Skräp, spöknät och en gäng befriade krabbor
Oftast vill man inte som naturfotograf fotografera det "fula" som t ex skräp och sopor som vi spritt omkring oss i naturen, om det inte handlar om att dokumentera precis det. Under veckan på Tustna anordnar Jonna Bergström undervattensfotoworkshop och ger oss olika teman att jobba med. I år var ett tema "Miljöpåverkan" och plötsligt blev det väldig fokus på skräp i havet. Två bilder var skulle vi visa upp i slutet av veckan och denna golvlampa var en av mina. Bilden är tagen på en dykplats mitt ute i en fjord, dvs den har dumpats från en båt.
Det har varit (och är för många fortfarande) särskilt enkelt att städa bort oönskat skräp genom att slänga det i havet. Det försvinner ju så bra. I synnerhet om man gör som i den gamla informationsfilmen och ser till att soporna sjunker ordentligt. Bilden ovan är tagen vid en bropelare där det bl a ligger en motorsåg. Det orangegula bakom fisken är bladet från sågen.
Här har en liten firre simmat in i delar av motorsågen. Det fanns gott om småfisk runt den. Det var bara att ligga still och vänta på ett bra fototillfälle. Jag hade hellre haft vidvinkel för dessa bilder men Fredrik ville ha den för att fota bropelaren.
Det fanns en del annat svårdefinierat skrot under bron. Här en rödnäbba med en del av skrotet i bakgrunden.
Tomflaskor finns det gott om i havet.
Vi dök också utanför den hamn där dykbåten ligger och där finns förstås mängder med bråte. Gamla däck, järnskrot, maskin och båtdetaljer etc. Just denna hamn var inte extremt nedskräpad, det såg ut som det gör mest. Det finns massor med skräp i varenda idyllisk båthamn och många djur tycks trivas där, i synnerhet om det också kastas i en del fiskrens. Alla asätare stortrivs och hittar dessutom fina ställen att gömma sej på bland bråten. Ormsjöstjärnorna på bilden ovan ligger runt en rörmynning som vi hittade en bit från hamnen. Det mörka som kommer ur röret är antagligen bara smutsigt färskvatten, hoppas vi i alla fall....
Jonna och hennes parkamrat Daniel hittade ett gammalt spöknät under en del av bryggan och bestämde sej för att det skulle tas upp. Carl och Stefan hjälpte till från ytan att dra upp nätet som hade fångat en mängd krabbor och andra smådjur.
De lyckades befria två krabbor under ytan men minst åtta satt så svårt insnärjda att de fick följa med upp. Inledningsvis verkade de döda men det visade sig att de flesta levde när de började befria dem från nätmaskorna.
Det var inget lätt jobb att få bort nätet från dem. Först fick de genomgå en grovrensning med kniv.
Sedan blev det finare puts med saxen. Den tillfälligt försvunna "kökssaxen" insåg vår kock när han kom ut och tittade. Jonna jobbade envist för att få bort all nylon och belönades med flera nyp av krabborna.
Nu börjar det likna något. Vi pratade en stund om att äta upp krabborna men kom ganska snart fram till att just dessa hade förtjänat att få komma tillbaka till havet.
Förutom krabborna innehöll spöknätet mänder med andra små djur som följde med upp på bryggan. Många små djur som denna pyttelilla trollhummer satt inte fast, inte än i alla fall... Alla småttingar som kröp eller krälade på bryggan plockades upp och åkte i havet igen.
Krabborna fick ta igen sej i en balja en stund innan alla levande var rensade och rengjorda från nylonmaskor. Sedan släpptes de tillbaka i havet och kunde förhoppningsvis återhämta sej efter vistelsen i nätet. Det här spöknätet hade i alla fall slutat fiska.
Hälsningar Lena
vi ser ofta sopor när vi dyker, speciellt i hamnar och under pirar, men man vill ju helst inte ha det med på bild. Jag inser dock att man kanske bord dokumentera eländet lite mer. Ibland har djurlivet helt klart dragit nytta av "det nya" men ibland ser vi också trista exempel där djuren fortsätter att fasta i tinor och nät som aldrig kommer att dras upp.
Hälsningar Lena
du har helt rätt och kanske blir det mer fokus på skräpet på land som är mer uppenbart. Det är också tydligt att en hel del av det marina djurlivet lärt sej att utnyttja skräpet till dess egen fördel. Det finns ofta väldigt mycket djur att beskåda under en brygga eller i anslutning till en småbåtshamn.
Hälsningar Lena
Jag är samtidigt så glad se när ni inifrån era kärleksfulla hjärtan befriade krabbor o andra djur så de fick komma ner där de hör hemma.
Att äta upp dem tro jag inte ni hade förmått er att göra.
Tack för denna blogg med bilder.
Ha fortsatt bra höst
Gun-Inger
ingen hade kunnat äta dessa krabbor och resonemanget om att vi skulle ha dem "till middag" var nog mest snack. Vi fick mat ändå och krabborna fick en andra chans. Jag inser att jag kanske borde ta bilder på skräp i havet oftare och visa t ex här i bloggen. Jag undviker ju oftast detta för det ser så illa ut men det är kanske bättre att visa upp för så många som möjligt.
Hälsningar Lena
Hälsn!
jag kan tänka mej att man kan hitta en del spännande saker under Stockholms broar och längs kajerna. Det var dock ett tag sedan jag dök i den miljön men där kan nog finnas en och annat "skatt".
Hälsningar Lena
En del mänsklig påverkan i havet ger ju mer livsbetingelser som konstgjort rev, men det mesta är ett elände bara. Plast, olja kemikalier, sopdumpning från pråmar. Spöknät finns det mycket av i världshaven.
vi ser en hel del av den här typen av nedskräpning men ibland tycks ju djuren trivas väldigt bra i de nya miljöbetingelserna. Spöknäten är dock ett stort problem och dessutom alldeles för farliga för sportdykare att försöka ta upp om det är i öppet vatten.
Hälsningar Lena
Jonna var drivande i denna räddningsaction och det dokumenterades även på film.
Hälsningar Lena
Är verkligen tråkigt med denna nedskräpning i våra hav!
MvH
Johnny
det var ett par som initierade denna aktion och egentligen kanske vi borde göra mer. Vi ser detta ofta och om det bara är någorlunda säkert, som t ex i en hamn, kan man ta upp spöknät, men ute i öppet vatten är det rätt farligt och något som man håller sej ifrån som vanlig dykare.
Hälsningar Lena
otacksamma krabbor ;) nypas då de ska bli befriade. Hoppas de fick ett fortsatt bra liv sedan nu när de slapp att bli middag.
Fint fotat och berättat.
vi ser ofta exempel på nedskräpning av den här typen och många tycks tro att har man slängt något i havet är det borta...men icke. Krabborna visade mer livsgista än vi trodde och jag tror att många gladdes åt att de fortfarande kunde nypas. Det var inte så hårda tag om man hade handskar :-)
Hälsningar Lena