Om repor och skavanker

Bilder och särskilt filmfotografiska negativ har en tendens till att utsättas för tidens tand. Inte alla, men fotografier från en tid innan den "fotografiska mognaden", när fotografi fortfarande var en spännande upptäckt, kanske ett blivande verktyg för någon slags berättelse, hanterades negativ och bilder på ett inte alla gånger korrekt sätt. Om man så säger.
  Bilden ovanför är fotograferad med en Zeiss Ikon Nettar, den kameran jag blev satt till att göra mina första fotografiska lärospån med. Det är Agfafilm och bilden bör vara tagen 1960 ett år hit eller dit. Syftet med bilden är nog inte att fotografera Akademikvarnen intill Fyrisån i Uppsala, snarare det faktum att det är ovanligt högt vattenstånd. Den rejäla snöhögen berättar om dåtidens snörika vintrar och en tid innan staden hamnade i den varmtempererade klimatzonen. Ett dokumentärt foto. Sen kan man väl i efterhand lägga till att mannen som står där och betraktar det hela, som en mörk siluett, kan ge bilden en utökad dimension om man är på det humöret. Som en Bengt Ekerot (fast hans rollgestaltning har mig veterligen  inte någon hund i koppel).
   Damm på negativen är trist men en hel del repor kan ibland lägga till något mer i bilden. Något ytterligare mer till tid som gått. En ickefråga i den digitala världen. Att bilden är en aning underexponerad kan vi hoppa över. Men tidsdokument är den och tiden har många tecken.  

2025-03-11 15:03   Benganbus

En intressant och tänkvärd liten essä runt en bild! Tack för den!
/B

2025-03-11 15:29   alf109

Ett elände med all prickning av gamla negativ även om det går fortare i photoshop, inget jag saknar. Däremot är jag usel på att göra något av mina bilder, jag borde givetvis göra ett "album" om året eller så av mina digitala bilder. Nu kommer de väl leva ungefär lika länge som jag själv? I och för sig samma sak med alla negativen, tvivlar på att någon kommer vara intresserad av att ta hand om dem när jag kilat runt hörnet.
/Affe