Wray Castle to Latter Barrow walk

Vi tillbringade julen och mellandagarna i England och efter den fullmatade julupplevelsen i den upplysta storstaden London, packade vi in oss en hyrbil med min systerdotter, hennes man och deras hund Monte.

Vi åkte nordväst till en liten ort som heter Newby Bridge där vi bokat ett mindre hus vid Lakeside hotel. Vi bodde i ett av de ljusa husen i bakgrunden och hade den strida strömmen Leven forsande utanför sovrumsfönstret. England var blött redan när vi kom och det blev ännu blötare medan vi var där. 

Vi bodde nära den södra stranden av Lake Windemere som ligger i Lake district national park i nordvästra England. Det här är ett område med mycket fin vandring och vi gav oss förstås ut på en tur dagen efter vi anlänt, vilket var juldagens morgon. Vi började vid Wray Castle som förstås var stängt denna dag, men vi skulle ju ändå inte gå in i slottet. 

Slottet ligger vid sjön Windemere och vi följde vattnet i början av promenaden. Det var uppehåll men ganska blött på gångvägen där vi startade.

Efter ca 500 m gick vi genom en grind och började vandra uppför och nu blev det väldigt uppenbart att någon tjäle har man inte i England. Vi hade med oss vattentäta skor för vandring, men inte kängor med höga skaft...

Mycket sten, stenmurar, stenhus och en del väldigt smala grindar.

En kort sträcka på en väg genom en by med några hus. Det kändes väldigt engelsk.

Ganska snart passerade vi genom en annan grind och började gå uppför igen. Utsikten blev allt mer imponerande trots att vädret inte var det allra bästa. Det regnade i alla fall inte. 

Vi kom in i ett område med lövskog och bitvis var vår promenadstig ett mindre vattendrag som korsade andra rännilar med vatten. Vi stretade på i allt brantare uppförslut...

...och kom slutligen upp till Latter Barrow. Det här är inte en särskilt utmanade tur egentligen, för det är bara 245 m stigning, men när vi nådde toppen började det regna hårt, iskallt och horisontellt. 

Utsikten var jättefin men vi stannade inte längre än det tog att få på sej mer heltäckande regnkläder. 

Vi klafsade på i nerförsbacke tills vädret lättade något och tog sedan en paus för snacks och dricka. Vi var nu ungefär halvvägs på vår tur och hade drygt 3,5 km kvar. 

Nu promenerade vi genom ett par gårdar och det betade får i hagarna. Återigen upplevde jag miljön som väldigt engelsk och vädret likaså. 

Här hade man också trimmat de täta häckarna. En vattensamling på vägen blev en utmaning att passera.

Mera stenhus, snyggt och prydligt runt gården. Det är en vandringled genom denna gård så det var helt OK att gå här.

Här var det skyltat att vi kunde gå in och gå genom denna hage, men när vi stod här kom ägaren ut och han föreslog att vi skulle gå tillbaka en kort bit och gå genom en annan hage. Det skulle bli en något kortare väg, men utan de glest placerade markeringar som vi hittills hållit oss till.

Monte tyckte att hästen var stor och läskig så vi följde bondens råd och klafsade iväg genom en annan hage. Nu var det väldigt blött och kladdigt och vi hade alla på olika sätt lyckats gå ner djupare i blötan än skorna klarade av. Jag saknade verkligen mina gamla Lundhagskängor med höga skaft, men de är ju inte så roliga att resa i eller för att promenera i London med.

Det var dock ca 10 plusgrader och inga problem att hålla sej varm. Dessutom var det vackert och annorlunda mot den natur som vi annars ofta semestrar i.

Monte stortrivdes med att vara ute på en långtur och kunde för det mesta vara lös, utom då vi passerade genom folks gårdar, i närheten av djur eller gick någon kort sträcka på en väg. Här har vi förstås gått lite fel och det tog ett tag innan vi var någorlunda tillbaka på rätt spår. 

Den här upptrampade stigen ledde i alla fall tillbaka till slottet och här mötte vi dessutom folk som var på väg ut, trots att det småregnade och var juldagseftermiddag.

En av de sista passagerna över/genom en engelsk stätta där det fanns en typ av grind som man kunde lyfta för att få med sej sin hund. Monte var dock inte alls road av att gå genom vattnet och den lilla öppningen om inte husse också skulle gå den vägen. 

Det gick i alla fall och snart var vi ute på vägen som ledde upp till slottet och passerade en hage med får. Svarta med vita huvuden och vita med svarta huvuden. Jag har inte en aning om vad det var för raser.

