. Det klostret grundades 1590 av munkar från Bahia. Det är en av de äldsta och nog den vackraste kyrkan i Rio de Janeiro.

Benediktermunkar bor i klostret och de har även en skola där.

Inne i kyrkan blir man nästan bländad av allt guld.

De är kända för sin Gregoriansk sång och vi hade turen att komma dit just när en mässa började. Lyssna gärna på en liten del av den mässan här.

______________________________________

Hur Brasilen fick sitt namn.

Sedan urminnes tid har det bott indianer i vad som i dag är Brasilien. Det är ovisst när de kom till Sydamerika men när de första européerna dök upp på 1500-talet, levde de som samlare och jägare. 

I mars 1500 lämnade en portugisisk handelsexpedition Lissabon för att segla till Indien. Av okänd anledning hamnade flottan för långt västerut och den 21 april 1500 siktades land. Efter att under nio dagar utforskat kusten och mött indianer återvände ett skepp till Portugal med nyheten medan resten av expeditionen fortsatte mot Indien. Förutom tillfälle att omvända dessa människor till kristendomen verkade det inte finnas några ekonomiska skäl att kolonisera vad man trodde var en ö i Atlanten.

Kan ha varit ungefär här som de första europerena steg i land, för den trappa och murkant som syns till höget om gamla stadens brunn är forna tiders kajkant.

Men portugiserna hade inte så stort intresse av sin kolloni ända till fransnännen började få intresse för handel med indianerna, då som först vaknade den portugisiske kungen Johan III till och kom underfund med att det var dags att greppa kolonin.

Sakta men säkert så började handeln ta fart och man hittade ett hårt trädslag som man kunde utvinna ett rött färgämne ur, brasiljeträ, det blev en viktig handelsvara. Brasiljeträd fälldes av indianerna som använde det i byteshandeln med portugiserna mot knivar och tyger.

När Napoleons trupper invaderade Portugal bestämde kungen att hela hovet på 10.000 - 15.000 personer, skulle flytta till Brasilien. måste ha varit ett rejält flyttlass det. Hela byråkratin åkte med: ministrar, höga domare, officerare, biskopar med familjer. När så Portugal blivit befriat stannade kungen kvar i Brasilien och utnämnde det till ett kungadömme i union med Portugal, han kanske gillade klimatet bättre där.  Cortes, som var ett politiskt riksmöte i Portugal, ungefär som parlamentet, krävde 1821 att kungen måste komma hem. Kungen lämnade Brasilien i april 1821 eftersom han var rädd att förlora tronen men lämnade kvar kronprins Peter. Så småningom beslutade cortes att även kronprinsen skulle komma tillbaka till Portugal men han förklarade istället att han till evig tid skulle försvara Brasilien och lät inkalla en konstituerande församling för att skriva en konstitution och alla statliga tjänstemän fick svära på att stödja kungadömet och Brasiliens självstyre. Den 7 september 1822 fick han ännu ett bud att han skulle återvända till Portugal men enligt historien slet kronprinsen av sig det portugisiska blåvita bandet från sin uniform, drog sitt svärd och förklarade trotsigt: "Independência ou morte", självständighet eller död.

Men hur det nu än var med all historik om kungar och kronprinsar så var det trädet brasilje som gav namn åt Brasilien. Träden i bilden här under är just det trädet.

Efter den intressanta föreläsningen av Edoardo svängde vi in på stans äldsta gata.

Där innanför den bruna porten bodde Carmen Miranda hon var en brasiliansk sångerska och skådespelerska, känd bland annat för filmen "En natt i Rio"

Vi går en sväng i de äldre kvarteren.

___________________________________________________________

Catedral de São Sebastião do Rio de Janeiro.

Den här pampiga och lite speciella katedralen byggdes mellan år 1964 och 1979  och ligger nere i Rios centrala delar. Katedralens diameter är 96 meter och högsta höjd är 75 meter.

Katedralen är designad av Edgar Fonseca i en mycket modern stil liknar som mayafolkets pyramider i stilen.

Dagen har hitintills bjudit på regn och ganska så molningt, men nu så klarnar det upp lite och vi får en skymt av Jesusstatyn uppe på berget Corcovado.

Nu går vi in och kikar på katedralen.

Det är söndag och mässa pågår så vi tassar runt lite försiktig i de bakre regionerna av kyrkan.

Klicka gärna på den här länken för att vara med på en liten del av mässan.

Eftersom det är katolsk kyrkoordning och på portugisiska så förstår jag inte så mycket av vad som händer.

Stora och färgrika fönster.

Väggarna är genombrutna för att släppa in luft och ljus, rutorna och vinklarna gör att det inte regnar eller stormar in.

Taket med sitt ljusinsläpp och belysning är utformat som ett kors.

Utanför speglas katedralen i det moderna huset.

Huset med de ovala fönstergluggarna är en skola, i Brasilien har hundratals liknande skolor byggts.

__________________________________________

Såg några silkesapor.

Marmosett en slags silkesapa. De här två sprang omkring på ledningarna, öppnade snabbt fönstret i bilen och slängde iväg ett skott.

Det som liknar en elefantsnabel högst uppe på husgaveln, är tydligen en populär målning i Rio, såg den på flera ställen.

Ett av alla trendiga fik i Sant Teresa.

Bara ett fönster.

Även den här typen av klotter återkom på mängder av ställen.

Vi är nu på väg ner till stan.

Men stannar först till för att se hur Framtidsmuseet växer fram.

Där ute håller marinen till.

Bron över Guanabara bay.

Ser hur renoveringen av spårvägen fortskrider.

Även Rio har stora moderna hus med glasfasader.

Vi parkerar bilen och hoppar ut för att besöka katedralen.

Mer om den i nästa inlägg.

________________________________________