Maggan mellan isbjörnar och pingviner
4. Se sig omkring.
En sak jag har lärt mig av mina resor runt omkring i världen är att ett bra sätt att bekanta sig med en ny stad är att ta en Hop-on Hop-off buss. I Mexico City heter de Turibus och vi hade turen att det fanns en hållplats inte så långt från vårt hotell. Kartan som man får på turen är väldigt schematisk så ett bra tips är att skaffa sig en karta över staden så att man kan följa med var man är när bussen slingrar sig fram. Lite synd också att den spanska guidningen sker i högtalare som ofta överröstar den man får i lurarna på engelska. Annars är det en bra tur där man gärna bränner näsan röd i solskenet. Det är ju inga problem att vakna tidigt här med revlejen som spelas klockan sex utanför fönstret, så sagt och gjort, vi hoppar på morgonens första buss.
Här uppe på övervåningen i bussen kommer man ni ögonhöjd med alla detaljer på de gamla husen, det finns så otroligt många fint utsmyckade hus som är från den spanska tiden.
Känns tryggt att ha beväpnad eskort när man är ute på sightseeing, fast jag får väl erkänna att det inte var mig de skyddade, såg att det satt någon högt graderad militär i passagerarsätet i den bilen.
Bland det första vi kommer förbi är Torre Caballito Reforma 10, den kallas i folkmun för Lilla hästen.
Nästa plats vi kommer till är Monumento a la Revolución det är byggt till minne av den Mexikanska revolutionen. Bygget sattes igång av president Porfirio Diaz och var först tänkt att bli landets nya parlamentsbyggnad och betydligt mycket storslagnare än vad det är nu. Grundstenen lades av presidenten 1910, men brist på arbetskraft och en hel del andra problem gjorde att arbetet blev avbrutet och först 1933 kom arbetet igång igen och man beslöt då att det skulle bli ett monumemt över revolutionen; det blev klart 1938.
Vi hoppar av bussen och tittar lite närmare på monumentet och platsen. Det är ett riktigt stort torg och där skulle gladeligen ett helt palats fått plats. Det där rutmönstret i plattsättningen fick vi senare se vad det användes till. Inte så lämpligt att stå och sola där.
Speglingar i glasfasaderna på de moderna husen runt omkring torget, kan jag naturligtvis inte låta bli att stanna till inför.
I källaren på byggnaden finns ett revolutionsmuseum, det finns också en hiss som går upp till kupolen, 57 meter upp med en vidsträckt utsikt över staden. Vi kom hit precis till vaktombytet.
Soldaterna gick med rejäla bensparkar och killen till höger sparkade inte tillräckligt högt, så han fick lite skäll efteråt och en demonstration om hur han skulle göra.
När vi vänder oss om så får vi se vad rutmönstret i plattsättningen är till för. Hade blivit gaska blött att stå kvar där.
Ungdomar och barn uppskattade blötan riktigt ordentligt. De sprang i full fart genom sprutet.
Vi väljer en lite lugnare men konstfullt utformad plats att sätta oss ner för att invänta nästa buss.
3. Köpa bröd.
När jag är ute och går möter jag en massa människor som bär på paket och kartonger med samma mönster på pappret och blir naturligtvis nyfiken på vad de har varit och handlat för något. Vad är det som verkar vara så populärt, så nästan alla har handlat det? Kan tyvärr inte fråga för jag kan inte spanska så bra och det är inte många här i Mexico City som kan engelska, så enda utvägen är att gå den vägen de kommer ifrån för att få reda på hemligheten. Det dröjer inte länge innan jag upptäcker var de kommer ifrån, det är bageriet, eller Panadería som det står på butiken. Jag slinker in och det var inget litet bageri som jag hamnade på.
Bröd och tårtor av alla de sorter man kan tänka sig.
Det är ett litet annorlunda sätt att handla bröd här än vad vi är vana vid hemifrån. När man kommer in i butiken tar man ett stort fat och en tång.
Sedan är det bara att börja plocka och lägga upp på sitt fat.
Det såg ut som om det åts mycket bröd här i Mexico.
Lite svårt att välja mellan alla dessa sorter.
När man var nöjd med det man valt ut och fatet dignade av godsaker går man till en disk där en expedit snabbt räknar ut vad det kostar och skriver summan på en liten lapp, den lappen tar man till kassan och betalar. Går sedan tillbaka och visar upp sitt kvitto och får hela härligheten inslagen i ett litet fint paket. Vårt paket gick på 17 SEK, mindre än vad en enda bulle kostar på vårt bageri där hemma.
2. Buenos días la ciudad de México
Sätter mig käpprakt upp i sängen och gnuggar mig i ögonen och undrar vad det är som händer och vad det är som låter. Det är fortfarande alldeles mörkt ute klockan är några minuter före sex på morgonen. Jag hör trummor och trumpeter och det låter som marschmusik och det verkar komma utifrån torget. Det stora torget som heter Plaza de La Constitución. Jag spanar ut över torget men ser bara att det rör sig människor på torget, det är alldeles för mörkt ännu för att kunna uppfatta vad som händer, men jag känner i alla fall igen några toner som pelas på trumpet. Det är reveljen som går. Förstår senare att det är den enorma flaggan på torget som hissas, torget som föresten är världens tredje största torg.
