Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Hurtigruten - Värmebölja i dag.
Ser ut att bli en fin dag i dag, solen skiner när vi tidigt på morgonen kommer till Örnes.
Fjorden ligger spegelblank och krusas bara lite lätt när vi kommer.
Vi lägger ut igen och jag stannar kvar ute på däck och beundrar den storslagna naturen.
Jag fascineras av hur det finns bebyggelse nästan utefter hela kuststräckan i Norge.
Fascineras även av hur landskapet snabbt förändras då vi åker fram.
Vi åker en liten bit till och så tittar ett hus fram bland klipporna.
Nya klippor och fjäll.
Och så rundar vi den lilla udden och även där ligger det hus.
Visst är det skönt att de flesta nu fått bekvämlighetsinrättningar och att ha bad och dusch nära till vattnet är väl ganska så praktiskt ,men det ser lite långt ut för placeringen av toaletten.
Ser man på bergen runt omkring så är det inte så konstigt att det finns så mycket sagor om troll i Norge.
Min fantasi kanske är livlig men jag se troll i det här berget. Måste vara en av dem som glömde bort sig och stannade kvar ute efter soluppgången.
Fler vackra vyer.
När vi passerar skolan vid Selsöyvik kommer både personal och barn utrusandes för att vinka till oss.
Fast där stannar vi inte.
Passerar bara.
Se där borta har vi en gammal bekant.
Vi kommer strax närmare...
...och närmare.
...och närmare ändå.
Så nu är vi söder om polcirkeln. Ser några fina öar, eller är det ett sjöodjur.
Det är tydligen värmebölja i dag, värmerekord på resan.
Hurtigruten - Örnar, örnar och en och annan trut.
Nog blev det en överraskning i dag allt. Vaknade och var sjuk. Sov mest hela dagen och missade alla hamnar. Men tur att det finns piller för Havsörnssafarin vill jag inte missa.
Så när vi närmar oss Trollfjorden är jag beredd och kliver ombord på M/S Orca, vi får borda båten via lastluckan på bildäck.
Tycker det ser skönt ut med vinterjacka och mössa. De satt inte i vägen heller.
De som inte skulle med vinkade av oss, kanske lättade av att bli av med oss, eller lite besvikna för att de inte följde med. Nog missade de en upplevelse.
Ganska omgående börjades det slängas ut lite fiskrens och bröd för att lock dit måsar och trutar.
De var inte nödbedda, utan kom i massor.
Strax efter så kom den första havsörnen majestätiskt seglandes in mot vår lilla båt. Han ser ut att ha mat i blick.
Han dök ner och snappade åt sig fisken.
och upp och iväg med fisken i enhandsfattning, eller det heter kanske enklosfattning.
Vi gör en sväng in i Trollfjorden, bättre väder än förra gången men inte lika spännande som den första gången då vi inte visste att det var återvändsväg in där.
Även Nordlys tar den vägen, vi har ju många passagerare som klivit på i Kirkenes och inte varit här tidigare.
Vi i vår lilla båt återvänder till örnarna och de andra fåglarna. Den örn som kommer nu kör med tvåhandsfattning.
Men plockar upp sin fisk lika elegant.
Måsar och trutar är svårmättade och de jagar friskt efter mer mat.
De är inte lika försiktiga som örnarna heller. Tyvärr så blev det lite för nära för närgränsen på mitt objektiv men tar med bilden ändå på den glupska fågeln.
Många örnar fanns det i det området och jag är säker på att det inte är samma som kommer tillbaka eftersom vi åkte en bra bit och det kom örnar från alla olika håll.
Försökte mig på en panorering.
Fler örnar.
Fler fåglar som suktar efter mat.
När vi mer eller mindre trodde att nu kommer det nog inga fler örnar och började fota trutarna istället, då kommer en till flygandes. Den landar en liten stund på vår båt och vi får se hur enormt stor den är. Hann inte med att få någon bild på landningen.
Utflykten är snart slut och vi ser att vi börjar närma oss Svolvaer på Lofoten.
De nu välkända hornen uppe på berget får vi syn på.
Även staden är sig lik.
