Meiji Shrine

Den 122:e japanska kejsaren Mutsuhito, som tog namnet Meiji när han blev kejsare vid fjorton års ålder, det är honom filmen "Den siste samurajen" bygger på. Han var tydligen populär eftersom det efter hans död byggdes ett tempel till hans och kejsarinnan Shokens ära. Originalbyggnaden förstördes under andra världskriget men byggdes upp igen 1958. För att komma till själva helgedommen passerade man flera sk. Torii, en slags port eller grind som är symbolisk och markerar övergången från det profana till det heliga.

Den här dagen hade vi bokat en utflykt med det lolkal bolaget The Gray line och naturligtvis så började dagen med ett rejält regnväder. Vi var en busslast med många nationaliteter, förutom oss två svenskar så var det folk från Usa, Australien, Italien, Holland, Vietnam, Norge och även Malaysia.

På väg in mot templet såg jag en massa tunnor för vin från Bourgogne  och om jag förstod det rätt, användes det vinet vid invigningen av Meiji Shrine. Försökte inte undersöka innehållet men jag gissar att det var tomma tunnor.

 Mitt emot fanns det också en radda av tunnor för sake.

Regnväder  hindrade inte den här mannen för att gå runt och sopa bort löven från grusgången.

Innan man går in till själva helgedommen ska man rena sig och vår Guide-san visade hur man skulle göra. Hon hade innan berättat att man inte bara säger namnet till folk i Japan utan man lägger till San efter namnet, som är istället för vårt herr och fru.  Kom vi inte ihåg hennes namn så kunde vi lägga till san efter guide, likaså kunde vi göra till chauffören så han fick heta Driver-san.

Först skulle man hälla vatten i höger hand och sedan i vänster hand.

Efter det skulle man hälla vatten i munnen men inte svälja det utan bara skölja runt och sedan spotta ut.

Sedan kunde vi gå in genom den stora porten och in till det allra heligaste området.

Som synes så strilade regnet ner och det var inte lätt att balansera både kamera och paraply på samma gång.

Här finns det ett gudomligt träd. Där kan man köpa en liten träbricka för 500 Yen (48sek) och skriva ett personligt meddelande eller önskemål, sedan vid morgonceremonin förmedlas budskapet av prästerna.

I dag används det här templet för shintobröllop och vi hade turen att komma just när det var ett bröllop på gång. Först kommer prästerna, i sina tjusiga skrudar, tågandes.

Sedan två vackra flickor som jag gissar är något som liknar våra brudtärnor.

Därefter kommer själva brudparet. Ser att de är gripna av stundens allvar.

Sedan kommer alla finklädda bröllopsgäster.

De tågar förbi alla turister innan de försvinner in i det allra heligaste dit vi inte får gå. Egna fotografer har de med sig som förevigar allt med både stillbilder och film.

Vakterna gör honör och sedan förvinner de...

 ...för att först vara med om en teceremoni före själva vigslen.

Allt tar mycket lång tid och vi hinner inte stanna för att se fortsättningen. Vi ska vidare till andra sevärdheter. På vägen ut möter vi andra finklädda som förmodligen ska vara med på nästa bröllop och som letar efter vart de ska ta vägen. Kika bakom den här damen, det är inte bara jag som tycker de är vackra och vill fotografera. Även japanerna själva vill föreviga de finklädda damerna.

Det fanns vägvisare som hjälpte bröllopsgästerna till rätta.

 Den minsta lilla finklädda flickan i kimono väcker uppmärksamhet och alla vill fotografera henne.

Ser att hon blir glad över uppmärksamheten och pappan ser mycket stolt ut.

Visst är hon söt.

Skyltar och förbud.

I Japan får man inte alltid göra allt man vill men det är tur att de berättar tydligt vad det är man inte får göra. Får man lust att gå på vattnet så är det ju tur att man får veta att det är förbjudet. Inte för att jag hade lust att plaska ut i dammen och blöta ner mig men om det nu skulle vara så att andan föll på för att svalka ner fötterna så vet jag att det är förbjudet.

Här bland grönsakerna är det tillåtet att röka, men det är bäst att han stannar där med sin cigarett...

...för här i gränden är det inte tillåtet att promenera omkring rökandes.

Det finns det tydliga skyltar som berättar. Släng inget skräp på backen heller.

Fast här blev det lite besvärligare, hade kanske varit lättare att sätta upp en skylt som talade om vad som var tillåtet. De flesta bilderna förstår jag så jag undviker att ligga och vila där, även att spela musik men några bilder är lite svåra att förstå. Undrar varför man inte få ha pengar där eller vad bilden med mannen  med pinnen i handen betyder.

Just det, fotografera fick man visst inte heller göra....

Det här var ingen förbudsskylt, men jag är ju svag för pingviner så den får vara med här ändå. Bara för att den är så söt.

Tokyo Tower

Tokyo Tower ser ut som Eiffeltornet i Paris men det här är 332,6 meter högt alltså 8,6 meter högre än det i Paris, räknar man in TV-antennen högst upp så är det hela 32,6 meter högre. Trots att det är högre än Eiffeltornet är det 3.300 ton lättare, en tredjedel av materialet kommer från återvunnet skrot från andra världskriget.  Vi kan se tornet från vårt hotell och trots att det är över 300 meter högt ser det inte så stort ut härifrån.

Det sticker upp som ett rejält landmärke och det är klart att vi måste dit.

För flygsäkerhetens skull är tornet målat i orange och vitt.

Underifrån ser det ut som ett gigantiskt mekanobygge.