Åter vid slottet efter en uppfriskande om än lite väl blöt promenad. Men morgondagens väderutsikter var faktiskt något bättre, bara 12% risk för regn...

Hälsningar Lena

2024-01-03 17:33   niniz

Det här var ju lite kul och trevligt även om kanske inte regn hör till jultiden och det roliga. Jag har bott i uk och firat jul/nyår där. Just det året kom det snö som låg kvar :)
/N

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-03 19:47

Tack Nini,
det var OK att det regnade lite, även om det blev väl mycket vatten en dag. Vi fick även se solen korta stunder. Hade det varit minusgrader och eventuell snö hade vi väl fastnat på de små kuperade vägarna.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-03 19:02   Bob Bovin

Hej Lena,
Det där är England. En fin lektion i hur landskapet såg ut i regnigt väder.
Tack för upplevelsen
Bob

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-03 19:45

Tack Bob,
väldigt engelsk var det och när vi fick lite sol en dag blev det ännu mer mättade färger i landskapet. Det kommer några fler bilder så småningom.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-03 19:12   Håkan Eklund

Tack för en intressant rapport!
- hawk

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-03 19:44

Tack för titten Håkan,
vi hade en annorlunda julsemester i år.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-03 19:17   mombasa

Kul att se bilder från Windermere. För tolv tretton år sedan vandrade vi från Ilkley till Windermere. I engelskt sommarväder ( typ: ”ett djupt lågtryck rör sig långsamt över Brittiska öarna…”)
/Gunnar S

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-03 19:43

Tack Gunnar,
OJ det var en rejäl tur, 16 mil ungefär enligt Google maps. Hur länge höll ni på? Det var väldigt fint i hela området där vi uppehöll oss och vi fick lite sol en dag och då fick naturen ännu mer fina färger.
Hälsningar Lena

Svara

mombasa 2024-01-03 22:39

Om jag minns rätt var vi ute en vecka ungefär. Vi brukade snitta 2-2,5 mil om dagen. Sällan med mer än tio elva kilo på ryggen (och en systemkamera förstås). Det är ett vackert landskap som syns i dina bilder. Och varierat väder milt sagt.
/Gunnar S

Svara

2024-01-03 22:03   pdahlen

Finns det hundkorgar för bilar? har aldrig sett någon sådan, brukar ju vara burarna man ser. Vädret ser ut som typiskt skånskt vinter. Intressant att läsa om er tur, det blir ju upplevelser om inte annat, är man hemma så går man kanske inte ens ut i sådant väder (iaf inte jag)

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-04 18:28

Tack Peter,
nej det är hennes egen korg hon ligger i. Inte idealiskt men eftersom de inte äger en bil (den är hyrd) har de heller ingen hundbur. Du har rätt i att när man är på resa så gör man saker fast det inte är det bästa vädret. Denna dag regnade det bara ordentligt en kortare stund och det var väl mest lera och blöta marker som orsakade vissa problem. Vi fick dock stormen Gerrit dagen innan vi åkte hem och då gick det inte att gå ut när det regnade som värst. Det kom mer än 50 mm där vi var och en tromb gick ner i Manchester.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-04 21:54   gunte

Väldigt vackert landskap, öppet men med lagom inslag av träd, buskar och byggnader. Imponerande stenmur med precision på stensättningen.
Lika dant med alla gamla hus, dom visste hur man byggde.
HaD/Gunte..

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-07 19:35

Tack Gunte,
landskapet var verkligen vackert och jag kan förstå att detta område är populärt att vandra i på sommaren. Mycket imponerande stenmurar och det kommer mer bilder på det lite senare.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-05 12:06   begust

Ett fint landskap och som vanligt ett intressant reportage från dig.
Mvh Bengt

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-07 19:36

Tack Bengt,
det här blev en lite annorlunda jul men vi hade mycket trevligt och fick se ett vackert landskap, även om det var väldigt blött.
Hälsningar Lena

Svara

2024-01-07 19:28   imse 59

Det ser lite ruggigt ut, men samtidigt en annorlunda julhelg.
Kul att få se lite grönt igen, det har varit vitt väldigt länge nu.
Fina vyer och gillar bilden på fåren lite extra.
Ing-Marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2024-01-07 19:38

Tack Ing-Marie,
det var väldigt fint i området och grönt även om det var blött. Vi fick även en promenad då solen tittade fram och då blev färgerna ännu mer mättade. Verkligen grönt kan jag intyga. Mer bilder kommer senare.
Hälsningar Lena

Svara