Stanley

Det kinesiska namnet på Stanley är Chek Chue.

Legenden säger att den ökända piraten Cheung Po Tsai  var aktiv i Stanley. Det var därför byn blev känd på kantonesiska som Chek Chue som blir ungefär "Banditens tillhåll".  Då fanns det en grotta här men den fylldes igen på 50-talet.

Det kantonska namnet på byn kan också härstamma från ett stort och högt bommullsträd som ofta var täckt med röda blommor. Det trädet liknade en röd pelare, vilket Chek Chue också kan betyda.

Här finns en bar med lite speciell inredning.

Hela stället är täckt av sedlar från olika länder.

Tycker mig se en svensk tjuga där vid disken. Kollar närmare och det står "All the best from Stockholm, Sweden" på sedeln.

Lyfter man blicken och tittar på berget bakom Stanley så ser man en trappa som sticker iväg upp över berget. Den vandringsleden vill jag gå någon gång.

Nytt sedan jag var här förra gången är  The Lovers' Terrace. där kan man sätta upp små pratbubblor med hälsningar den man har kär.

Fast det många åker hit för är marknaden. Där finns det mesta man kan tänka sig behöva eller inte behöva.

Massor av prylar.

En leksaksbil tycker den är lille killen att han behöver.

Skyltar kan jag inte motstå. Undrar vad läkaren på den kliniken är specialiserad på.

Vi tar en ny buss och åker mot Aberdeen.

På vägen dit passerar vi nöjesfält Ocean Park, som är både en djurpark och nöjespark i ett. Dit kan man åka en linbana som är 1,5 km lång.

____________________________________________

Tai O - en liten fiskeby.

Ny dag och nya äventyr, fast äventyret består mest av att hitta rätt i Hongkongs vindlande gångar nere i tunnelbanan. Vi går och går i dessa gångar för att komma till rätt tunnelbanelinje och det vimlar av folk som stressar iväg till jobbet.

Ibland känns det nästan som om alla Hongkongs 7 miljoner innevånare är ute för att åka tunnelbana på en och samma gång.

Vi hade inga jobbtider att passa utan åkte gula linjen ut till Tung Chung för att där byta till buss nr 11.

Vi är på väg ut till den lilla fiskebyn Tai O som ligger på ön Lantau. Bara bussresan ut dit är värt utflykten. Vi åker genom ett varierande och kuperat landskap. Många åker ut hit på helgerna för att vandra.

Hittar ett litet meddelande på bussen. Nej, jag ringde inte och kollade vem det var från.

Det är inte så många som lever på fisket här längre, men det finns fiskare fortfarande även om många numera lever på turismen.

Förr var byn också ett tillhåll för smugglare och pirater.

Många av fiskarna jobbar nu med att köra turister på floden och ut på havet. Vissa lockar med turer ut till havs för att se de rosa delfinerna, tyvärr har de minskat så mycket i antal att det är väldigt svårt att få se dem och de som finns lever långt ute till havs.

Jag tittade på en häger i stället.

Tai O brukar kallas för Hongkongs Venedig. Inte så konstigt för husen här är byggda på stolpar och folk bor praktiskt taget ute i vattnet.

Några fiskar i alla fall fortfarande, för jag er att där borta hänger lite fiskenät på tork.

Vi tar ingen båttur utan går runt på plankvägarna som slingrar runt bland husen.

Enkla hus, men luftkonditioneringsapparater finns det.

Inte många som har bil här, bättre med båt då.

Vattenvägen är den som trafikeras mest men det finns några få vägar och gångar i byn.

Vill man ner till vattnet får man göra sig smal eller nästan gå på tvären genom någon av de trånga gränderna.

Lite svårt att hitta bland dessa gränder.

En del bryr sig inte så mycket om allt som händer runt omkring, utan sover lugnt vidare.

Charmig restaurang.

Dags för oss att återvända in till stan.

Lägger med en karta för de som är intresserade av var Tai o ligger. Här ser man också var Hongkongs gräns till Kina går. Det är det svarta strecket uppe vid Shenzhen.

Marknaden vid Shau Kei Wan

Marknader utomlands är alltid spännande att besöka, allt är så annorlunda än hur det är här hemma.

Kött och fisk ligger fritt ute bland folk som går förbi. Kolla in de röda hinkarna som hänger där vid all mat.

Jag har sett dem förr men inte förrän nu så har jag förstått vad de var till för. Med en finurlig upphängning i ett rep med en vattenflaska som motvikt, fungerar de som kassaapparat. Man drar bara ner den och lägger i pengarna och hämtar upp växelpengarna, gärna med lite fiskkladdiga handskar.

Köttet styckas ute vid gatan.

Fiskhandlare.

Butikerna, eller snarare stånden, är en familjeangelägenhet. Här med tre generationer.

Kyckling i olika kulörer.

Mer fisk. 

Massor med frukt och grönsaker sälj också här.

Hongkong är inte bara en massa höghus.

Hongkong består inte endast av en massa höghus.

Jodå, det finns en hel del av dem både på Hongkongön och på Kowloonsidan.

Men Hongkong består av så mycket mer än bara de områden som är fullspäckade med dessa höga hus. Jag tänkte ta med er på en tur ut till Shek O i dag. Vi hoppar på en spårvagn och åker så långt de går.

Spårvagnarna är smala och höga och på övervåningen får man bra utsikt.

Där vid ändhållplatsen är det en trevlig marknad, men den får vara med i något annat inlägg, nu hoppar vi på bussen som tar oss ut på landet.

Vi har åkt till en liten fiskeby som heter Shek O.

Namnet "Shek O" betyder bokstavligen "Rocky Bay". Hela området är en halvö på södra kusten av Hongkong, mot södra Kinesiska havet.

