Hur fungerar ögonautofokus när det snöar?
Lördag morgon och SMHI hade utlovat snö hela dagen. Det hade redan börjat snöa när jag äter frukost och jag bestämmer mej för att testa hur den nya kamerans ögonautofokus fungerar när det snöar. Jag riggar en enkel matning bredvid talgblocket som gör att jag kan sitta i cykelförrådet och ta bilder. Lite skyddad från snöfallet men ändå utomhus.
Jag har blivit bättre på att förutse när en blåmes ska flyga och lyckas sätta ett par bilder. Snöflingorna påverkar inte autofokusen än. Det snöar måttligt.
Bakgrunden är växthuset och det är förstås inte optimalt men just idag får det gå.
Plötsligt landar en stjärtmes precis framför mej. Den vill väl ha talg tänker jag, men det visar sej att den är på jakt efter något helt annat...
Den vackra lilla fågeln flyger direkt mot vår köksfönster och landar på en spröjs.
"- Hallå det är kallt och snöar jag vill komma in! " Så kan vi lätt tolka det från den vinkel jag har i cykelförrådet.
Men det är ju inte vad stjärtmesen egentligen ser och vill ha. Jag tror i alla fall inte det. Den ser antagligen sin egen spegelbild och ser något den gillar.
Den fina lilla fågeln alternerade mellan en vissen rosbuske och vårt köksfönster under en lång stund.
Den flög från en gren till en annan.
Den bjöd på ett fint skådespel och eftersom det skedde så nära husväggen påverkad snöfallet inte det minsta.
Det enda tragiska är väl om fågeln tror att vi har stängt in den finaste partnern i köket... :-)
Sen började det snöa på riktigt och då fick jag verkligen testa vad ögonautofokus på Canon R5 kan leverera. Mer om det i nästa inlägg.
Hej så länge,
Lena
Har inga problem med snö heller när det gäller fokus
Mvh N
stjärtmesarna är verkligen inte skygga, det har jag märkt när jag rört mej ute t ex för att fylla på fröautomaterna. De sitter kvar där de sitter men just då har man ju inte en kamera med sej :-) Utmaningen för autofokusen kom senare, när snön började vräka ner.
Hälsningar Lena
Min fågel "fritte" tjattrande med sin spegel hela dagarna. Härmade radion
Som stog brevid :)
du har helt rätt i att det inte är perfekt skärpa på bilderna då den flyger mellan rosenbuskens grenar men jag tyckte att de var så fina flygbilder så jag tog med dem i bloggen. Jag längtar efter ett tillfälle att fota kolibrier med den här kameran. De finns ju i Texas där min syster bor så det är inte helt otänkbart att det kan bli av.
Hälsningar Lena
Jag tänkte också på kolibrier. Inte visste jag att såna finns i Texas! Hoppas du får till det nån gång!
Hälsningar Lena
stjärtmesarna har varit trogna gäster hos oss ganska länge nu och när det blev snö igen är de här rätt ofta. Jag har väldigt många bilder på dem nu :-)
Hälsningar Lena
En fråga som dyker upp, varför heter den just stjärtmes?! Hade personen en dålig dag som kom på det namnet eller? Snöboll eller snömes hade vart ett finare namn tycker jag ;)
/N
Men inofficiellt, snömes då :)
jag har aldrig sett stjärtmesen göra detta förut varken från utsidan eller inifrån huset. Blåmesar sitter på fönstret ibland och en och annan talgoxe. Stjärtmes är väl för den långa typiska stjärten men visst men visst hade snömes varit charmigare :-) De här här ofta nu och med det senaste snöfallet ser jag dem varje dag när jag är hemma.
Hälsningar Lena
På Hasselvik har vi även en modern stockstuga lite avsides vid stranden. En vår på 1970-talet när vi anlände var ett mindre fönster alldeles nedblodat, och blodet hade stänkt på fönsterkarmarna. Under fönstret låg en död mycket tilltufsad kråka.
Vi hade på den tiden en soptipp i närheten. Där levde en förgiftad och störd flock kråkor. Denna kråka trodde att den slogs med en oerhört envis och provokativ antagonist när den såg sin spegelbild. Den slogs till döds.
vilket tragiskt minne. Kråkor som normalt dessutom är så smarta. Den måste ha fått i sej något rejält ohälsosamt men samtidigt inte tillräckligt för att ge akut förgiftning.
Hälsningar Lena
jag fick väldigt många chanser på stjärtmesen och den rör sej hela tiden, slumpmässigt känns det som, men den höll sej nära fönstret en lång stund. Autofokusen hjälpte definitivt till. En annan fin effekt är att när kameran låst fokus på fågeln kan jag ju flytta bildfältet så att den är i ena hörnet och förhoppningsvis får den då plats i bildfältet om den flyger. Traditionellt hade jag alltid fokuspunkten mitt i bildfältet, men nu behöver jag inte tänka så.
Hälsningar Lena
HaD/Gunte..
för det fina betyget :-)
Hälsningar Lena
Ha det gott/Stig
jag har aldrig fått sådana bilder på flygande stjärtmes förut och inte blåmes heller som jag kan minnas. jag har ännu inte provat det på människor och det har jag nog heller inte känt något behov av att ha, men jag ska prova vid tillfälle och det får du göra med dina kameror med.
Hälsningar Lena
Jag faller mest för nummer 1.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Jag använder mest ögonfokus på porträtt - av människor :-)
blåmesar är fina och de gör sej bra när omgivningen är vit. De är nog också lite extra fina i färgerna så här års. jag har inte testat ögon autofokus på människor ännu. Det går att ändra inställningen från mellan fågel, djur och människa.
Hälsningar Lena
Hälsn!
ja, det är stor skillnad på autofokus på denna kamera och något som jag någonsin hållit i handen förut. Det lilla gula strecket är en rätt bra indikator.
Hälsningar Lena
Flyktbilder på stjärtmes, det är fina grejer det!
Härlig samling bilder.
jag fick väldigt många chanser på stjärtmesen som uppehöll sej vid fönstret och bommade den helt många gånger. Men några blev i alla fall bra och det har jag nog inte lyckats med förut, inte flyktbilder i alla fall.
Hälsningar Lena
Hälsningar Christina
det är kul när man ser en hel familj med stjärtmesar, typ sensommar eller tidig höst och det kan vara 6-8 stycken. Jag förstår att de fastnar tillsammans ett helt gäng, även om jag aldrig fått uppleva det de gånger jag varit med vid ringmärkning.
Hälsningar Lena
De är så underbart söta, hoppas någon hitta hit också.
Jättefina bilder på den lilla bollen.
vi har haft fyra som varit stadiga gäster de senaste veckorna och den här hade faktiskt en kompis med sej men den ägnade sej mer åt att äta. Det kanske var ett syskon och inte så intressant som den bakom glaset. De är oerhört söta men svåra att fota annat än möjligen då de sitter still, vilket de knappt gör.
Hälsningar Lena