Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Det olympiska arvet - Nationalteatern.
Det finns många lite speciella byggnader som kom till inför Olympiska spelen i Peking. Ett av dem är den äggformade Nationalteatern.
Den ligger ganska nära Himelska fridens torg och dit är det lätt att ta sig om man bor inne i Peking.
Runt hela teatern är det en vallgrav.
Ska man få med hela byggnaden på bild så får man backa en bra bit eller lägga ihop två bilder. Det är lätt att förstå varför den fått smeknamnet "Ägget".
Jag var aldrig dit på kvällen men kan tänka mig hur det ser ut då för runt hela byggnaden finns det enorma strålkastare.
För att komma in i teatern får man gå under vallgraven. Den här dagen sken solen från en klarblå himmel, inte något som är vanligt här i Peking. Det vanligaste är att det är så disigt så man kanppt har någon utsikt alls. Men det hade regnat på natten och då blir det klart väder nästa dag. Fast även om det var skönt med solen så var det svårt att få någon bild i motljuset på framsidan av teaten.
Går man upp på den övre avsatsen så ser man tydligt var ingången, under vallgraven, är någonstans.
Prydligt och ordentligt här inne och vakter som håller ordning på folk.
Bredvid teatern finns det en liten park, där är det inte mycket som är tillåtet. Kan vara svårt att veta om man gör något förbjudet för några längst ner är ganska svårtydda.
Kalsongen i Peking
I Peking har de en lite annorlund byggnad där CCTV som är den kinesiska statliga televisionen, det här är deras högkvarter. Det byggdes inför OS 2008. Det är ritat av nederländska arkitekter.
När man ser huset så förstår man varför det fått smeknamnet kortbyxan eller kalsongen.
Ganska nära Kalsongen ligger China World Trade Center.
Med sitt torn som är 330 meter högt och 47 våningar. Det är så högt att det knappt får plats i bilden.
I tornet finns det bl.a ett 5-stjärnigt hotell, kontorsbyggnader, restauranger och utkiksdäck.
Kinamat.
Kinamat i Kina är inte riktigt som den vi blir serverad på kinakrogarna här i Sverige. Går man runt i Peking så ser man helt annan mat och att de äter lite andra saker än vad vi är vana vid. Det är inte alltid som man vet vad det är som serveras och kan man dessutom inte kinesiska är det svårt att ta veta vad det är. Även om försäljarna gör sitt bästa med att ropa ut sina varor.
Ibland så kan man gissa sig till vad det är som serveras.
Men vad det var som rykte och pyste ut ur de här muggarna lyckades jag inte ta reda på.
Hos den här försäljaren var det inte så svårt att gissa vad det var han sålde.
Levde gjorde de dessutom.
Men man får inte vara feg jag lovade ju Tommy att jag skulle göra ett försök att testa skorpion. Jag har ingen bild på när jag äter mina men bilden på makens måltid kanske räcker som bevis. Gräshoppan som blev efterrätt skymtar där också.
Här är lite andra delikatesser som serverades på matmarknaden.
De här kallades för något som lät som Bananas, men jag tror inte att det var banan i dem, för det smakade inte så.
Glada försäljare och dignade bord, jag hittade även kräftor här.
Det såldes inte bara sådant som vi upplevde som konstigheter, även frukt fanns till försäljning.
Vad är de rädda för.
I november då jag var i Peking hade partikonventet möte och det var fullt av politiska höjdare i stan. Dem såg vi inte så mycket av men de ville att vi skulle se att de hade möte. För på stora shoppinggatan finns det en enorm bildskärm och där kunde man följa mötet. Fast intresset verkade inte vara så stort från befolkningen, jag såg ingen som stannade upp för att titta.
