De kommer i långa rader...

...på gator och esplanader, så sjöng Lasse Lönndahl på uttagningen till Melodifestivalen 1963 och vad är än mer motiverat än i att just i dag som är Internationella kvinnodagen än att fortsätta i den textens anda, så  "Här kommer vårens flickparad" fast nu blir det nog en Qvinnoparad.

Även textraden "När vintern lossat sitt grepp och solen känns varm" passar in i dag då termometern plötsligt visar tvåsiffrigt.

Jag har letat reda på lite kvinnor från jordens alla hörn.

Först ut en koncentrerad  Qigongtränande kvinna i Kina.Fast jag har inte så många flickor i mitt bildarkiv så det får bli lite mer vuxna flickor också.

Nästa i raden en affärskvinna i Sydkorea.

En japansk kvinna vid en teceremoni i Japan.

Sjungande kvinnor i Nepal.

Gatuförsäljerska i México.

Äldre dam i Bhaktapur.

17 maj i Norge.

Fika i Prag, Tjeckien.

Sång i Sydafrika.

Vandring i Tibet.

Läsning i Verona, Italien.

Pilot i Namibia.

Korgflätning i Botswana.

Lärare i Zambia.

Fiskförsäljerska i  Windhoek, Namibia.

Valnötsplockerska på Kreta, Grekland.

Torggumma i Finland.

Lärare i Buenos Aires, Argentina.

Sao Paulo, Brasilien.

Danserska i Marocko.

Zürich, Schweiz.

Uteliggare i Santiago de Chile.

Vävning i Laos.

De flytande öarna i Kambodja, där är livet tufft för kvinnorna.

Kaffeförsäljning i Vietnam.

Kakförsäljerska i England.

Tornbyggare på Island.

Blomsterkransbindning i Indien.

Shopping i Singapore.

Shopping i Qatar.

Stenbärerska på Bali.

Försäljerska Ryska marknaden i Tallinn, Estland.

Promenad i Dubai.

En mamma i Zimbabwe.

Fransyska turistar på Svalbard.

Till sist den i mina ögon den vackraste av dem alla, mitt barnbarn. Här i sin sverigedräkt som hon ärvt efter sin gammelmormor.

Bokstavsresan Å-Ä-Ö

Bokstavsresan går mot sitt slut, alla bokstäver var inte så lätta att hitta men till slut så fick jag ihop alla. Förmodar att jag nu är så inställd och van vid att spana efter bokstäver så jag inte kan låta bli att fylla på i förrådet även i framtiden.

Å som i åsna.

Ä som i älg.

Ö som i örn.

A B C - D E F - G H I - J K L - M N O - P Q R - S T U - V W - X Y Z

Färger med mobilen

En blå trappa på vårt hotell.

Under en bro såg jag några färggranna pelare.

Rundar man pelarna så lyser de i gult.

Kan det här vara kärlekens bro?

Å så lite skuggor.

Långt borta men nära.

Var på en överraskningsfest häromdagen. Hela festen gick i bolovianskt tema. Det var inte jag som var föremål för överraskningen men var en av de överraskande och hade trevligt.

 Tysta, tysta står vi ett förväntansfullt gäng och väntar på festföremålet som fyller år i dag.Elias kikar i dörrspringan så att vi ska kunna vara beredda.

Hon har inte en aning om att det ska bli fest för hon ska bara in här för att hämta ett papper som sonen glömt kvar. Den stackars sonen fick lite ovett i bilen på vägen hit för att han var så slarvig och glömde saker, men han tog det med jämnmod eftersom han visste om festen. Men som synes överraskningen blev stor då hon öppnade dörren.GRATTIS SELVA!

Välkomstdrinken var Chuflay, det uttalas tjoflaj så jag trodde det var så den hette. Chuflay är namnet på en traditionell bolivianska drink. Chuflay görs med Singani, en boliviansk druvlikör, och blandas ut med Sprite och lite citron. Lite farligt att dricka eftersom det smakar som saft, men Singani är ganska stark. 

God bolivansk mat serverades också. Den här rätten är en typisk bolivainsk rätt och heter Pique macho. Det varnades för att såsen till skulle vara stark men den var mera god än stark. Den heter  just Pique macho, på grund av det är en stor portion och att den är så stark i smaken. Om man klarar att äta upp den så är man macho. Det är en rågad tallrik bestående av lagom stora bitar av nötkött ,korv,kokt ägg och pommes frittes.  Pommes frittesen ska ligga underst. Den maträtten skapades av Mr Honorato Quinones och hans hustru Evangelina Gomez Quinones, ägare av "Restaurante Miraflores" i Cochabamba, Bolivia.

Efter maten blev vi trakterade av bedårande söta dansare. Synd att jag inte kan låta er få lyssna på den medryckande musiken här.

Sedan blev det svängande vida kjolar.

Tog en tur.

Det var vackert söndagsväder och eftersom jag inte kan gå några längre promenader ännu så blev det en liten biltur.

Först hamnade vi i Huddinge bland en del färgglada hus.

Som i den lågt stående morgonsolen såg ändå färggladare ut.

Även om morgonsolen målade husen i sina vackraste färger så hjälpte det inte så mycket på alla ställen.

Det var inte många vakna men duvorna var startklara.

Vi for vidare och hamnade i Muskötunneln.

Den är 2 895 meter lång och snirklar sig fram genom berget.

När sprängningsarbetena för Muskötunneln var färdiga i slutet av 1963, var tunneln sannolikt världens första biltunnel under havsytan i oinklätt berg (enligt Wikipedia)

Vad såg vi på Muskö då? Inte så mycket för in på det militära området var det bommar och valde man vägen till vänster efter tunneln såg det ut att vara en hel del som var inhägnat.

Jag lovar att inte beskriva var bilden är tagen och mätt upp området har jag inte heller gjort men om du undrar vad som fanns bakom den skylten och en mängd andra skyltar så var det...

...skog!

Vi återvände genom tunneln och försökte undvika motorvägen tillbaka men det var inte lätt för vilken väg vi än försökte välja så var det antingen en bom eller förbjudet att köra där.

Fast till slut hittade vi en alternativ väg och tog en sväng förbi Häringe slott.

Lärde oss något nytt...eller om gammalt.

Hittade en strand.

Sedan åkte vi hemmåt, passerade Brandbergen på vägen.

Å sen for vi hem.