Eftersom jag inte hunnit ställa om kroppen till mexikansk tid så är det inga problem med att stiga upp tidigt. det blir en tidig frukost och sedan ut och titta på och bekanta oss med staden. Men först en liten titt på hur det här hotellet ser ut.
De beskriver själva att det är en arkitektonisk pärla och nog stämmer det. Huset byggdes på 1500-talet och var då en handelsplats med många butiker och kontor. Senare byggdes det om och i september 1899 invigdes huset som det ser ut nu och var då Latinamerikas mest exklusiva och påkostade varuhus. Senare byggdes det om till hotell. Foajen är så vacker så den t.o.m omnäms i turistbrochyrerna och det märks på alla som kommer in bara för att titta och fotografera.
De gamla och pampiga hissarna från 1920-talet är tjusig även de, det finns två stycken och med dem får man göra första turen upp till rummen då man anländer hit. Där i foajen fins även två enorma fågelburar med fåglar i som verkligen vet hur man håller en konsert.
Vackra lampor inte att förglömma.
I entrétrappen hänger en kristallkrona i Louis XV-stil.
Men det vackraste är nog taket i Tiffanymålat glas från 1908. Ganska otroligt att det taket och även hela huset klarade sig oskadat vid den mycket kraftiga jordbävningen 1985.
Ska du till Mexico city så kan jag verkligen rekommendera dig att bo på det här hotellet. Det ligger mycket bra till och servicen är utmärkt.
Men nu lämnar vi hotellet och tar en första sväng ut på stan. Något som jag genast upptäcker är att det finns mycket skoputsare och poliser.
Innan vi åkte hit så varnade många oss för att det var så farligt i Mexico city, men med poliser i varje gathörn och mer därtill också så känns det tryggt att gå omkring här. Visst finns det ställen dit man inte bör gå, speciellt på kvällarna ,men undviker man dem så tycker jag att det inte är någon fara. Något man bör undvika är att växla pengar på flygplatsen och sedan ta en lokal taxi, det har hänt att folk blivit rånade då och vid ett till fälle var det ett sådant rån med dödlig utgång. Säkrast är att beställa hämtning via hotellet.
Vid vårt torg ligger den stora katedralen. Den och delar av regeringsbyggnaden som också ligger vid torget är byggt av material från Moctezuma II:s palats. Mer om det senare.
Något som det också finns mycket rikligt av är matstånd.
För att hålla drickan kall behövs is och den levererades av ismannen.
Nu består inte Mexico city bara av poliser, matstånd och skoputsare även om man nästan kan tro det eftersom de var så många. Arkitekturen är också fascinerande med många stora nybyggda hus.
Mitt ibland dessa nya hus kan man se otroligt vackra och gamla byggnader som den här kyrkan.
Men genom att traska runt i värmen blir man lite trött i fötterna och även hungrig. Dags för en lunch. Den äter vi inte här men namnet gjorde att jag kände mig tvungen att få en bild.
Det är inte fredag och inte dags för fredagsmys men vad äter man när man är i Mexiko om inte tacos. Den är inte som den tacos vi brukar äta hemma men god var den.
1. Flyger iväg.
Nu ska vi ut och resa. Flyger iväg till Frankfurt för byte till planet som ska ta oss iväg på en elva timmars lång resa till främmande land. Flygplatsen i Frankfurt är enormt stor och inte så lätt att hitta rätt om man inte varit där förut. Tur att det är ordentligt skyltat och efter lite väntan är det dags att flyga iväg.
Ser Lufthansas nya enorma "slagskepp" Airbus 380, genom fönstret. Tyvärr skulle vi inte åka med det planet.
Vi behövde inte åka med det här cargoflygplanet heller.
Tror det var betydligt trivsammare och trevligare i vårt flygplan.
Ett resestartkit är trevligt att få också.
God mat är välkommet då man ska vara uppe i luften så många timmar. Ser lovande ut med förrätten.
Man kan fördriva tiden med att titta på en trevlig film, Happy feet 2 var en riktigt gullig film.
Om det är monfritt är det ganska kul att se på hur landet ser ut där nere, som det här lilla samhället som nästan är hjärtformat.
Floderna bildar snygga mönster i naturen.
Även molnen kan bli till vackra mönster.
Efter en liten tupplur kan det vara gott med lite tapas.
När monen skingras ser jag att det är vinter under oss, nu är vi över Canada. Någonstans norr om Qubéck.
Det ser kallt ut och floden är frusen.
Men även här finns det samhällen kan jag se. Här uppifrån ser det ut som om de är sammanbundna med ett vitt band.
Resan fortsätter söderut och snön försvinner.
Floderna bildar spännande mönster.
Blir nästan som en hemlig skrift.
Med sju timmars tidsskillnad har det blivit kväll när vi närmar oss resmålet och solen strålar ner över landet.
Äntligen är det dags att landa i Mexico city.
Det ser ut att vara en spännande stad.
Det var förmiddag när vi lämnade Arlanda och Sverige och nu är det kväll samma dag här i Mexico city. Känns lite förvillande att komma fram samma dag efter en sådan lång resa. Vi checkar in på Gran Hotel mitt i stan, det ska bli spännande att få utforska staden i morgon bitti.
Inte någon påskyckling.
Hittade ingen påskkyckling så min lilla anka, i en balja, får vara påsktupp i stället.
Glad Påsk till Er alla!