Våra medresenärer ser glada ut att få återse oss.
Glad och nöjd men mycket trött så stupade jag i säng och sov tills nästa morgon.
Hurtigruten - sol och vackra fjäll.
Vi lämnar Hammerfest och stannar ute på däck för att njuta av solen och den vackra naturen runt omkring oss.
De regniga dagarna var det ingen trängsel ute på däck, inte så trångt nu heller men betydligt fler som ville vara ute.
Det ser ut som om de solade vänder ryggen mot det vackra, men det var liskom lika fint runt om.
Vi passerar Seiland, den största ön i öst Där kan man se Nordmannsjökulen och Seilandsjökeln.
Det vita partiet uppe på fjället på bilden ovanför, ser nästan ut som en molnbank, men är en glaciär.
På det här fjället ser det ut som om det växer ett jätteträd format i snö.
På vår väg mot Öksfjord stannar jag kvar ute och njuter av solen och den vackra utsikten.
Vi närmar oss Öksfjord. Det som mest ser ut som en dammfläck uppe på himlen, det är en örn som svävar där uppe vid fjället.
Höga branta berg omger lilla Öksfjord, även här så är det fisket och fisken som är huvudnäringen.
Ett hotell finns det, inte det charmigaste precis men författarinnan Marie Corelli skrev en gång, en charmigare berättelse om "Thelma" eller som den också kallas "The Norwegian Princess". Den handlar om den 17-åriga Philippa som var härifrån Öksfjord. Det är en sann berättelse om hennes trofasta engelske sjöoffiser som kom tillbaka 5 år efter sitt första besök, de gifte sig och de drog sedan över till London och socitetslivet där.
Vi ska inte dra iväg så långt utan först ska vi kryssa över Lopphavet för att komma till Skjervöy.
Skjervöy ser lite fläckigt ut, men det beror inte på vare sig kameran eller platsen, utan ett smutsigt fönster i matsalen.
Kunde inte överge den goda middagen så det fick bli några bilder genom fönstret med min lilla G10.
Och sedan far vi till Tromsö, dit kommer vi strax innan den här dagen blir till nästa dag.
De kvällspigga kan gå på midnattskonset i Ishavskatedralen.
Eller stärka sig med något nyttigt i baren.
Sedan kan man krypa till kojs glad och nöjd efter en innehållsrik dag och drömma om de äventyr och överraskningar som väntar nästa dag.
Hurtigruten - mot Hammerfest.
Tidigt på morgonen ( 5,45 ) kom vi till Honningsvåg och nu tänkte jag passa på att ta några av de bilder jag inte hann med då vi var här på den norrgående turen. Solen sken och jag började med ett besök hos Bamsen. Han stod snällt kvar och väntade och såg lika glad ut som förra gången vi träffades.
Såg att även Honningsvåg har en Ice bar, men den var stängd så här dags.
Staden klättrar fint uppför berget.
Även här är snöskydden uppradade på berget.
Fina speglingar i vattnet, så att även en grävskopa kan se fin ut.
Inget långt stopp här och i morgonsolen fortsätter vi och kommer åter till berget med alla vindmöllor, det ser lite annorlunda ut i solskenet än när vi passerade här i regnet.
Även i Havöysund skiner solen, på norrgående resan hade vi regn och låga moln här.
Så nu ser vi även bergstopparna.
Se även hur den lilla staden klättrar upp mot berget.
Rikligt med fågel häckar här i området och förr blåste skepparna i visslan då de passerade så att fåglarna flög upp i stora svärmar, nu är de är de snällare och låter fåglarna vara ifred.
Fast fåglarna låter inte fiskebåtarna vara lika mycket ifred.
Det finns olika sätt att roa sig ombord en solig dag, en del njuter av solen på akterdäck.
Eller så kan man roa sig med kameran och fota de solande och den vackra naturen.
Vi möter Nordstjernen som är på väg norrut. Den byggdes 1956 och är den minsta och äldsta av Hurtigrutens fartyg.
Nu börjar vi närma oss Hammerfest, världens nordligaste stad. Fast vid det här laget börjar det kännas som om det mesta är det nordligaste.
