Konst och foto 2006

Konst och foto 2006 och om allt det nya. (bild bara för att det ska va en bild)
 Jag satt och bläddrade i SAKs årsbok 2007 (Sveriges Allmänna konstförening) och noterade hur många av verken som var fotobaserade, väldigt många och ofta i ett hårt manér med blixten så att säga rätt på. Ett manér som Tunbjörk drev till fulländning men i det här sammanhanget kändes som ett, ja just det, manér. Många av verken anges också som Lambdaprint, ytterligare en sak att skrynkla ett ögonbryn inför. Och några grejer till.
   Men vi tar det från början. Hårt ljus rätt på är ganska vanligt i den tiden. Det är inte för inte ringblixtarnas förlovade tid. Att så många skulle ta efter (tradera) Tunbjörk håller jag för otroligt. Förebilderna ligger nog nån annanstans. Maneret förekommer tidigare, läs Andy Warhol, modefotografi under nittiotalet med mera. Och det kan säkert vara en inspiration, men jag undrar om det inte finns en faktor till. Vad köper en ung konstnär med smak på det nya i början av tvåtusentalet? Kom ihåg att hen vadar inte i pengar direkt. Vågar man gissa på någon av de digitala kompaktkameror som översvämmar marknaden. Utan optisk sökare, med en jämfört med i dag basal upplösning, lågt dynamiskt omfång, brus över 400 ISO, en liten blixt i ena hörnet av kamerahuset. Då kan man plåta så att det ser ut precis som de där framgångsrika nittiotalsfotograferna bilder. Modernt, i framkant.  Hårt, glammigt, Studio 54, New York, Los Angeles och så vidare. Naturligtvis en estetik som ligger Polaroidbilden nära. Det osköna så att säga.  Så det finns kanske en liten rent teknisk orsak till att det såg ut som det gjorde i svenskt konstliv 2007.
  Och Lambdaprint låter nåt, eller hur? Men orsaken till det tycks vara att Crimson som redan då var stora på fotoprint hade en skrivare av märket Lambda som skrev ut C-print det vill säga med dagens mått  rätt konventionella fotoutskrifter. Men håll med om att Lambdaprint låter aningen mer spännande.

Bild: Håkan Blomqvist har vernissage. En glaskonstnär som i en tid av elände, hans kärlek är drabbad av obotlig cancer,( något Håkan är fullt öppen med i IRL såväl som sociala medier) bearbetar sin egen rimliga ångest med stenarbeten. Jag förstår honom, arbeta med motsträvighet, med tid, koncentration.

2024-03-28 21:11   Benganbus

Intressant liten essä om man får säga så! Jag tycker det va intressant i alla fall!
/Bengan

2024-03-28 22:14   jerrysoderberg

Tack för lite kvällslektyr. Det där med vad som blir manér kan en grunne på. Känslosam bild.
Ha det gott.