den trettonde juni, ganska sent
Jag går ut i natten. Så mycket ljusare än så här blir det inte. Det är mitt knäppa hus, vårt tusculum, mitt il Mio Ritiro. Det är tyst nu.En fladdermus flimrar förbi. Ett svisch som kunde vara en uggla passerar. Men de andra har gått till kojs. Och här står jag. Jag och evigheten.
Inlagt 2018-06-13 23:59 |
Läst 1772 ggr. |
Permalink
😊