Porträtt, projektilsimning och sötchock!
Om Du tillhör dem som anser att kanadagäss borde utrotas och försvinna helt från vår svenska fauna så bör du inte läsa längre.
Dagens inlägg handlar nämligen bara om denna gås. Vid valet av titel klämde jag till med ett ord som ofta används i kvällstidningar, om Du vill ha det söta direkt får Du skrolla neråt. Jag börjar med porträtten.
Vi åkte till Råstasjön och jag var inställd på att ta fågelporträtt (om det inte fanns en massa dunbollar). Det fina vid denna sjö är att man kommer nära fåglarna för de är vana vid människor.
Det här är mest troligt en hybrid mellan kanadagås och grågås. Kanske t o m en av de hybridkycklingar som jag fotograferade förra sommaren. Om de är fertila eller ej har jag inte lyckats få svar på ännu.
Gässen kommer väldigt nära av sej själva men lite belöning kan de ju få ändå.
Den här fågeln låg väldigt nära promenadvägen men var ändå så väl kamouflerad att jag tror inte många såg att den låg där. Här var det smått på gång i alla fall.
Här verkade det som att uppvaktningen fortfarande pågick. Han var rätt tjatig och honan verkade lite lätt besvärad,... men inte helt ointresserad.
Plötsligt inträder en ny spelare på banan...
....och det är då vi får se det jag valt att kalla "projektilsimning". Det är den uppvaktande hannen som gör detta mot den nyanlända. Vilken fart den hade...
Därefter följer en explosion med mycket skvätt, stora vingar och högljudda skrän. Jag är för nära med min fasta objektivkombo på 420 mm och får inte med det skådespelet på bild.
Den uppvaktande hannen avgår i alla fall med någon slags seger och en näbb full med dun...
....vartefter han återupptar sitt högljudda uppvaktande. Är det månne uttröttningsprincipen som gäller för dessa fåglar eller....
Nu uppenbarar sej dock Råstasjöns stoltaste föräldrar. De kommer glidande med inte mindre än tretton små dunbollar.
Jag räknade dem flera gånger men fick nog aldrig med alla kycklingar på bild.
I det här läget får jag väldiga problem med att placera fokuspunkten....kycklingarna är överväldigande söta och såååå många....
Det är väl det här som kvalificerar för kvällstidningarnas uttryck "sötchock".
Ha en skön lördagskväll allihopa,
hälsningar Lena
det ju dunbollarna man går och väntar på nu. Fast jag drar till Finland i morgon och då blir det förhoppningsvis större djur.
Hälsningar Lena
om du ser hybrider med kycklingar vill jag gärna veta om det. Jag är så nyfiken på om de är fertila.
Hälsningar Lena
de små är ju oemotståndliga och med 13 stycken kan man ju konstatera att kanadagässen är bra på att hålla bestånden uppe.
Hälsningar Lena
Dunbollarna ser lite punkiga ut tycker jag, härliga är dom små!
Kenneth
de små dunbollarna blir blötare än sina föräldrar och då får de roliga "punkfrisyrer".
Hälsningar Lena
jag håller med. Tänk hur det kan se ut ibland när det varit någon typ av folkfest eller liknande, snacka om nedskitat. Då är kanadagässens lort ganska bleka i jämförelse.
Hälsningar Lena
jag tycker också de är vackra och dessutom personliga. Vad jag har läst så var det ett par som fördes in i landet just för att de var vackra fåglar. Det gick bra för dessa två.....fast det har nog kommit fler på helt naturlig väg.
Hälsningar Lena