RGB, men vad är det som händer? (redigerad blogg)

På den tiden jag undervisade i ämnena fotografisk bild och grafisk kommunikation var ett av mina främsta mantra i ”katedern” att fastna inte så mycket på det du ser på skärmen utan försök i stället att tolka det. För det är precis som så, i funderingarna runt olika färgrymder och annat slikt. Man kan fråga, varför? Varför ser det ut om det gör? (Nåja, det är inte längre sedan jag blev friherre och kan fortfarande känna ledighetens behag.)

Om man tittar noga så ser man att den övre bilden (sRGB) har lite mer blåton och är en aning mörkare i skuggdagrarna. Det gula i pionens ståndare är också aningen mer brunaktiga i den övre, alltså lite mer rött och lite mer blått. Det är ytterst små skillnader, både numeriskt i inställningarna och i det som vi faktiskt ser, men tillräckligt ändå. Den undre bilden är i AdobeRGB. Och i det sammanhanget, hade vi sysslat med trycksaker hade denna minimala skillnad faktiskt betytt mer för slutresultatet. Webben och skärmar är förlåtande.

Och vad är då en färgrymd? En färgrymd är en slags visualisering av vad ögat eller en dator förmår att urskilja eller i datorns fall förmå att räkna ut och sedan ge en förhandsvisning av. I bilden nedan kan man se hur olika färgrymder överlappar varandra. Den hästskoformade färgrymden underst visar det mänskliga ögats förmåga. Och vi kan se hur Adobe RGB är väsentligt större än sRGB, den som förordas vid bildpublicering på webben. Intressant är kanske att Pro Photo är en påtagligt större färgrymd än det som ögat bör kunna urskilja.

Men låt oss säga att vi arbetat med bilden i AdobeRGB och vill konvertera färgrymden till den mindre sRGB. Vart tar nyanserna som inte ryms i sRGB vägen? Jo, det beror på vilken metod man använder för att konvertera till den nya färgrymden. Perceptuell eller kolorimetrisk? Med perceptuell minskas alla nyanser, de intensiva som ligger utanför sRGB minskas mer för att hamna innanför sRGB:s gränser och de som redan ligger där innanför backar snällt och solidariskt inåt. Resultatet kommer då att bli att man uppfattar bilden ungefär som förut, kanske med den skillnaden att blå och magentatoner förändras lite mer eftersom de nyanserna har flyttat in lite mer för att grannarna utanför ska få plats. Och minskar vi totalt på blått magenta kommer gult rött att öka, vilket leder till att röda toner får lite mer blått i sig det vill säga att de upplevs lite mer brunaktiga. Bilden kommer dock sannolikt att behålla samma kontrastförhållande. ( Kontrast är subtila saker och upplevs bäst om man har något att jämföra med.)
Om man i stället använder kolorimetrisk metod kommer de nyanser snällt att välkomnas in i färgrymden, men de som redan fanns där behåller sina positioner. Resultatet blir att bilden upplevs som att den har mindre kontrast eftersom skillnaden mellan de nyanser som borde vara längst ut på kontrastskalan nu ligger ganska nära de nyanser de borde kontrastera mot. Bilden upplevs som mjukare i tonen och som sagt överlag med mindre kontrast.
Nu ska sägas att det här är ingen exakt vetenskap, åtminstone inte på det här stadiet, eftersom våra ögon är sällsynt individuella, mer sällan kalibrerade och väldigt ofta utsatta för olika kontrastfenomen, bild i förhållande till omgivande miljö. Men allt det där vet vi väl redan.
Så kontentan av detta är väl att antingen sköter man profileringen själv eller låter en webbläsare göra det. Alldeles oavsett, nu förstår man kanske varför man förundras.

Inlagt 2019-06-13 21:48 | Läst 1146 ggr. | Permalink
På min skärm ser jag ingen skillnad! Däremot ser jag skillnad om jag tittar genom glasögonen eller ovanför dom. Brillorna har en toning som är så liten att optikern blånekar till att den finns men gör skillnad på just den blå sidan.

Och visst ser man olika! Hemma då jag var ung hade vi olika uppfattning om en viss blågrön skjorta var den blå skjortan eller den gröna skjortan och om en viss golvmatta var rent grå eller gråblå. Sen testades jag för färgseende och befanns vara bland de 10 % som hade mest rätt enligt testmetodens kriterier. Och sen jag var med och kalibrerade färgkartor.

Samma med betraktningsljuset. Man tittar på bilder i ljus från himlen i norr, himlen i söder, solen, lysrör, olika LED, ännu kanske glödlampa nån gång och möjligen stearinljus. En bild som ska fungera under alla dessa omständigheter är nog inte den som är bäst i ett för den optimalt betraktningsljus. sRGB har sina förtjänster som räcker långt.
Svar från mombasa 2019-06-14 18:24
Hej och tack för ditt påpekande. Jag hade i hastigheten lagt in samma bild två gånger (!) Sånt händer. Men nu tror jag skillnaden är uppenbarad. Jag sitter dessutom just nu med två skärmar och kan se webbsidan dels på en Fujitsu laptop och en HPskärm. Skillnaden mellan de olika skärmarna är betydlig. Och om då lägger till det här att vi ser olika, och allt runt i kring skärmen, då blir det riktigt krångligt.
Sen blir det faktiskt lite skillnad om man väljer att tilldela eller konvertera till en färgrymd.
Ha det gott!
Tack för det! Spontant undrade jag om
1. jag tappat färgseendet eller
2. om skärmen kroknat eller
3. om du lagt ut ett test för att se om nån reagerade.

Det var alltså alt 3 men ett misstag, sånt händer. Nu framgår allt det du skriver tydligt.