Byn grundades av fiskare för ungefär 200 år sedan.

Här kan man koppla av från allt stök inne blandhöghusen. Just lugnet är områdets största attraktioner.

Vi letar oss ut till den yttersta udden.

För en promenad.

Inte så många som letat sig ut hit i dag, men på helgerna brukar det vara betydligt fler som åker hit ut för att promenare eller vandra.

Långt där borta är den brusande storstaden.

xxxxzzzzzzzzzz

Visserligen blåser det en hel del här ute, men man hör fåglarnas sång ändå.

Vi traskar upp mot uddens topp.

Villman inte vandra här så kan man göra som killen där nere, sätta sig och bara njuta av havet.

Vi fortsätter uppför och uppför, för att komma längst ut på udden. Här ser man hur stigen vindlar sig uppför berget.

Jag kikar ner i havet och ser en sorglig syn, som tyvärr börjar bli alltför vanlig runt om i världen.

Sopor som flyter omkring och plast ska definitivt inte vara i havet.

Blickar lite bakåt.

Här i Shek O finns också en populär badstrand, fast den är inte så befolkad en dag i januari. Men jag såg att livräddarna var i tjänst. Nere på stigen kommer det några till som är ute på promenad.

Det blåser ganska friskt här uppe.

Vi fick en skön promenad där ute vid havet. Vinden ökar och vågorna böjar slå in över stenar och klippor.

Långt där ute spanar vi in en segelbåt, när jag får upp bilden i datorn så ser jag att det är Greenpeace båt.

Vinden ökar mer och nu det skummar rejält om havet.

Vad den här mannen och han kompisar gjorde vet jag inte, de samlade in något, kanske var det musslor de plockade. De var inte rädda utan stannade kvar när vågorna ökade i storlek och den här mannen hoppade för fullt på sin sten och sedan plockade han upp något.

Vi kände oss nöjda efter vår promenad och återvände till busshållplatsen för en tur tillbaka in till stan. Där borta ser vi Stanley, vi tar nog en tur dit senare.

xxxxxxx

Nu tackar vi för oss och åker hem.

Nä, vi ska inte ta tåget hemåt men järnvägsstationen brukar ofta vara intressanta så vi hinner nog med att ta en promenad dit och titta.

Redan utanför träffar vi på det första tåget. Det är den spårvagnslinjen som just nu finns i Sydney. Den går mellan centralstationen och stadsdelen Lilyfield. Före 1961 fanns det ett stort spårvagnssystem men det lades ner. Nu har man kommit på att det där med spårvagnar är bra och håller på och gräver upp spåren igen.

Inne i stationshuset är det julpyntat.

Ingen rusningstrafik precis och folk tar det lugnt. Man kan slå sig ner i ett hörn med tidningen om man så vill. 

Tågen ser ut som tåg gör mest.

Till bussen är det desto längre köer,  jag var glad att inte vara den som står sist i den kön.

Bra marknadsföring.

Nog låter det trevligare att gå till flaskbutiken för att köpa en flaska vin än till vårat Systembolaget.

Telefonkiosker är bra att ha när man ska telefonera.

Det var inte bara herrar som poserade fint där i Sydney.

Det allra sista vi råkade ut för innan vi skulle åka hem var regn. Sol och fint väder i tre veckor, men våra sista timmar i Sydney så vräkte det ner. Kan det vara den här bilistens önskan som slog in.

Eller var det Australiens sätt att säga farväl. Vi kramade och vinkade farväl till vår reseledare Magnus och for till flygplatsen. Där träffade jag på den här lilla parveln.

Han verkade leta efter någon att leka med och hittade en kamrat i spegeln.

-Hej! Ska vi leka?

Vi fick en trevlig och behaglig resa hem. 

Snöiga berg någonstans över Iran.

Nästan hemma dyker det här upp utanför fönstret. Något slags halofenomen och mitt i syns  skuggan av vårt flygplan.

.

_______________________________________________________

Nu blir det lite reklam.

Oftast när vi är ute på resa så åker vi på egen hand och ibland anlitar vi någon lokal researrangör för utflykter,  men till en del resmål är det mest praktiskt att boka med en resebyrå och få hela paketet, som den här resan till Australien där det var så mycket att ta in och läsa på.

Vi reste med Jambo Tours. Vi har nu gjort två resor med Jambo Tours och jag måste få ge dem en hel del eloge för väl planerade dagar och rutter. Dessutom är de inte omöjliga då man vill ha lite eget upplägg under resan. Som i Peru där vi kunde byta ut en jobbig bussresa mot en lyxigt tågresa och få till ett bra tillägg efter själva resan för att se Nascalinjerna och humboltpingviner. På den här resan till Australien så behövde vi inte göra några ändringar, utan bara hänga med och njuta.

Tack Jambo!

----------------------------------

Så vill jag också utbringa ett  varmt tack till vår duktiga och kunniga reseledare Magnus Pihl som guidade oss, med den äran, genom stora delar av Australien. Tack för all kunskap du delade med dig av och alla fåglar du identifierade åt mig. Att ha en levande fågelbok med på resan är inte dumt, peka på en fågel och Magnus vet vad det är för sort. Han är dessutom en duktig fotograf.

Tack Magnus!

--------------------------------------

Ett tack till vännen Peter Hanneberg också som tålmodigt lärde mig de första grunderna snorkling.  Så kul det var när jag vågade stoppa ner huvudet under ytan och se allt fantastiskt där under. Peter hade också stor del i att vi kom iväg på den här resan.

Tack Peter!

Sist men inte minst ett varmt tack till alla trevliga medresenärer.