Klimatet på gatan

Ett par nån-månad gamla bilder från "Fridays for future". Rätt mycket unga gamla. En professor håller tal om vad man kan göra i sin vardag för att minska klimatavtrycket. Däribland ingår var och ens personliga översyn av sin konsumtion. Ganska lättfattat.

För att vara en ungdomsrörelse verkar medelåldern vara rätt hög.

Det här är inga bilder tagna med hög fotografisk svansföring. Bara dokumenterande. Rätt av ur kameran.
Frågan som dock skaver i min undran: Det finns ett par tusen forskare som tycker att klimatoron är överdriven eller rent av felaktig. Ett par tusen är rätt många. Varpå följdfrågan infinner sig. Hur många forskare med för frågan relevant bakgrund finns det totalt? På en befolkning runt 7,7 miljarder människor? Med vetskap om att klimatforskare är väldigt sällsynta i vissa grupper av jordens befolkning. Ett par hundra tusen? Inte alls orimligt. Det betyder i så fall att ett par tusen är en, två procent av forskarvärlden. Det är nu väldigt vanligt, på gränsen till normalitet att ett par procent  av forskarskaran är tvärtom och motvalls. Oavsett vilken fråga som dyker upp. Det finns faktiskt de som forskar på sånt också.

Inlagt 2020-01-21 18:08 | Läst 1694 ggr. | Permalink
Det där lilla skavet du känner över att väl så många forskare inte är ense med majoriteten i klimatfrågan är ju fullt berättigat. Det vore bra om fler hade en så klok spontan instinkt som du. Forskning är nämligen inte någon demokratisk omröstning där flest röster vinner. Tvärtom visar forskningshistorien att det många gånger har varit minoriteten som får rätt. Det här beror mycket på att forskningen på grund av sin natur är väldigt utsatt för paradigmatiska lägen – det vill säg när en förklaringsgrund verkar ha så fint förklaringsvärde och framstår som så smaklig, att den strax sätter sig på hela den vetenskapliga sektorn. Då är forskare som skriver inom paradigmet kloka och framsynta – tills paradigmet spricker. Sedan är dom slaviskt upprepande stollar. Eller som ett gammalt kinesiskt ordspråk säger: ”När trädet faller, skingras aporna”.
Framtiden får utvisa hur det förhåller sig denna gång. Alla illavarslande tecken på en paradigmatisk situation föreligger, men jag är osäker.
Svar från mombasa 2020-01-22 16:05
Ja nu blir det nog ett litet frågetecken här. Min poäng är att ett par tusen forskare är en ganska liten procent av den samlade visdomen i just den här frågan. Och varför ett par procent håller fast vid sina idéer. Du skriver att forskningshistorien visar att minoriteten har fått rätt. En sanning som är nästan lagbunden. Det är ytterligt sällsynt att alla forskare helt plötsligt samstämmigt ropar Heureka. Nån börjar, idéer prövas och forskningsresultat och mätdata läggs till varvid bilden allt eftersom klarnar och ett consensus uppnås. Det är vad som nu har hänt inom klimatforskningen. Så jovisst, du har så rätt. Den minoritet av klimatforskare som arbetade med dessa frågor på sextio och sjuttiotalen har nu fått rätt.
Sen är det väl ändå rätt fantastiskt att man har gått i land med bedriften att sammanställa så mycket mätdata och forskningsresultat att forskarvärlden faktiskt kunnat enas runt detta.
Naturligtvis ska ett consensus hela tiden prövas för att se om det håller. Hittills har man inte lyckats med det.
Varför en liten procent fortfarande hävdar "att jorden är platt" kan man såklart fundera lite mer över. Men som jag skrev, det finns forskning om det också.
/Gunnar S
syntax 2020-01-22 19:21
Jag tror att du inte riktigt har greppat själva poängen. Först konstaterar du att ett tusental forskare ställer sig tveksamma eller är emot det nu gående paradigmet inom klimatforskningen. Sedan, via väldigt lösa antaganden minst sagt, spånar du om hur många klimatforskare det kan tänkas finnas - för att slutligen komma fram till att de obstruerande forskarna utgör en mycket liten del. Med sådana högst bekväma metoder kan man kanske rent av komma fram till att jorden är platt, vem vet?
Men det var inte poängen. Poängen är att vetenskap aldrig, aldrig någonsin är en kvantitativ omröstning där majoriteten vinner. En sådan tanke går helt emot vetenskapens natur.
Hur stor del dessa tusen forskare är av det totala kollektivet är helt enkelt inte relevant.
syntax 2020-01-23 09:04
För alla som läser dessa texter tror jag att det behövs ett litet tillägg. Det handlar om övermaga pösighet.
Två gånger påpekas det att det finns forskning om varför nu dessa tusen forskare inte rättar in sig i ledet. I klartext blir det då så här: ”Nu skall vi forska fram vad det är för fel i era skallar då ni inte begriper att ställa in er i ledet”.
Att med hjälp av den sortens lömska knep ta heder och ära av tusentalet forskare, tillvinner sig inte min respekt.
Svar från mombasa 2020-01-23 15:32
Min frågeställning är inte så konstig. 1.Jag betvivlar inte att det finns några tusentals forskare som är klimatskeptiska (klimatskeptiker är inget bra ord tycker jag, men i brist på bättre så). 2. Samtidigt finns siffran som säger att 97% av klimatforskarna anser att människans aktivitet med uttag av fossilt kol leder till en höjning av jordens medeltemperatur. Det råder numera konsensus om detta. Konsensus är inte nån slags demokratisk omröstning som du helt korrekt påpekar. I detta uppstod min fråga hur många forskare ansluter sig till rådande konsensus om 3% är ett par tusen? Det borde alltså finnas bortåt hundratusen forskare som ansluter sig till detta nya konsensus.
Det är mycket vanligt att det finns ett antal skeptiker även om det råder ett konsensus. Och det är så klart viktigt att sanningar prövas kontinuerligt. Ifrågasättandet är ju en del av de krafter som driver vetandet framåt. Det tror jag att vi är överens om.