Men det gick att se på annat sätt att det var något på gång i stan. För här var nu fullt av vakter av alla de slag. På vissa gator var de uppställda med 50 meters mellanrum. Som på den här gatan. Bilderna blev lite sneda och vinda eftersom jag fått lära mig att man inte ska fotografera poliser och soldater i Kina. Så för säkerhetsskull det blev lite bilder i smyg.
Det var inte bara soldater och poliser som var utposterade utan på många ställen satt det personer som bara fått en speciell jacka och röd armbindel, fast en del hade bara fått en röd armbindel. Den här pensionären hade dock fått både fana, jacka och armbindel.
En del som stod på post var inte speciellt intresserade av omgivningen.
Medan andra verkade hjälpa till med att hitta rätt i tillvaron.
Andra vakter passade på att göra sin yoga samtidigt som de läste tidningen.
Gissade att det bodde en del av delegaterna till konventet på det här hotellet. Här hade vakterna fått ett parasoll att ta skydd under och de stod tätt.
Vid Himmelska Fridens torg och Förbjudna staden var det värst. För att ta sig in till torget var man tvungen att passera flera säkerhetkontroller. Även här genomlysning av väskor och en del fick visa legitimation som poliserna kontrolerade mot registret via små bärbara datorer.
Köerna var enorma för att ta sig in till Himmelska Fridens torg, så eftersom jag varit dit förr så avstod jag från ett besök den här gången.
På trottoaren på motsatta sidan patrullerade soldater i stora grupper.
Även här blev folk stoppad och väskor gicks igenom och legitmationer kollades.
En dag kom vi traskandes och skulle gå förbi Förbjudna staden. Hade vi vetat hur tidsödande det var hade vi gått en lång omväg för att komma fram. Vi kom fram till en folksamling och tänkte bara gå förbi den men det gick inte. Vänligt men bestämt (mycket bestämt) blev vi invisade i en kö. Där stod vi och väntade i ungefär 10 minuter då kom en civilklädd polis fram och pekade på mig och min man och visade att vi kunde gå förbi utanför spärrarna. Västerlänningar var tydligen undantagna kontroll i den spärren. Vi gick förbi men den glädjen varade inte så länge för strax kom vi till en ny spärr som vi försökte passera utan att stå i kö. Även här blev vi invisade i kön, lika bestämt.
Här skulle man stå en och en i köerna och man fick inte byta kö. Då kom vakten genast och rättade till leden. Han syns, med vita handskar, lite längre fram mellan raderna här. Vågade inte fota genom att titta i sökaren så det fick bli ett höftskott.
Tog väl 40 minuter innan vi passerat båda köer och spärrar. Ingen kollade våra leg eller väskor men tid tog det.
In till Förbjudna staden var det inga köer, men det tog väl så lång tid att komma fram dit så det hann inte bli några köer.
På andra sidan torget var det samma sak för folk som var på väg åt motsatta hållet.
Träffade på lite vakter i en park som fick någon form av träning eller om det var morgongymnastik.
Gissa mitt yrke och en Vertu
Blev ett litet ofrivilligt stopp i min berättelse från resan till Peking. Fick en liten elak bacill i ett operationssår som däckade mig ett tag men hoppas på att den går att skrämma bort. Gör ett nytt försök men bara ett kort inlägg i dag. Lite mjukstart.
Om vi hade dessa yrken i Sverige skulle vi kanske kunna kapa toppen på arbetslöshetskön avsevärt.
Damen här går inte och försöker få stöd utav räcket, utan hon jobbar med att putsa räcket runt tunnelbanestationen.
Lika artig och lika raskt öppnade han dörren varje gång jag passerade. Hans jobb är att stå där nere i källaren och öppna dören som leder ut från hotellet till Gallerian.
Jag tror inte att de här personernas lön räcker till att vara spekulanter på den här exklusiva telefonen som fanns till salu i Gallerian.
Någon som är sugen på en Vertu, vi kanske kan dela på den och ha den som en andelstelefon. Priset som är i Yuan men blir nästan detsamma i Skr.