Efter andra världskriget började Japan leta efter ett monument och en symbol som skulle markera deras växande globala ekonomiska betydelse. De tittade mot väst och blev inspirerade av Eiffeltornet och beslöt att de skulle bygga ett eget. År 1958 stod det klart. Framför tornet finns de en plätt med skulpturer av en del hundar, tyvärr så förstår jag inte vad det står bakom dem och vet inte varför det är just hundar där.

Lite gulligt är det med kronorna på taket till entrébyggnaden.

Där inne finns det massor att titta på om man vill. Det finns ett akvarium med 50 000 fiskar, ett vaxmuseum och en stor souvenirshop.

Men vi hoppar över allt det där och åker upp i tornet istället. Trots att tornet är en stor turistattraktion med över 2,5 miljoner besökare per år så blir det inga köer utan den japanska effektiviteten gör att allt flyter väldigt smidigt. Värdar och värdinnor tar emot vid hissarna och hälsar oss välkommna och strax är vi uppe vid utsiktsplattformen och kan beundra utsikten.

 Vid klart väder kan man se ända till Mt. Fuji här uppifrån. Det gick inte i dag men vi ser stora delar av staden och även lite av hur vägnätet är uppbyggt.

Det finns ett tempel intill tornet och flera gravplatser runt omkring det. Trodde först att det var brädor som står uppställda vid gravmonumenten men såg senare att det finns skrivtecken på dessa pinnar som sticker upp. Troligtvis något som anhöriga ställer dit liksom vi gör med blommor vid våra anhörigas gravar.

I golvet på utsiktsplattformen finns det två fönster som man kan kika ner genom eller ställa sig på för att få känslan av att sväva högt uppe i luften. Där placerade de flesta föräldrar sina barn för fotografering. Den här lilla pojken såg mest förundrad ut och verkade fråga sig varför han skulle sitta där.

Där jag kikade ner såg jag mest hur tornet var byggt, men långt där nere kan man se marken också.

På kvällen är tornet belyst. Under tiden den 2:a oktober till 6:e juli lyser det i ett orange sken. Den oranga färgen ska hjälpa till att hålla kylan borta under vinterhalvåret. Vi nordbor undrade  vilken kyla de avsåg eftersom vi hade mellan 25-27 grader varmt om dagarna och bara lite svalare på kvällen.

Japanska toaletter

Såg ett blogginlägg här för en tid sedan om en snyggt dekorerad herrtoalett, minns tyvärr inte vems det var så jag kan inte länka dit. Men nu när jag var i Japan så kom jag att tänka på det inlägget då jag besökte badrummet på vårt hotellrum. Toalettstolen där var ett under av teknik. Sitsen uppvärmd och man kunde själv välja uppvärmningsgraden, dessutom var sitsen lite frammåtlutad för att underlätta för de med onda knän eller orörliga leder att ta sig upp därifrån.

För den teknikintresserade fanns det gott om knappar att testa.

Jag trodde att det var bara hotellet som hade lyxat till det lite men ute på stan på de offentliga toaletterna såg det nästan likadant ut. Fast där fanns det även punktskrift och dessutom kunde man välja till ljud. De två bakre knapparna vågade jag mig inte på, de var tydligen bara till för japaner.

En annan fiffig sak som underlättar för småbarnsföräldrar var den här lilla manicken.

Utfälld så är det en praktisk liten stol att sätta sin lilla teling i och ha händerna fria. Fiffig va!

Fiskmarknad i Tokyo (jogai shijo)

Tsukijis fiskmarknad öppnar redan klockan tre på morgonen och auktionen startar 5.20, så tidigt var inte vi där. Men den yttre marknaden som kallas Jogai shijo var i full gång och bland de 900 marknadsstånden var det kul att gå runt och titta. Truckarna som kör runt varor ser ut som om de har en öltunna längst fram, körde kors och tvärs med sina varor.

Ropen från försäljarna ekade i gränderna och ibland fick man även provsmaka på varorna.

Jag vet inte vad det var vi smakade på men det var gott.

Det finns även del små restauranger och serveringar där man kan äta frukost eller lunch.

En del mat lagades ute i gränden.

Tyvärr hann jag inte med att fånga på bild den lilla tanten som lagat de här knyten och som hon kom ut med från ett mörkt krypin och sedan lämnade över till killen här, men jag gillar hans skor.

 Alla sorters fisk kan man hitta här. Inte många som jag klarar av att benämna med sitt namn.

Men det är ju klart, det står ju på skyltarna vad det är........om man kan japanska förstås.

Inte bara fisk var till salu, många andra varor som jag aldrig sett förut fanns att köpa.

Annorlunda svampar, men ingefäran kände jag igen.

Undrar vad det här är? Det var inte bara vi som tittade och undrade, även en del japaner tittade förundrat på varorna och vred och vände på de små paketen för att se vad det kunde vara, eller så ville de bara kontrollera kvalitén för även här stod det vad paketen innehöll.....med för oss okända tecken.

Det fanns så mycket att titta på, mycket folk var det och ibland lite trångt och knöligt att komma fram.

Såg att många, många gick omkring med sina mobiltelefoner på precis samma uppslukande sätt som man ser i Stockholm, men en skillnad var det. Här kunde man även ringa från en telefonautomat.

Vad som finns i de här lådorna är jag inte helt säker på men det såg misstänkt likt lysräkor, som kallas för krill.

Många bilder blev det från fiskmarknaden men det var en händleserik plats med många varor som jag aldrig sett förut. Mycket fiskbilder blev det naturligtvis.

 Även en julgran med rengöringsborstar är en julgran och lite spännande för en liten kille.

Den populära katten Hello Kitty saknades inte heller på fiskmarknaden, hon fanns i alla upptänkliga former.

Till och med på toapappret.

Vi lämnar fiskmarknaden för nya äventyr och ser att även Norge levererar fisk hit.