Fotofynd. Att se in i den okända historien

Vi hittade ett gammalt fotoalbum i samband med en vindsröjning. Hur albumet hamnat  där, vems album, vem är fotograf, vems historia är det som berättas? Det är mig fullkomligt okänt. Men det är bilder från den tiden när en bild var något lite mer än något i ett flöde. När bilden fortfarande var en markör på en tidslinje, markör i en människas eller en familjs liv. Små 6x9 kontaktkopior nogsamt inklistrade med celluloidhörn, ibland lite skojigt så där på snedden. Inte utan en viss omsorg.

Två för mig okända män vid bygget av läkarbostaden i det för mig okända Västanfors. Året är 1938. Vissa bilder har kommentarer.
Och ibland går det att lägga ihop ett plus ett. 

Och här är det nån slags karneval i Ludvika och året är 1938. Vad betyder en sån här bild? Jag var där, eller är det en journalistisk intention? Och att ett Bergslagen börjar tona fram.

Två män. Goda vänner? Bekanta? Affärskontakter? Var?

Och vem är hon? Syster? Flickvän? Kompis? Nånstans finn svaren. Eller fanns. När försvinner berättelsen förbi historiens horisont.
Det finns fler bilder i albumet. Ett flygplan verkar vara viktigt i berättelsen. Människor som dricker kaffe, män i stora byxor och bara överkroppar, ett besök på Skansen (brun- och is-björn). Ett besök i Nyköping finns med (vyer från Nyköping, de bilder som vi alla tar eller har tagit. Att bildintygande om att fotografens jag var där.) En badplats. Sjöar, vatten. Sånt som var viktigt i fotografens värld.

2020-03-02 17:41   Benganbus

Intressant det här, och tankeväckande! Är det så här som även vårt livs bilder hittas, fast nu efter en filrensning på nätet? ;) Det här påminner också om ett loppisfynd som Micke Borg gjorde på Hötorget i Stockholm. (Micke Borg bloggade tidigare här på Fotosidan) Det var ett antal negativ på människor från en stadsförort som Micke hittade och köpte. Man kunde se att bilderna var tagna i en förort under nybyggnad. Micke hittade en bild på en bil, där nummerskylten syntes, och kunde nysta vidare in i en familj. Micke fick i alla fall kontakt med en släkting och visade upp en del bilderna och fick höra litet mer om människorna på bilderna. (Så minns jag det hela i alla fall).
Hur som helst, intressant och spännande vindsfynd! Det man kan lära sig av det här, det är att skriva namn, plats, årtal mm på bilder som man har! För att underlätta för eftervärlden! :)
/B

Svar från mombasa 2020-03-02 19:36

Ja precis så. Ett registreringsnummer är ofta porten in i bildernas hemlighet. Och vad gör vi? Ja, en bok är inte så dumt, eller väl förvarade utskrifter nånstans. Såna projekt leder gärna till en plågsam sållning av mästerverken som bara mååste gå till eftervärlden.
Metadata i blider (ctrl+alt+shift+i i photoshop) är en alldeles utmärkt finess. Används mycket sällan.
Ha det gott!

2020-03-02 19:09   syntax

Det här är vad vi kallade för slumpmässigt bevarande när jag jobbade som antikvarie på Stockholms stadsmuseum. Det funkar utmärkt, och har tillfört eftervärlden en stor bildskatt - det vill säga det funkade så länge som bilderna var hållbara fysiska original som kunde ligga undangömda och bortglömda riktigt långa tider.
Sedan finns det faktiskt en annan sida av saken. Ägaren till detta album som råkade hamna på ett vindskontor, kanske skulle vara måttligt road. "Vad fan har ni med mina privata bilder att göra" - ungefär. "Är det era bilder bara för att jag är död?"
Sensmoralen blir alltså att bilder som man inte vill lämna efter sig som allmän egendom - dom skall man heller inte lämna efter sig.

Svar från mombasa 2020-03-02 19:39

Slumpmässigt bevarande var en bra definition. Ja vad ska man säga till ägaren när hen kommer som en vålnad om natten? Tja, gpdr är inte tillämpligt så där kammar du noll. Och verkstatus? är du inte lite pretentiös nu? Skulle man kunna säga.Men det är förmodligen bra att döstäda lite på alla diskar man kommer åt.
/ Gunnar S

syntax 2020-03-02 21:35

Pretentiös i bemärkelsen att ha pretentioner? Jomen´visst... :-D

2020-03-02 22:29   Khalad

Hej Gunnar, som uppvuxen i Ludvika är det roligt att se bilden därifrån. Jag tror jag känner igen huset med skomakarverkstan men jag bodde i Ludvika 1947-1960 och är inte säker på var bilden är tagen. När jag växte upp låg skomakarn vid torget. Får för mig att det står cirkus på elefanten men är inte säker på det heller. Kul att se den lille killen till vänster i bild med kostym med äppelknyckarbyxor och keps! Finfina bilder! Hälsningar/ Björn
PS Har en bild med skomakarhuset på och visst är det samma hus, min bild är från 1957. Tänkte jag skulle lägga in den bilden i min kommentar men vet inte om det går? Kan inte se hur....