En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Nr 59

Den pampiga isbjörnen som vi fick se äta upp resterna av nattens byte var märkt med stora siffror i rumpan, nr 59. Alltså fanns det uppgifter om denna björn och nu har vi fått ta del av dem.

”Nr. 59”, som vi träffade på i isen utanför Mohnbukta på Spetsbergens östkust, är en välmående 14-årig hane. Han fångades första gången som 3-åring 2005 vid Sarstangen, på Prins Karls Forland, och nu senast i april i Dunérbukta, bara några kilometer söder om där vi var. Forskarna har bara stött på honom dessa två gånger. Det är ovanligt att isbjörnar blir äldre än 15-20 år, men denna kommer nog att bli gammal.

Forskare vid Norsk Polarinstitutt fångar årligen in isbjörnar för att ta prover, mäta, och åldersbestämma dem etc. En del (honor) får också GPS halsband så de kan följa deras rörelser så länge halsbandet fungerar och sitter kvar. Björnarna tatueras i munnen så att de ska gå att identifiera om de fångas igen. De stora siffrorna på rumpan är gjorda med hårfärgningsmedel som går bort efter en tid. Den märkningen är bara till för att man inte ska fånga samma björn igen under den period på vår/försommar då man genomför detta.

Vi såg Nr 59 försvinna bort på packisen samtidigt som motorerna åter startade och Malmö började tråckla sej ut mot öppet vatten.

Långsamt rörde vi oss genom att "putta undan" isflaken framför båten. Det var fortfarande helt stilla.

Det fanns en del rejält stora flak....

Vyerna imponerade som vanligt och trots att det var mulet glimtade solen fram helt kort i en spricka i molnen. Lagom för att ge en liten spegling.

Vi fortsatte norrut mot Negribreen för ett kortare besök.

Här kom det faktiskt lite snö. Inga mängder och det upphörde snart, men sikten blev för en stund väldigt begränsad. Nu måste vi vända och påbörja resan söderut pga av att det var dåligt väder att vänta, dvs vi skulle möta det dåliga vädret, men hade inget annat val.

När snön dragit förbi gick det dock alldeles utmärkt att sitta på däck igen...

...och stormfåglarna inbjöd hela tiden till fotografering.

Det blev en serie bilder förstås.

Ett isberg i finaste blå nyans.

Under middagen uppmanade man oss att säkra allt löst i hytten och packa ner kameror där de inte kunde skadas. Vad i hela friden hade vi att vänta oss...? 

När vi gick och la oss var havet fortfarande blankt som en spegel och inte minsta gungning kunde kännas i hytten. Men så såg det inte ut när vi vaknade...

Hälsningar Lena

Inlagt 2016-06-29 18:13 | Läst 4689 ggr. | Permalink

"Hej, Spänningen stegras. Hur mycke storm blir det. 31 grader kanske? Ha det bra Bob och Ninni"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Hej,
Spänningen stegras. Hur mycke storm blir det.
31 grader kanske?
Ha det bra
Bob och Ninni
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:48
Hej Bob och Ninni,
du får bedöma själv i nästa inlägg. När Malmö gick upp till Svalbard hade de slagit rekord med 46 graders lutning, vi kom inte i närheten av det.
Hälsningar Lena
Spændende - kan næsten ikke vente.
Super billeder Lena.
Hilsen fra Erik.
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:48
Tack Erik,
det blev i alla fall en stor kontrast till den stillsamma tillvaro vi vant oss vid.
Hälsningar Lena
Hmm, vad väntas i nästa bildserie...
Kanonfina bilder Lena och bilden med den massiva "isväggen" i dimma är speciellt bra tycker jag. Skön kall känsla i den och grafiskt snygg!
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:49
Tack Mikael,
jag gillar också isväggen i dimma, annars hade jag hoppat över det korta besöket.
Hälsningar Lena
Har inte varit in på FS mer än sporadiskt på ett tag och ser att jag måste nog läsa ikapp lite. :-)
Fantastiska bilder, vackert och storslaget och som alltid fint fångat!
Ha det gott!
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:51
Tack Ewa,
kolla gärna lite på bilderna från Svalbardsresan, det var en fantastisk upplevelse och långt mer än bara "möte med isbjörn". Landskapet var helt magiskt.
Hälsningar Lena
Inte så vackert men ändå praktiskt med siffrorna i rumpan på björnarna. Har inte sett det på någon av de björnar jag sett. Halsbanden på honorna är inte vackra och förtar en hel del av viltkänslan.
Fina bilder och känslan av att vara där ute i packisen har du lyckats förmedla i bild. Bara den svala doften av is som saknas. ;)
Ska bli spännande att se fortsättningen och hoppas på att du inte blev för sjösjuk för att kunna fota och förmedla ovädret.
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:55
Tack Margareta,
om du varit på Svalbard senare på säsongen hade antagligen de stora siffrorna försvunnit. Det är bara hårfärg och björnarna badar ju ofta. Halsbanden är inte så fina men ger värdefull information.
Vi tog sjösjukepiller, åt mat när det serverades och tog det ganska lugnt. Då kan jag hantera sjösjuka. Inga uppgifter som kräver koncentration för då är det kört.
Hälsningar Lena
Spännande bilder! Och härligt med isbjörnen!
Har jag nytta av mitt 150-600 eller klarar jag mig bra med 70-200 mm? Räcker stabilisatorn i optiken eller bör man ha med ett stativ?
Jag planerar för nästa år :-)
Svar från Lena Holm 2016-06-30 17:59
Tack Wolfgang,
du ska absolut ta med ditt 150-600. Jag körde 2x extender på mitt 300 vid några tillfällen och det fungerar bra när motiven inte är så snabba (typ isbjörn). Om björnen kommer nära ska du växla till 70-200 för det är antagligen bättre än den långa zoomen. Stativ är onödigt släpande. Vi hade inget med oss (på inrådan av Brutus Ö som varm med oss). Jag är van att handhålla och saknade det inte en enda gång. Vill du fråga mer när ni ska ge er av kan du höra av dej.
Hälsningar Lena
Wolfgang 2016-07-01 01:18
Tack så mycket, Lena!