Glass i en spårvagn.

På torget i Åbo kan man köpa glass i en spårvagn, fast det gick inte att åka iväg och äta den i samma spårvagn.

I mitt tycke så var skylten som gjorde reklam för glassen väldigt charmig.

Charmig var också saluhallens byggnad.

Massor med godsaker fanns det att både dofta och smaka på där inne, säsongens läckerheter kravlade runt i en balja och försökte charma mig med sitt knipsluga utseende.

Den lilla museihörnan var tyvärr stängd men ett foto på den gick det ändå att få genom glaset.

Efter en stadig och styrkande (läs stark) lunch...

...traskade vi iväg mot Klosterbacken och Hantverksmuseet, vägen dit gick över Aura å.

Såg även en del fina trähus.

Framme vid Hantverksmuseet så blev vi upplysta om att där är det stängt på måndagar och i dag var det måndag.  Staketet runt om var inte ett plank utan ett glest stängsel så lite kunde man se ändå.

Det här var de enda husen som blev kvar efter branden.

Lite annorlunda takbeläggning på en del av husen.

Eftersom vi nu inte kom in på området utan fick nöja oss med att beskåda allt utifrån tog vi en promenad upp på Vårdberget för att få lite utsikt över staden. Där uppe ska man tydligen passa sig för att parkera bilen om man inte vill ha den rejält lappad.

På väg mot utsikten hittade jag en vacker byggnad från 1903 och strax därefter upptäckte jag att kamerabatteriet i min lilla kompaktkamera inte räcker i all evighet, man måste tydligen ladda det ibland också.

Så utsikten fick jag bevara i mitt eget minne.

Hörde på radion på väg mot Åbo att de hade drabbats av enorma skyfall där och det märktes också.

Sedan började det regna igen och vi skyndade oss tillbaka till vårt hotell.

Ekenäs

Första stoppet för oss i Finland blev den lilla fina staden Ekenäs.  Gamla staden där är en liten idyll med  trähus från 1700-och 1800-talet.

Hittade en fin skylt, kan det vara här som hattmakaren bor?

De som hamnade i den här vid Basatorget var säkerligen inte så glada. Här vid skampålen förättades  "Allom till varnagel bestraffningen av brottslingar som dömts till spöslitning"  som  informationsskylten upplyste mig om.

 Som synes så var det riktigt semesterväder med regn men vi fick en liten stunds uppehåll och kunde gå runt och titta på alla fina hus och gränder.

Vid kyrkan står en skulptur i form av ett T-format kors som det rinner vatten ur. Den heter "Flödande Hopp" och ska leda betraktarens till tänka på ett fruktbart regn som är en förutsättning för växt och liv.

Tydligen inte bara för att tänka på regn, för nu började det regna igen och vi for vidare till nya spännande mål.

Mot Finland.

Vi hade tänkt oss att ta bilen med oss på Finlandsbåten över till Helsingfors och knappade på skoj in Helsingfors på GPS:n i bilen, men den tyckte tydligen inte att det var någon säker eller bra väg för oss utan omdirigerade oss till någon plats 30 mil bort.

Eftersom vi nu hade både plats för bilen och även hytt så ignorerade vi vår vägvisare den här gången och körde ombord. Semesterväder hade vi också.

Blev något förvånad då vi kom tillbaka till bilen nästa morgon och upptäckte att det nu stod en bil framför våran med nosen mot vår. Vi hade stått längst fram då vi lämnade den där.

Fast vi kom på efter en stund att vi hade gjort uppehåll på Åland och naturligtvis så var det där den bilen kört ombord.

Så var vi i Finland och vår GPS tyckte först att vi skulle vända tillbaka för att komma till Finland och Åbo som var nästa inbokade övernattning. Efter lite knappande så övertalade vi den att vi nu var i Finland och det gick bra att använda den finska kartan.

Här i Finland har de, i mitt tycke, mycket finare informationsskyltar för fartkamerorna än vad vi har i Sverige. Ser mer ut som en bälgkamera.

 Lite ovanligt var att oftast kom kameran först och skylten senare.