Men innan vi kommer fram till staden så ser vi "Snövit"
På ön Melköya bygger Statoil jätteanläggningen Snövit det är Norges genom alla tiders största projekt. Det budgeterade priset för anläggningen ligger på 51 miljarder Nkr.
Det är världens största gasanläggning som ligger här, hit pumpas gasen från enorma gasfyndighet via pipelines från Snövitfältet och Albatrossfältet. Här fryses sedan gasen ner till minst minus 163 grader C.
Då får gasen flytande form som kan pumpas in i de fem specialbyggda fartyg som fraktar gasen till USA.
Nu ser vi även Hammerfest där borta..
Det är helgdag då vi kommer hit och det mesta är stängt.
Men kyrkan och utsiktspunkten "Salen" är öppet.
Vi börjar med att titta på kyrkan med sin fina fondvägg i gödande glasmåleri.
Måste väl ha några bilder med oss hem också.
Kan det vara brandposten, som till och med den, fått en isbjörn på sig, som fastnade på den bilden.
Eller var det kanske Midnatsol som var motivet.
Eller några hus vid stranden.
Fast jag vet vad jag ska göra, jag ska in på "The Royal and Ancient Polar Bear Society", alltså Isbjörnsklubben och bli medlem 230733 där.
De har en fin utställning om stadens historia och Arktis. Jag tycker att 160 Nkr som det kostar att gå med i Isbjörnsklubben och få det fina diplomet och isbjörnsnålen i silver, är väl värda sitt pris och ett bra sätt och en kul grej för att finansiera utställningen, istället för att ta inträde. Så kommer du hit, missa inte den utställningen.
Här i Hammerfest står också Meridianstötten, den restes 1856 till minne av den första internationella mätningen av jordens storlek 1816 - 1852. Den står på den lilla halvön Fuglenes utanför hamnområdet. Förmodar att det finns någon orsak till varför den står just där, för vackrare platser finns det.
Så här ser den ut.
Hammerfest hälsade oss välkomna, men nu lägger vi ut.
Kapten Yngve Johannessen, som varit med oss på hela resan, ser också ut att vara klar för avgång.
Hurtigruten - Båtsfjord
Middagen är avnjuten och under tiden har vi kommit en bit till på vår färd. Båtsfjord heter nästa hamn.
Båtsfjord ligger lungt till inne i fjorden och är en av de ställen där det tas iland de största fiskefångsterna. Här ligger flera fiskeförädlingsindustrier. En av de få ställen här uppe i norr som tyskarna inte brände under andra världskriget. Hamnen där Hurtigruten lägger till såg inte så stor ut och först trodde jag att det var ett helt gäng ankor som väntade på oss på kajen.
Tog man en liten promenad så kom man till själva byn och där fanns också fiskehamnen. Kyrkan är från 1971 och TV-masten är Norges högsta på 241,8 meter.
Det gäller att skynda sig, Hurtigruten ligger i hamn och barnen kommer farandes på sina cyklar för att titta.
Vi fortsätter färden och nu går vi mot Berlevåg, innan vi kommer till hamn där passerar vi Kjölnes fyr.
Även Berlevåg lever på fisken och kungskrabban. Länge kunde inte Hurtigruten lägga till vid kaj här och fiskebåtarna fick inte heller någon lä när det var storm. Två gånger blev det mesta av fiskeflottan ödelagd och två gånger försvann den stora stenpiren som skyddade hamnen. 1973 blev en ny pir färdig, den är sammansatt av tetrapoder, fyrarmade 15 tons betongklossar. Så nu ligger båtarna säkert i hamn även om vågorna blir så höga som nio-tio meter höga.
I dag är det ingen risk för så höga vågor, det ser ganska lungt ut.
Vi har bara ett kort stopp här så vi hinner inte gå i land.
Piren är tydligen ett populärt ställe att gå ut på och titta på fartygen som kommer och går.
Kvällen är sen och innan vi drar oss tillbaka till kojen så går vi ut på däck för att möta Hurtigrutens fartyg MS Richard With.
Hon kommer ångandes i full fart...
...och alla är ute på däck med sina handdukar för att vinka och hälsa på oss.