Man har forskat runt möjliga orsaker till varför det nästan alltid finns en liten del av forskarvärlden som har mer eller mindre envist hävdar sina ståndpunkter. Man har tydligen försökt att se skillnaden mellan en produktiv skepticism och det skeptiska förhållningssättet som gör att frågor går i stå så att säga. Jag antar att det finns någon mening med den forskningen också.


Jag förstår inte ditt andra inlägg. Du drar felaktiga slutsatser utifrån min text. Sen är du farligt nära personangreppens gråzon. Jag skriver en blogg för att jag tycker det är kul och reflekterar gärna över sånt som händer utifrån bilder jag fotograferat. Det är roligt när andra läser och tittar i min blogg också. Men jag behöver ingen ordningsman som styr och ställer och anger samtalstonen här. Att ifrågasätta kan jag så klart inte hindra någon från att vara. Men när du börjar använda min och andra bloggares kommentarsfält för att föra fram dina åsikter undrar jag om det inte vore bättre om du skapade en egen blogg i stället där du kan driva dina hjärtefrågor. Och visa lite bilder.
.
syntax 2020-01-23 17:06
Någon ordningsman som försöker styra samtalstonen finns det knappast något belägg för att jag har agerat som. Du gillar helt enkelt inte mina argument.
Du har rätt, jag går förvisso till personangrepp - men det är på dom forskare som tar sig friheten att "forska" om varför andra forskare inte ställer sig till det allmänna paradigmet. Det är dessa personer jag menar ger uttryck för en övermaga pösighet. Du har felaktigt känt dig träffad här. Du är naturligtvis fri att citera vilka grupper du vill. Att jag sedan kritiserar din brist på metodik som leder till långtgående och lätt ifrågasatta slutsatser, är inte personangrepp.
Du tycker att jag använder ditt kommentarsfält för att föra fram mina åsikter? Naturligtvis! Att kommentera det du skriver är att föra fram egna åsikter. Som man ropar får man svar. Att kommentera i ett kommentarfält är att framföra sin åsikt.
Sedan att man inte skulle kommentera i andras bloggar om man inte har en egen på FS och visar bilder där, har jag hört ett flertal gånger. Det är naturligtvis befängt. Att det inte kan finnas ett sådant samband har även påpekats i kommentarsfälten.
Svar från mombasa 2020-01-24 13:02
Av ditt inlägg i tråden är det svårt att förstå vem som är mottagare. Men jag godtar din förklaring.
Det står naturligtvis var och en fritt att blogga. Det är alltid roligare att kommunicera med andra bloggare på FS. Det blir liksom lite mer transparent, oftast med utgångspunkt i bloggarnas bilder. Mer av ett samtal kanske.