Comosjön.

Comosjön, eller Lago di Como, är Italiens tredje största sjö och jag tycker kanske att det är snäppet vackrare där än vid Gardasjön. Om man kan se sjön från ovan så ser den ut som ett stort Y och vid den södra delen, vid foten på y:et ligger Como. Dit ska vi i dag, på vägen dit passerade vi en parkering vid ett litet köpcenter där det såg ut som om de byggt tak över parkeringen.

Så är det inte utan det är solfångarpaneler som byggts över hela parkeringen.

Vägen till Como går genom  vacker natur och från vägen som syns högt uppe på berget kan man hinna med att skymta Como och Comosjön innan man kommer fram dit.

Där nere klättrar staden upp utefter bergen runt omkring.

Vi tar en tur ut på sjön.

Nere vid vattnet ligger de pampiga gamla villorna med sjötomter, där bor de rika och berömda folket. Här är Sophia Lorens villa.

Otroliga hus och otroliga priser på dem dessutom. Först låter det väl inte så dyrt för en villa på runt 20 miljoner, det hittar man ibland även i Stockholmstrakten fast om man sedan hör att det var euro vi pratade om, så blir det en helt annan prisbild.

Vissa hus ligger dessutom runt 40-50 miljoner euro.

Men det är ju klart, har man egen hiss A la Katarinahissen så kostar det.

Eller varför inte skaffa en egen bergbana upp till sitt hus.

Det här vackra huset lär vara det äldsta.

Jag kommer inte ihåg vilka som ägde alla dyra hus, hörde inte heller så mycket av det guiden sa det mesta blåste bort i vinden eftersom jag föredrog att stå ute på däck och beundra allt, men stora och pampiga var husen.

 Har man inte ett eget hus här så är Villa d'Este ett populärt hotell att bo på.

Stora och dyra hus och jag undrar hur ofta de har tid att bo i sina fina palats, tror inte att det bara är för värmen som de flesta hus ser igenbommade ut.

Vackert är det här i alla fall.

Det finns en bergbana som går ca. 600 m  upp på berget.

 Där uppe ska det vara en fantastisk utsikt, men jag hittade nog inte rätta utsiktpunkten för jag tyckte det var mest hustak och träd ivägen.

Stadens stolthet Alessandro Volta, som var den som uppfann den elektriska kondensatorn, Volta upptäckte även gasen metan. Här i staden är han hedrad med ett masouleum och ett monument.

Monumentet ska antagligen likna Votas stapel, det första elektriska batteriet.

Sedan åkte jag hem...

Gardasjön och Sirmione.

Gardasjön eller Lago di Garda är Italiens största sjö, på en halvö i sjön ligger Sirmione. Så här i de italienska semestertiderna var jag inte ensam om att besöka staden. Det vimlade av folk som strosade runt och njöt av de pittoreska gränderna.

Det var mer än varmt så en liten tur med båt ute på sjön lockade rejält.

 En tur runt halvön var både svalkande och det var kul att få se allt från sjösidan.

Där har de t.o.m elefanter på strandpromenaden.

Vår skeppare pekade ut de dyraste husen och berättade även vilka som bodde eller hade bott i dem.

Han berättade bl.a att operasångerskan Maria Callas hus nu var ombyggt till 13 lägenheter och att den stora ön var uppköpt av en enda rik person, där hade han byggt ett fortliknade hus.

Syns lite bättre på kaptenens bild.

Vi rundar sjöfararnas gudinna.

Där ute på udden ligger Grotte di Catullo resterna efter en enorm romersk privatbostad, det antas vara poeten Catullus villa (född 84 f.Kr).

Udden är ett populär plats för solbadare.

Även till sjöss kan man lapa sol.

På sjöbotten längst ut på landtungan bubblar det från en varm termakälla, där tar de många termabadanläggningarna in sitt vatten till baden.

När vi rundat halvön frågade vår kapten om vi ville åka lite fort också, det ville vi. Ja, alla utom en i båten och hon blev nedröstad.

En sista bild innan vi hoppar i land igen.