Bushmens walk

På eftermiddagen i dag ska vi ut på en promenad. Låter uppfriskande, eftersom vi inte får ta några egna promenader här bland alla vilda och farliga djur, så det ska bli skönt att få röra lite på sig.

Det första vi stöter på när vi hoppar ur bilen är ett gäng babianer, de verkar lika nyfikna på oss som vi på dem. Fast de har inga kameror, det har vi.

De skuttar runt i träden och även babianer tycker att amarulla är gott.

Den här babianen har kanske fått syn på Calista före oss, för han ser lite betänksam ut.

När vi vänder oss om så kommer där en helt okänd vilde gåendes, han ser ganska fredlig ut och det tar faktiskt en liten stund innan vi ser att det är vår guide och "spårhund" Calista som varit in i buskarna och bytt om till sin bushmanklädsel. Han ska visa oss hur bushmännen lever, han är upplärd av sin farfar.

Han visar oss här hur det långa spjutet, eller fångstredskapet sätts ihop med läderband.

Vi får också veta vad den övriga utrustningen är utav och vad den används till. Det här är ett strutsägg som de har vatten med sig i när de är ute på jakt.

Det här sköldpaddskalet använder de bl.a till att gräva med.

Det fungera även som hjälm.

Nu har vi allt med oss och kan gå ut på jakt, men först måste alla plocka upp något från marken. Det lägger vi sedan  alla på samma plats för att få kontakt med förfäderna. Calista talar med dem på sitt sanspråk.

Vi kommer fram till ett gryt och här blir det jakt. Calista sätter fart och får ner sitt fångstredskap och blokerar ingången med det och med yxan.

Sedan är det dags för sköldpaddsskalet att komma till användning, det gräver han med lite längre bort där bytet befinner sig och vi kan snart få en god middag.

Fast nu skulle han bara visa hur det går till och grytet är tomt så middagen får vänta tills efter promenaden. Kunde annars ha varit en sådan här scrub hare där nere i grytet.

Nu ska vi få lära oss hur man gör en fågelsnara. Calista gräver först ner en pinne i marken och en liten bit ifrån den börjar han gräva en till grop.

Med bara hjälp av händerna och sin grävpinne fäster han en ögla av en gren där i den nya gropen. Hållfastheten på den öglan är imponerande.

Nu fästs snöret, som naturligtvis är gjort av naturmaterial, i öglan med hjälp av en liten tagg från en buske.

Snöret läggs i en ögla och några frön innanför den öglan lockar till sig fågeln.

Nu är det dags att göra upp eld, torr elefantspillning är bränslet.

och lite torrt gräs som Calista har med sig.

Yxan kommer till användning.

Sköldpaddsskalet får bli vindskydd och Calista gnuggar pinnen så händerna nästan glöder.

och han gnuggar.

Men ingen eld får vi, hur mycket Calista än gnuggar sin pinne så får vi inte mer än lite glöd och rök. Det blir kall mat i dag. Beror antagligen på att det har regnat och även duggar lite nu. Jakten är över och vi går hemmåt. Jaktredskapet som Calista har släpas i marken efter sig har gjort ett spår som vi kan följa hemmåt.

Calista berättar att om de är så långt hemmifrån så att de inte hinner hem, då brukar de krypa ner i ett övergivet gryt och sedan dra en sådan här taggbuske över öppningen, som skydd mot vilda djur.

Eftersom vi ska lämna Botswana i morgon är det avskedsmiddag i kväll. Middagen inleds med sång och dans  och i dag får även vi vara med och dansa.

I kväll är det herrarnas afton och inte Ladies first som det varit alla andra kvällar. Det innebar att damerna ska hämta mat till sina män och servera dem, innan de får hämta sin egen mat. Vi fick också instruktioner om hur man åt på traditionellt sätt, med fingrarna. Fast det var inte så lätt, så jag gick ganska snart över till kniv och gaffel.

Trötta mätta och nöjda drog vi sedan tillbaka till våra sängar.

2009-05-11 12:11   pic-tor

Fantastiskt trevligt reportage. Det måste ha varit en jättelyckad resa. Dina bilder på Calista är jättefina. Det ihopskarvade spjutet är jag dock inte imponerad av :)

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2009-05-11 12:34

Tack du! Fast det ihopskarvade spjutet var väldigt hållfast. Det såg vi när han jagade med det nere i grytet. Såg väldigt klent ut men var stadigt. Men det var inte ett sjut i den bemärkelsen som kastvapen, ingen riktig spets där framme, mer som en krok.

Svara

2009-05-11 13:03   Lucanus

Följer ditt reportage intresse!
//Stanislav Snäll

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2009-05-12 12:43

Kul att du följer med på resan, Stanislav.

Svara